Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

En alternativ framtid är här

Publicerad: 19 november 2024

Tobias Öhman

Innovations- och processledare, RISE

Under hösten har jag tillsammans med mina kollegor på RISE, enhet för Framsyn & strategi med flera, undersökt hur framsyn kan användas i framtagandet av nationella strategier. Vi ville utföra i en fallstudie och kopplade därför arbetet till ett skarpt regeringsuppdrag.

I detta fall var det Vinnovas uppdrag att föreslå teknikprioriteringar för Sverige med utgångspunkt från EU:s 10 strategiska tekniker, vilket innefattar AI-, halvledar-, kvant-, bio-, konnektivitets-, sensor-, framdrifts-, energi-, robot-, och materialteknik. Teknikernas betydelse för global konkurrenskraft, grön omställning och nationell säkerhet skulle beaktas.

Frågan vi ställde oss var hur framsyn bäst kunde komplettera redan etablerade metoder för utredning och analys så som kartläggning av resurser och kompetenser, styrkor och svagheter, extrapolation av olika variablers historiska utveckling och omvärldsbevakning. Vi kom utifrån detta fram till tre principer som vi ville anamma:

  • Att skjuta fokus från teknologierna i sig till tillämpningar, samt vilken nytta eller skada de kan innebära för nuvarande och kommande generationer.
  • Att istället för att anta att framtiden ser ut ungefär som idag, utforska vad alternativa utvecklingar av omvärlden borde innebära för våra val.
  • Att belysa vilka underliggande antaganden som uppdraget bygger på, och som i själva verket är osäkerheter vars utfall kan komma att få stor inverkan på huruvida våra val idag visar sig bli rätt val.

Vi genomförde workshops med en bredd av aktörer från olika sektorer, bakgrunder och professioner för att synliggöra viktiga användningsområden eller samhällssystem som vi kallade dem för, trender utöver tekniska, nyttor och risker, och inte minst underliggande antaganden som kan vara lätta att missa. Utifrån dessa skapades tre huvudscenarior som vi i fortsatta workshops använde för att forma diskussionerna som slutligen kunde ligga till grund för rekommendationer.

Ett av scenarierna var ”Anpassningens tid”: en omnipolär värld i vilken regionala maktcentra blivit starkare och mer isolerade både ur geopolitisk mening, men även i fråga om handel och internationellt samarbete kring klimatfrågor, säkerhet och innovation. Det var också en värld där efterfrågan på klimatförebyggande varor och tjänster dramatiskt minskat till förmån för reaktiva klimatåtgärder: en värld där klimatkonsekvenserna hanteras snarare än förebyggs. Reaktionerna på Anpassningens tid varierade, men många tyckte att det var en alltför extrem värld och inte något man borde ta hänsyn till för strategiska val kring teknologiutveckling.

I samband med utkomsten av valet i USA har vi i mitt tycke på mindre än en vecka förpassats till Anpassningens tid. USA har gjort sitt val och kommer sannolikt under överskådlig tid varken efterfråga eller bidra till grön teknologi. Nu är det ”drill, baby, drill” som gäller. Tysklands regering har kollapsat vid sidan om Frankrikes svaga regering. Tyvärr ser det mörkt ut för Ukraina och desto ljusare för Rysslands vision. Och i Sverige har vi precis stoppat en majoritet av planerade havsbaserade vindkraftsparker. Med ett inåtvänt USA kan Taiwans chiptillverkning i skuggan av Kina inom snar framtid vara hotad samtidigt som USAs chip stannar i USA. Det tog inte mer än en vecka för att prioriteringen av teknologierna kanske borde ses över igen med ett annat fokus: halvledarteknik och EU:s ChipAct känns mer aktualiserad. Framdrifts- och energiteknik tyvärr mindre.

Kanske finns det någon mer än jag bland de cirka 100 personer som medverkat i denna tekniska framsyn som funderar på hur nära vår fantasi var verkligheten och hur vi borde använda den strukturerade, metodiska förställningsförmågan som framsyn innebär på ett bättre sätt i framtagandet av nationella strategier… i framtiden.

IMG_2151.jpeg

Läs mer om Rise arbete med strategiska teknikområden

Text: Tobias Öhman

Kommentera

För att vara mer anonym har du har valt att stänga av vissa funktioner på vår webbplats, som till exempel att kommentera blogginlägg. Du kan ändra dina inställningar när som helst för att tillåta dessa funktioner och få en bättre upplevelse. 

Ändra dina kakinställningar

Senaste blogginläggen

Ett regenerativt, intressentstyrt värdesystem

19 november 2024

Framtidsprototypen The Guardian’s Boardroom utforskar ekosystembaserad styrning för en hållbar skogsvärdekedja.

Framtidsprototypen The Guardian’s Boardroom utforskar ekosystembaserad styrning för en hållbar skogsvärdekedja.

Spela och utforska skogens roll i framtiden

19 november 2024

Katharina Merl

Boid designstudio, projektledare för Spelet om skogen

Framtidsprototypen Spelet om skogen är en av 10 prototyper som finansierats inom Vinnovas omställningsresa för en hållbar skogsvärdekedja.

Framtidsprototypen Spelet om skogen är en av 10 prototyper som finansierats inom Vinnovas omställningsresa för en hållbar skogsvärdekedja.

Skogens värden blir långlivade lokalt

19 november 2024

Ulrika Stenkula

Gaia Arkitektur, projektledare

Ania Öst

Gaia Arkitektur, biträdande projektledare

Framtidsprototypen LångLivat Borlänge 2050 - en framtid där skogens värden odlas lokalt och resurser stannar i en cirkulär ekonomi. 

Framtidsprototypen LångLivat Borlänge 2050 - en framtid där skogens värden odlas lokalt och resurser stannar i en cirkulär ekonomi. 

Senast uppdaterad 19 november 2024