Samverkan kring analysmetodik och dataflöden i batterivärdekedjan

Med den här utlysningen vill Vinnova stärka svensk kapacitet inom analys- och mätteknologi samt relaterade experimentella och digitala eller virtuella metoder och verktyg. Syftet är att möjliggöra en effektiv och hållbar utveckling och produktion av säkra batterier med hög prestanda, lång livslängd och design för cirkularitet. Utlysningen är riktad till multidisciplinära och sektorsöverskridande konstellationer.

Aktörsgruppen ska bestå av minst sex projektparter, varav minst tre forskningsorganisationer och minst två företag. Den koordinerande projektparten behöver vara en svensk forskningsorganisation.

Vi kommer att bevilja maximalt nio miljoner kronor per projekt. Det krävs ingen medfinansiering från projektkonstellationen. Projekttiden får inte vara längre än 30 månader.

Hållbara batterier är en nyckelteknik för elektrifiering och i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Genom den här utlysningen vill Vinnova stärka svensk kapacitet inom avancerad och robust analys- eller mätteknologi och relaterade experimentella och digitala eller virtuella metoder och verktyg.

Avsaknad av etablerad och standardiserad analys- och testmetodik samt öppna databaser försvårar insamling av kvalitetsdata och tillämpningen av datadrivna metoder, såsom maskininlärning och artificiell intelligens. Samtidigt skapar möjligheten att samla in och integrera robust data från flera fenomen och tillstånd förutsättningar för snabbare utveckling. Det underlättar också införande av nya batterimaterial, designlösningar och cellkoncept, optimeringsstrategier kring produktionsparametrar och feldetektion samt robusta tillståndsmodeller för prediktion av livslängd och säkerhet under drift.

De projekt som finansieras fokuserar på förutsättningarna för att inhämta, koppla samman och dra nytta av batteridata från multipla och heterogena källor - från atom- och mikronivå till makroskopiska egenskaper, längs batterivärdekedjan från batterimaterial och komponenter till battericeller, moduler och integrerade pack.

Resultatmål

• Utvecklad och demonstrerad förmåga att analysera och förutsäga centrala mekanismer och processer som påverkar utveckling och produktion av säkrare och mer hållbara batterier. Förbättrade analysmetoder och ökad samverkan över disciplingränser för stärkt innovationskapacitet och utveckling inom batteriområdet.

• Nya arbetssätt och strukturer för långsiktigt samskapande och ömsesidigt lärande mellan aktörer från olika sektorer och discipliner/domäner.
• Etablerade kopplingar och stärkt samverkan till relevanta nationella och europeiska forsknings- och innovationssammanhang där projektet bidrar till vidareutveckling och nyttiggörande av resultat.

• Stärkta kopplingar mellan mer högupplöst data genererad i laboratorie- och testmiljöer och data genererad genom sensorer i produktionsmiljöer eller drift.
• Spridnings‑ och nyttiggörande underlag, såsom utbildningsmaterial eller öppna resultat som bidrar kompetens- och kapacitetsökning utanför aktörskonstellationen.

Effektmål

• Metoder och robusta gränssnitt som säkerställer effektiva och flexibla teknologier för process- och produktionssteg, montering och demontering, som även kopplar mätning till styrning och automatisering.
• Datadrivna metoder för spårbarhet för återvinning och återanvändning av system, komponenter och material för en resilient och hållbar batterivärdekedja.
• Experimentella, modell-baserade och digitala eller virtuella metoder och verktyg utvecklas mer integrerat över skalor.
• Svenska aktörers relevans, synlighet och attraktionskraft i internationella sammanhang har ökat.

• Konkurrenskraftig svensk batteriforskning bidrar till innovation, teknikutveckling och industriell förnyelse.

Precis som för en innovationskraftig batterivärdekedja i stort så bedöms detta förutsätta perspektiv och förmågor från olika vetenskapliga discipliner och teknikfält. Att föra in metodrelaterad kompetens från redan genomförda eller pågående insatser välkomnas.

I den mån datainsamlingsmetoder, analysverktyg, mjukvara utvecklas sker detta i linje med FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable). Eftersom den här utlysningen ska bidra till att tillgängliggöra resultat för alla så ska all vetenskaplig publicering ske med öppen tillgång. När resultat från forskning och innovation görs fritt tillgängliga kan fler bidra till att lösa samhällsutmaningar.

Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och systemomställning. Vi utgår från FN:s globala hållbarhetsmål, definierade i Agenda 2030.

En innovativ kraft i hållbar värld

Utlysningen riktar sig till multidisciplinära och sektorsöverskridande konstellationer av organisationer (juridiska personer) som delar ambitionen att främja svensk kapacitet inom avancerad analys-/mätteknologi och relaterade digitala metoder och verktyg. Konstellationer ska även bidra till långsiktiga domänöverskridande arbetssätt och struktur för gemensam kunskapsproduktion och tillgängliggörande av tekniska framsteg.

Aktörsgruppen ska bestå av minst sex projektparter, varav minst tre forskningsorganisationer och minst två företag. Koordinator ska vara en svensk statligt finansierad organisation, till exempel universitet, högskola eller forskningsinstitut som även mer långsiktigt, efter projektets slut, kan tillgängliggöra projektets resultat.

Beviljade projekt förväntas ha tillgång till relevanta behovsspecifikationer/kravställningar, batteridata, analys- mät- och testinfrastruktur för de frågeställningar som adresseras.

Förväntningarna på vilken typ av företag som deltar, samt deras roll och grad av medverkan, avgörs av projektförslagets inriktning. Detsamma rör tillgång till verkliga batteridata, experimentella och digitala analysverktyg och miljöer och för utveckling, test och validering,

Medverkan från utländska aktörer uppmuntras men endast svenska projektparter har möjlighet att erhålla stöd från Vinnova. Utländska organisationer med filial eller driftställe i Sverige kan erhålla bidrag för projektkostnader som är hänförliga till filialens eller driftställets verksamhet.

I linje med beskrivningen i avsnitt 2 och 3 förväntas projektens aktiviteter och leveranser både röra metodmässiga framsteg och förutsättningar för samskapande mellan aktörer från olika sektorer och discipliner.

Exempel på aktiviteter som inte finansieras är:

• utveckling eller produktion av nya batteriteknologier.
• framtagande av data i syfte att bygga och tillgängliggöra databaser i sig.
• utveckling av kommersiell hård- eller mjukvara eller lösningar, utrustning ed. som gagnar enskilda aktörer, oavsett om dessa ingår som projektparter eller inte.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Lönekostnader: Utbetald bruttolön, arbetsgivaravgifter och andra lönebikostnader.
• Utrustning, mark och byggnader: Kostnader för instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Kostnader för konsulttjänster, kunskap och patent som köpts in eller används på licens från extern aktör. Dessa kostnader får uppgå till högst 20 procent av en organisations budget.
  Vid särskilda behov, till exempel om projektet kräver specialistkompetens, kan vi godta en högre andel. Ni ska då motivera detta i er ansökan, och motiveringen vägs in i vår bedömning.
• Övriga direkta kostnader: Kostnader för exempelvis materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som är kopplade till projektet men inte uppstår direkt, till exempel lokaler och städning. Indirekta kostnader får uppgå till högst 30 procent av lönekostnaderna. Universitet, högskolor, forskningsorganisationer och statliga myndigheter kan ha högre tillåtna nivåer, beroende på verksamhet.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader.

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att era kostnader ska vara stödberättigande gäller bland annat detta:

• De ska vara faktiska, skäliga och nödvändiga för aktiviteterna i projektet.
• De måste vara bokförda korrekt och på separat projektkod i bokföringen.
• Ni får inte täcka projektkostnader med andra offentliga bidrag eller egna medel avsedda för andra projekt.

Ni får inte ta upp någon annans kostnader som era egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se våra allmänna villkor.

Reglerna om statligt stöd styr hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket en deltagande organisation kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Bidrag kommer att beviljas med maximalt 9 miljoner kronor per projekt.

Hur stort bidrag kan en deltagande organisation få?

Hur stort bidrag en deltagande organisation kan få beror främst på:

• organisationens storlek och verksamhet
• vilka aktiviteter som organisationen ska genomföra i projektet.

Beskrivningar i kommande avsnitt om vilket stöd vi kan ge är förenklade. För fullständig information, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag.

Stöd till företag för forskning och utveckling

I den här utlysningen ger vi stöd till industriell forskning och experimentell utveckling.

Industriell forskning kan förenklat beskrivas som att söka ny kunskap genom planerad forskning eller kritisk analys. Detta för att utveckla eller markant förbättra produkter, processer eller tjänster.

Experimentell utveckling kan förenklat beskrivas som att kombinera, forma och använda befintliga kunskaper. Detta för att ta fram nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

Hur stor andel av kostnaderna kan vi finansiera?

Organisationens storlek och typ av aktivitet avgör hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta kallas den maximala stödnivån.

Maximal stödnivå för industriell forskning:

• Litet företag 70 %
• Medelstort företag 60 %
• Stort företag 50 %

Maximal stödnivå för experimentell utveckling:

• Litet företag 45 %
• Medelstort företag 35 %
• Stort företag 25 %

Situationer då vi finansierar en högre andel

Om projektet omfattas av någon av dessa bonusgrunder kan vi finansiera en högre andel av kostnaderna.

• Faktiskt samarbete: Viss nivå av samarbete mellan små och större företag, mellan företag i två olika europeiska länder eller mellan forskningsorganisationer och företag.
• Spridning av resultat: Omfattande spridning genom exempelvis konferenser eller öppna databaser.
• Annan bonusgrund.

Maximal stödnivå för industriell forskning med bonusgrund:

• Litet företag 80 %
• Medelstort företag 75 %
• Stort företag 65 %

Maximal stödnivå för experimentell utveckling med bonusgrund:

• Litet företag 60 %
• Medelstort företag 50 %
• Stort företag 40 %

Stöd till universitet, högskolor och andra offentliga organisationer

Vi ger stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att organisationen inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas oftast universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra offentliga organisationer.

Det här stödet omfattas inte av statsstödsreglerna. Vi kan därför finansiera upp till 100 procent av en sådan organisations kostnader. Stödet kallas ofta ”inte statsstöd.”

Hur avgörs om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd.

Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras: om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har. Till exempel om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet avgörs av deras ordinarie verksamhet, inte av aktiviteterna i projektet.

En del organisationer bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, till exempel forskningsinstitut. Då är det viktigt att ni vet inom vilken av dessa verksamheter ni ansöker.

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

För att vi ska bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslår vi ansökan direkt.

Krav på konsortiets sammansättning och organisationsform hos projektparter

• Det sökande konsortiet ska innehålla minst sex projektparter, inklusive den koordinerande projektparten. Av dessa ska minst tre vara svenska forskningsorganisationer (universitet, högskola eller forskningsinstitut) och minst två företag med verksamhet i Sverige. Olika arbetsställen eller arbetsplatser i en organisation, till exempel olika institutioner på ett universitet, räknas som en projektpart då de utgör en och samma juridiska person.
• Alla projektparter ska vara juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan inte delta.
• Den koordinerande parten ska vara en svensk forskningsorganisation (universitet, högskola eller forskningsinstitut)
• Organisationer som söker bidrag ska vara svenska.
  Utländska juridiska personer kan endast söka bidrag om de har filial eller driftställe i Sverige och kostnaderna uppstår hos filialen eller driftstället.

Krav på projektet

• Projektet får ansöka om maximalt 9 miljoner kronor.
• Projektstart senast 20 november 2026 och genomförandetid maximalt 30 månader.
• Projektet får inte påbörjas innan inlämnad ansökan.

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska. Observera dock att ansökan kan komma att bedömas av internationella bedömare som inte är svenskspråkiga. Om ansökan skrivs på svenska kommer den då att översättas utan er medverkan.
• Ansökan ska följa anvisningarna under rubriken 9. ”Hur går det till att ansöka” och innehålla alla efterfrågade bilagor.

De ansökningar som uppfyller våra krav går vidare till bedömning. I bedömningen tittar vi på hur stor potential er idé har, hur realistisk den är och vilka som ska genomföra projektet.

Vi tittar också på hur väl ert projekt integrerar jämställdhet, både i hur er projektgrupp är sammansatt och hur ni genomför projektet. Genom att integrera köns- och genusperspektiv utvecklas mer inkluderande och relevanta lösningar. Det stärker både innovationsförmågan och projektets resultat.

Jämställdhet som verktyg för innovativ samhällsutveckling

Vad bedömer vi?

Det som bedöms är i vilken grad projektförslagen uppfyller de tre huvudkriterierna Potential, Genomförbarhet och Aktörer.

Potential

• Projektförslagets potential att bidra till svensk metodmässig kapacitet att generera, hantera och nyttiggöra komplexa mätdata i linje med utlysningens målbilder och syfte som beskrivet i avsnitt 2-4.
• Hur väl projektförslaget relaterar till existerande kunskap och pågående insatser inom olika konsortiebildningar på nationell- och EU-nivå.
• Projektförslagets potential att möta industriellt relevanta problemställningar samt accelerera innovation och implementering av hållbara batterilösningar i linje med Agenda 2030-målen.
• Hur väl projektförslaget motiverar hur tekniska resultat kan göras relevanta i förhållande till kunskapsläge på minst europeisk nivå. Där så är aktuellt redovisas hur bidrag sker till öppna plattformar, eller till pågående utvecklingsarbete kring standardiserad analys- och testmetodik, öppna databaser, eller relaterade strukturer.
• Projektförslagets potential att bidra till strukturerad samverkan med tydliga lärprocesser, arbetssätt och strukturer för ömsesidigt lärande.
• Projektförslagets potential att etablera/stärka strukturer för långsiktig domän- och sektorsöverskridande kompetensuppbyggnad med internationell lyskraft.

Aktörer

Hur väl projektparternas sammansättning, som kompetenser, roll i projektet och omfattning av deltagande, säkerställer genomförande och måluppfyllnad, inklusive:

• tillgång till industriellt relevanta problemställningar
• förnyelse eller breddad samverkan i gemensamma projektkonsortier
• förutsättningar för att metodmässiga framsteg kan göras
• förutsättningar för att resultat kan tas vidare och tillgängliggöras efter projektets slut
• deltagande och engagemang i strukturer för lärande
• internationell uppkoppling och relevans i relaterade sammanhang

Hur väl projektförslaget beskriver och motiverar parternas engagemang i förhållande till:  

• balans i deltagande mellan de organisationer som söker bidrag 
• samarbetsformer, med integration av olika kompetenser och perspektiv för både nyckelpersoner och andra resurser hos projektparterna.

Hur väl det ekonomiska bidraget, deltagande, makt och inflytande fördelas jämställt mellan kvinnor och män i projektteamet, samt projektets ambition och plan för att åtgärda eventuella obalanser.

Om konsulttjänster används: Hur väl behovet av dessa motiveras. Detta gäller särskilt om en organisations budget innehåller mer än 20 procent konsult- och licenskostnader.

Genomförbarhet

I vilken mån projektplanens tids- och aktivitetsplan:

• innehåller tydliga mål och leveranser som svarar mot projektets frågeställningar, inklusive vad som kännetecknar ett framgångsrikt projekt
• är uppföljningsbara och kan uppnås genom projektets genomförande.
• är logisk och rimlig sett till tillgängliga resurser
• adresserar relevanta perspektiv kring kön och genus
• presenterar en relevant och trovärdig riskanalys, samt handlingsplan för hur identifierade risker hanteras

Hur väl ansökan beskriver och motiverar nästa steg efter projektets slut, inklusive hur projektet planerar att anpassa leveranserna i förhållande till de organisationer (inom eller utanför det nu aktuella projektkonsortiet) som förväntas ta detta steg.

Hur bedömer vi?

När vi har fått in ansökningarna granskar vi dem. Vi sorterar bort alla ansökningar som är ofullständiga eller inte uppfyller våra krav.

De ansökningar som är korrekta och fullständiga fördelas mellan olika bedömare och bedöms i konkurrens med varandra. Bedömarna är utsedda av oss utifrån deras expertis inom området. Varje ansökan bedöms av minst tre bedömare.

När bedömarna gått igenom ansökningarna har vi ett bedömningsmöte där bedömarna rekommenderar vilka ansökningar som ska beviljas.

Hur påverkar en organisations finansiella status?

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får finansiering.

Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

I vår bedömning kontrollerar vi detta:

• Organisationer som beviljas finansiering för lönekostnader ska vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Om en sådan registrering inte finns när vi fattar beslut, ska ni kunna visa att en anmälan gjorts. Vi godkänner inte retroaktiv registrering.
• Organisationer ska inte vara på obestånd, eller genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder av betydelse hos Kronofogdemyndigheten.
• Projektledaren ska vara anställd hos en projektpart, allra helst den koordinerande parten.
• Aktiebolag ska inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.

Vi kan också be små och medelstora företag visa att de har ekonomisk täckning att genomföra projektet.

När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. Eftersom ansökningarna bedöms i konkurrens kan ni få avslag trots att ni uppfyller alla krav och kriterier.

I beslutet anger vi hur stor andel av kostnaderna vi täcker för varje organisation.

Ni kan inte överklaga vårt beslut, men ni är välkomna att ansöka till oss igen vid ett annat tillfälle.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss under projekttiden.
• Är ni flera parter måste ni ha ett skriftligt projektavtal som reglerar era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet. Alla parter måste underteckna avtalet innan ni skickar in er första lägesrapport. Eftersom det kan ta tid att ta fram och förhandla ett avtal rekommenderar vi att ni börjar med detta så snart som möjligt.
• Hur resultatet ska komma till användning samt att vetenskaplig publicering ska ske med öppen tillgång så att resultaten görs fritt tillgängliga för alla.

Se våra allmänna villkor

Ni behöver även följa de särskilda villkor som gäller för den här utlysningen:

• Parterna från beviljade projekt förväntas närvara vid ett fysiskt seminarietillfälle hösten 2027/våren 2028 där projektens inriktningar och framsteg presenteras.

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni fått mer pengar än vad ni har rätt till eller om ni inte följer våra villkor, kan ni bli återbetalningsskyldiga.

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot samt till projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men vi sekretessbelägger vissa typer av uppgifter om det kan antas innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det gäller uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Allmänna handlingar och sekretess