Så kan 683 upphandlade miljarder bidra till cirkulära lösningar

Trots höga ambitioner börjar Sverige hamna på efterkälken i omställningen till en cirkulär hållbar ekonomi. För att accelerera utvecklingen samlade Vinnova några av landets ledande experter inom området för att diskutera hur offentlig upphandling kan användas för att öka kraven på cirkulära lösningar.

Värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige beräknas till 683 miljarder kronor per år, eller 17,5 procent av Sveriges BNP. Samtidigt står Sveriges kommuner och landsting för utsläpp av 18 miljoner ton koldioxid. Offentliga verksamheter har som mål att skapa förutsättningar för en cirkulär hållbar ekonomi, men många vet fortfarande inte hur. För att erbjuda stöd i arbetet bjöd Vinnova in till en träff där experter kunde dela med sig av insikter och möjliga vägar framåt.

– En sådan här träff visar hur viktigt det är att mötas från olika branscher och olika delar av ekonomin för att prata om de här frågorna. Det är samarbete som behövs, så vi kan aldrig ha för många seminarier av det här slaget. Sverige ligger på efterkälken i de här frågorna. Vi har fokuserat för mycket på hushållsavfallet och måste nu fokusera uppströms med vilka produkter som säljs och vilka villkor som gäller för återvunna varor jämfört med jungfruliga varor, säger Anders Wijkman, samhällsdebattör som sitter i flera internationella råd och har en bakgrund som politiker.

I dag saknas en svensk aktör som samlar in framsteg som görs inom till exempel EU. Några som skulle kunna ta en del av det ansvaret är regeringens delegation för cirkulär ekonomi.

– Delegationen har ett uppdrag som informationsmottagare och -spridare. Vi ska inte bara föreslå styrmedel. Jag tror att vi skulle kunna göra så mycket mer med verktyget offentlig upphandling för att bli mer cirkulära, säger Lina Bergström, ledamot i delegationen för cirkulär ekonomi.

Cirkulärt flöde börjar uppströms

En fråga som diskuteras i Europa, både på nationell nivå och inom EU, är att redan i produktionsfasen ha med perspektivet om hur man kan återvinna materialen för att skapa ett cirkulärt flöde. I stället för att fokusera på hur existerande produkter kan återvinnas skulle det handla om hur produkter designas för att kunna vara en del i ett cirkulärt flöde. En annan stor utmaning som många jobbar med är hur man kan mäta att något faktiskt är cirkulärt. Något som RISE har tittat närmare på i ett forskningsprojekt.

– Vi har forskat kring vad det är som gör en cirkulär upphandling framgångsrik och i slutändan handlar det om att det blir sant cirkulärt. Om vi inte vet vad det innebär kan vi ha hur många policys, riktlinjer och bra intentioner som helst, säger Josefina Sallén, verksamhetsutvecklare på RISE.

För att ta reda på om något är cirkulärt har RISE utvecklat ett nytt mått som hittills har testats tillsammans med fyra kommuner. En av lärdomarna är att det är svårt att bara lägga till en punkt i befintliga kravlistor vid upphandling och på det sättet skapa cirkulära flöden. I stället behöver upphandlingarna göras om för att fokusera på funktion och därmed ge större effekter. Sedan behöver måtten fortfarande utvecklas och standardiseras.

– En lärdom är att det nog inte kommer att räcka med ett enda mått. Det vi behöver göra är att mäta nyttjande över tid för att se vad man behöver fokusera på, säger Josefina Sallén.

Funktionsupphandling handlar om att, i stället för att sätta upp en kravlista på en produkt eller tjänst, uttrycka verksamhetens behov i form av önskade funktioner, effekter och resultat. Örebro kommun har börjat använda sig av den strategin.

– Vi gör en del funktionsupphandling, men skulle kunna göra mycket mer. Hos oss finns det lite rädsla ute i verksamheten. När vi kommer med förslaget att göra en funktionsupphandling blir vissa lite nervösa för de vill ställa sina krav, men om de gör det tar vi bort möjligheten för leverantören att visa det allra bästa alternativet. Vi behöver upphandla funktioner mycket mer, säger Helena Sköld Lövgren, upphandlingschef på Örebro kommun.

Ett av de stora problemen är att hitta tiden att göra en bra funktionsupphandling.

– Ofta har verksamheten ett behov och när de väl kommer till oss är det bara några månader kvar. De har inte tagit hänsyn till att vi behöver börja med ett vitt papper för att hitta de bästa lösningarna som finns, säger Helena Sköld Lövgren.

Funktionsupphandling och gemensam nationell strategi

Även om många är överens om att funktionsupphandling är ett viktigt verktyg för att lyckas med en cirkulär hållbar ekonomi, är nästa steg att utreda vilka områden som har störst potential. En tydlig gemensam nationell strategi för vad som ska prioriteras är ett sätt att ge stöd till kommuner och landsting för att göra skillnad.

– Det är viktigt att koncentrera sig på de områden där upphandlingen gör störst skillnad. Se var potentialen är störst sett till cirkulär ekonomi, börja med att fokusera på det området och gå sedan vidare till nästa steg. Många vill börja jobba men vet inte riktigt hur de ska komma igång, säger Annie Stålberg, chef för hållbarhetsenheten på Upphandlingsmyndigheten.

Hon får stöd från miljökonsulten Gunnar Fredriksson.

– Området är alldeles för stort. Vi måste prioritera och ta fram en strategi över vilka saker vi ska satsa på. Jag kan tänka mig att bygg och anläggning är ett viktigt område som kan göra stor skillnad, säger han.

Innovation genom upphandling

En stor möjlighet när det kommer till upphandlingar är att driva innovation genom att skapa en marknad för nya produkter och tjänster. Genom att ändra sättet som vi genomför upphandlingar på, och i stället fokusera på funktion och cirkulär hållbarhet, kan nya lösningar bli branschstandard.

– Jag tänker att det kan gå otroligt snabbt ibland. Som det går med plast nu till exempel. I stället för plastpennor hade vi träpennor i dag och i stället för plastbestick vid lunchen så fanns det träbestick. Den utvecklingen har gått på nästan en sekund. Finns det tillräckligt med tryck för att göra något så finns innovationen där. Jag tycker innovationen nästan aldrig är problemet, utan det är trycket att köpa den som saknas, säger Gunnar Fredriksson.

Han får medhåll från flera av seminariedeltagarna.
– Det finns en stor möjlighet att bidra till innovation genom upphandling. Då är de första faserna i upphandlingen väldigt viktiga där man har en dialog med leverantörerna och funderar över funktion och vad man behöver. Där kan man göra stora förändringar och öppna upp för nya affärsmodeller och ge dem en grund att utvecklas, säger Annie Stålberg.

– Att ställa mer krav uppströms på design av produkter och jobba med funktionsupphandling tror jag kan driva fram innovation, säger Lina Bergström.

Även Anders Wijkman vill se upphandling som leder till ökad innovationsgrad.

– Teknikupphandling har varit centralt i Sverige historiskt och måste komma att bli det igen, säger Anders Wijkman.

Det här är cirkulär ekonomi

En cirkulär ekonomi bygger på kretslopp, i stället för det linjära "skapa, bruka, slänga". Det handlar om återvinning, återbruk och delning för att på bästa sätt använda de resurser vi har. Det handlar också om de material och den energi som redan använts – att ta tillvara på redan gjorda investeringar och ämnen högt i värdekedjan.

Andra läste också

<p>Att st&auml;lla om till ett klimatneutralt samh&auml;lle blir allt mer akut och behovet av innovativa l&ouml;sningar &ouml;kar. Nu p&aring;b&ouml;rjas tv&aring; innovationsprojekt som bed&ouml;ms ha god potential att bidra till en omst&auml;llning genom minskat matsvinn och vitvaror med l&aring;ng livsl&auml;ngd.</p>
<p>Har ni en projektidé som bidrar i arbetet med att ställa om till cirkulärt och biobaserat?</p>

Senast uppdaterad 19 december 2019

Statistik för sidan