Svensk teknik kan hjälpa jordbruket att mätta fler

Med AI, sensorer och digital teknik ska satsningen Agtech 2030 sätta Östergötland på världskartan i utvecklingen av morgondagens lantbruk.

Drönare_scannar_åker_DSC2503-stor.jpgFoto: Agtech 2030

Framtidens livsmedelsförsörjning står inför stora utmaningar. Det kommer att krävas innovativ teknik och nya affärsmodeller för att klara behovet av ökad matproduktion. Den snabba befolkningsökningen, ökad köttkonsumtion, efterfrågan på fossilfria bränslen och utarmade jordar är några av de utmaningar som lantbruket står inför. Det är komplexa frågor som kräver omställning på många olika områden.

Vi behöver ny och smartare teknik för att möta utmaningarna. Trots att Sverige är ett litet land i jordbrukssammanhang tror Agtech 2030:s processledare Per Frankelius att vi har goda förutsättningar att ligga i framkant för att möta utmaningarna med ny jordbruksteknik. Han är docent vid Linköpings universitet och leder innovationssatsningen som ska sätta Östergötland och Sverige på kartan när det gäller morgondagens lantbruk.

En testplattform för framtidens jordbruk

- Jordbruket har gått igenom en smärtsam strukturomvandling. Men de lantbrukare som har klarat stålbadet är väldigt skickliga och har teknik som ligger i framkant. Dessutom har vi ett avlångt land med olika odlingszoner och klimat. Sverige är som en enda stor testplattform för framtidens jordbruksteknik. En av de stora aktörerna, lantbruksmaskintillverkaren John Deere, har redan riktat blickarna på Sverige som försöksmarknad när det gäller maskinutveckling.

Linköpings universitet har gått samman med regionen och näringslivet i Östergötland och delar av Sörmland för att göra Agtech 2030 till en av de ledande innovationsmiljöerna inom lantbruksteknik. I regionen finns redan flera företag med spetsteknologi inom sina områden.

- Ett exempel är företaget Gothia Redskap med sin kamerastyrda maskin Cameleon som skär bort ogräset med knivar och minimerar behovet av kemiska bekämpningsmedel., säger Per Frankelius.

I Agtech 2030 ingår många av de aktörer som krävs för att säkra framtidens livsmedelsförsörjning: lantbrukare, lantbruksleverantörer, teknikbolag vars lösningar skulle kunna användas i lantbruket, Linköpings universitet, Vreta Kluster, Region Östergötland, Science Park Mjärdevi, Hushållningssällskapet, SMHI och Linköpings kommun.

Att förena forskning och näringsliv

Helene Oscarsson är vd på Vreta Kluster, en av initiativtagarna till Agtech 2030. Sedan starten för åtta år sedan fungerar Vreta Kluster som en mötesplats och utvecklingsarena för de gröna näringarna. Vreta Kloster utanför Linköping omgärdas av bördig jordbruksmark och vägg i vägg ligger naturbruksgymnasiet med hästhagar, växthus och odlingslotter.

- Vi ser till att olika grupper möts, att lantbrukare, forskare och teknikutvecklare träffas för att tillsammans utveckla idéer. Sedan hjälper vi till att förädla idéer, så att de kan bli till utvecklingsprojekt baserade på branschens behov.

En utmaning som Helene Oscarsson ser är att lyckas lyssna till och utgå ifrån företagens behov, eftersom forskning och företag har olika tideräkning. Det gäller att hitta de lågt hängande frukterna samtidigt som man jobbar med långsiktiga utmaningar.

Samarbete med startup gav framgång

En viktig roll för henne och Vreta Kluster är också att ägna sig åt omvärldsbevakning. På den internationella mässan Agritechnica såg Helene Oscarsson exempel på något hon vill ska hända inom Agtech – nämligen att flera stora företag nått framgång genom att samarbeta med startups.

- En av de stora jordbruksutvecklarna hade arbetat med en startup för att erbjuda service på distans via virtual reality. Tack vare att de jobbade med en liten snabbfotad aktör kunde de utveckla en tjänst som var först på plan. Många stora företag har behov som kan lösas av mindre mer snabbfotade företag.

Just service på distans är ett av de tre områden som Agtech 2030 kommer att satsa på. De andra områdena är sensorer och beslutsstödsystem för lantbruket. Alla tre områden speglar hur högteknologiskt dagens jordbruk redan är och hur viktig teknikutvecklingen är för att vi i framtiden ska klara livsmedelsförsörjningen. Med hjälp av sensorer och artificiell intelligens kan sådd, bevattning och gödning optimeras, väderomställningar och sjukdomar förutspås, ogräs och angrepp bekämpas och svinnet minska.

Satsa på affärsutveckling

Om Sverige redan ligger bra till när det gäller teknikutveckling har vi lite kvar att göra när det gäller utvecklingen av nya affärsmodeller.

- Vi har ett samarbete med Food Valley i Holland. Holländarna och danskarna är fantastiskt duktiga på affärsutveckling. Jag var på besök på ett litet lantbruk på bara 35 hektar i Holland, som fem familjer kunde leva gott på tack vare högteknologi och nischade produkter.

Per Frankelius är hoppfull inför Agtechs möjligheter att lyckas även med affärsutvecklingen inom lantbruket. Han refererar till en utredning om innovativa miljöer runtom i världen som visade att det räcker med 15-20 drivande personer för att bygga en världsledande innovationsmiljö.

Per Frankelius betonar betydelsen av att politiker runt om i världen tar ett strategiskt grepp om lantbrukets utveckling. I mars skrev han i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet att en storsatsning på innovationer inom lantbruket behövs för att undvika de krig och kriser som brist på livsviktiga resurser kan orsaka.  

- Detta är inte vilken bransch som helst, utan en central bransch för vår civilisation.

Agtech 2030 får stöd av Vinnova

Agtech 2030 är en av flera satsningar på att etablera starka regionala innovationsmiljöer som bidrar till att nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Flera satsningar har fått finansiering genom Vinnovas program Vinnväxt och målet är att de inom tio år ska vara etablerade som internationellt starka och attraktiva innovationsmiljöer. Det är regionala initiativ där aktörer inom näringsliv, forskning, politik och offentlig verksamhet arbetar tillsammans.

Processledare: Per Frankelius, Linköpings universitet. I processledningen ingår även Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, Charlotte Norrman, docent i industriell organisation, Uno Wennergren, professor i teoretisk biologi, Helene Oscarsson, agronom och Nils Gabrielsson, civilingenjör miljöteknik.

Andra läste också

15 nov 2018

Vinnova satsar på att etablera starka regionala innovationsmiljöer i tre regioner som ska bidra till att nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Initiativen får finansie...

<p>Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation. Förbättrade förutsättningar för innovation stärker kapaciteten att nå målen i Agenda 2030.</p>
Senast uppdaterad 23 april 2019   |   Statistik för sidan