Attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla står i centrum för ShiftSwedens arbete. För att ställa om Sverige i enlighet med det behöver sättet som forskning och innovation traditionellt bedrivs utmanas.
För att ge projekten så goda förutsättningar som möjligt att nå verklig effekt och påverka på systemnivå samarbetar de i omställningslabb - inom ett gemensamt tema och mot en gemensam målsättning. Samtliga projekt liksom labben som helhet ska bidra till att nå ShiftSwedens mission och tre skiften.
Olika tematiker kommer att stå i fokus genom en serie av utlysningar under ShiftSwedens tioåriga programperiod.
Vilka omställningslabb kan du ansöka om att delta med?
Utlysningen omfattar tre teman, som kommer bilda tre omställningslabb.
Denna utlysning riktar sig till aktörer som vill driva innovationsprojekt inom något av följande tematiska omställningslabb:
De tre tematikerna har tyngdpunkt på ett eller två av ShiftSwedens tre skiften.
Utlysningen riktar sig även till aktörer som vill driva något av de tre labbsamordningsprojekt som ska samordna och koordinera omställningslabbens arbete.
Bygga hållbart och flexibelt för framtiden - Skifte 1
Det nya som byggs behöver ha avsevärt längre livslängd än idag. Framför allt för att samhället behöver minska klimatpåverkan samt uttag av naturresurser och påföljande förädling till byggprodukter och material. Det innebär att byggnader och anläggningar måste utformas för 1) längre teknisk livslängd; 2) mer flexibel användning under livscykeln eftersom behoven kommer att ändra sig; 3) flexibilitet som ökar attraktiviteten för de som nyttjar det byggda, samt 4) så att det är möjligt att demontera så mycket som möjligt för framtida återbruk och återanvändning.
För byggnader innebär detta till exempel modulära väggsystem, standardiserade kopplingar och design för installationer, eller fasadelement för återanvändning i nya projekt. Det kan också innebära nya former att bo eller driva kommunal verksamhet, till exempel generationsboenden, delning av gemensamma ytor eller olika typer av samlokalisering såsom förskola och äldreboende eller liknande som ökar attraktiviteten i livsmiljöerna. För nybyggnad av lokaler behövs genomtänkta lösningar för hyresgästanpassningar, som minimerar uttag av nya resurser. Det handlar också om olika systemval i tidiga skeden där stomsystem, installationssystem, huskroppars djup, generalitet avseende vånings- och rumshöjder, fönsterytor m.m. behöver utformas med hänsyn till att byggnaden ska kunna nyttjas för olika ändamål över den långa livscykeln.
För transportinfrastrukturen innebär det till exempel att utforma broar, tunnlar och andra konstruktioner med standardiserade och utbytbara sektioner som kan återanvändas på annan plats, eller att använda material som förenklar framtida uppgraderingar och underhåll. Även utveckling av material liksom optimerade val av material har betydelse för den långsiktiga beständigheten. Med avsevärt längre livslängder på både byggnader och transportinfrastruktur kan beräkningsmodeller för livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnad (LCC) behöva uppdateras.
För fastigheter finns även frågor kring finansierings- och ägarmodeller som ger incitament till anpassningsbara byggnader där även delat ägande eller avtal om tillfälligt bruk kan tillämpas. Ekonomiska incitament uppstår också vid längre livslängder som ger längre avskrivningstider och därmed sannolikt mer förmånliga lån. Även affärsmodeller som ”product-as-a-service” (produkt som tjänst) kan tillämpas där fastighetsägare köper önskad prestanda (tex. värme, kyla, ventilation, belysning) snarare än fysisk utrustning, och där ansvar och incitament för underhåll, uppgradering och optimering läggs hos tjänsteleverantörer med specialistkompetens. Omställningslabbet ska utforska och testa olika lösningar som bidrar till ökad flexibilitet och längre livslängd för byggnader och transportinfrastruktur.
Skiftet mot att bygga mer flexibelt och långsiktigt kan hämmas av dagens regelverk, där lagar, förordningar, föreskrifter eller branschstandarder kan behöva ändras för att skapa rätt förutsättningar och drivkrafter. Omställningslabbet adresserar även den typen av policyrelaterade frågor.
Utnyttja momentum i stora omvandlingsprojekt - Skifte 1 och 2
Stora omvandlingsprojekt, som sträcker sig över flera år och har stor påverkan på många människor i en kommun eller region, kan fungera som katalysatorer för bredare förändringar av den byggda miljön och mobiliteten. Det kan till exempel handla om stora industrietableringar, ny transportinfrastruktur eller nya sjukhuskomplex. Sådana satsningar skapar möjligheter att utforska, testa och skala nya lösningar för hur resurser, ytor och funktioner återanvänds, delas och samordnas både före, under och efter byggtiden.
Å ena sidan leder stora omvandlingsprojekt till stora utmaningar både under byggtiden då transporter och avspärrningar påverkar människors livsmiljöer och företags verksamheter, och efter färdigställandet då behov av bostäder, handel, service, transporter m.m. har ändrats. Spänningen mellan kortsiktig och långsiktig samhällsutveckling behöver hanteras, samt mellan det temporära och permanenta. Även planering och styrning av lokalsamhället behöver anpassas.
Å andra sidan ger stora omvandlingsprojekt upphov till utvecklingsmöjligheter som kan påskynda omställning och lämna gamla processer arbetssätt och lösningar. Det finns en stor potential att använda omvandlingsprojekt som språngbräda för systeminnovation.
Omställningslabbet ska utforska hur det momentum som skapas av stora omvandlingsprojekt kan användas för en klimatneutral och resursmedveten omställning till attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla. Genom att ta tillvara på det möjlighetsfönster som skapas ska labbet finna nya sätt att jobba med systeminnovation, test och implementering som kan integreras långsiktigt i offentliga och privata verksamheter. Labbet ska samla projekt som med konkreta platser som utgångspunkt utforskar, testar och skalar banbrytande lösningar för mer cirkulära byggprocesser och konkurrenskraftiga alternativ till enskilt bilresande.
Transporteffektiva och levande stadsdelar - Skifte 2
För att främja konkurrenskraftiga alternativ till det enskilda bilresandet krävs en förändrad utformning av stadsdelar som historiskt formats med den privata bilen som norm. En lösning är så kallade transporteffektiva stadsdelar eller kvarter som a) tillämpar närhetsprincipen på sätt som främjar gång, cykel och kollektivtrafik och b) integrerar nya innovationer som till exempel mobilitetshubbar och delningstjänster, samtidigt som c) utrymmet för bilar och parkering dimensioneras utifrån ambitiösa mål för hållbara, inkluderande livsmiljöer. Transporteffektiva stadsdelar kan finnas såväl i städernas centrala delar som i ytterområden. Konceptet knyter an till det aktuella planeringsparadigmet 15-minutersstaden som förenklat handlar om att skapa förutsättningar för minskat bilberoende genom att invånarna kan nå jobb, handel, utbildning, vård, fritid och andra aktiviteter inom 15 minuter till fots eller med cykel, och där attraktiv kollektivtrafik finns för längre resor. Transporteffektiva stadsdelar förbättrar inte bara tillgängligheten och minskar transportbehovet utan bidrar även till mer levande städer med ökad jämlikhet, folkhälsa och livskvalitet.
Det har forskats, testats och även implementerats lösningar för transporteffektiva stadsdelar och kvarter på olika håll i Sverige, men för det mesta har den utvecklingen skett i nybyggda kvarter eller omfattat småskaliga och avgränsade pilotprojekt med svag koppling till omgivningen. Genomförandet har ofta varit beroende av några få aktörer som vågat ligga i framkanten av utvecklingen. Plan- och bygglagen (PBL) har identifierats som en utmaning för ett bredare genomslag. Parkeringsfrågan spelar ofta en nyckelroll för möjligheten till omställning.
Omställningslabbet syftar till att möjliggöra en bredare uppskalning av konceptet transporteffektiva stadsdelar genom att arbeta med olika platser i landet, främst genom omvandling av befintliga stadsdelar och kvarter, men även nytänkande koncept som t ex trädgårdsstäder kan ingå. Projekt ska t ex utforska hur dagens lagstiftning kan användas och tolkas för att främja transporteffektiva stadsdelar, och hur den valda platsen hänger ihop med omgivningen och resten av staden och dess transportlösningar. Andra aspekter som kan adresseras är till exempel förvaltnings- och samarbetsmodeller mellan olika aktörer (kommun, fastighetsaktörer, mobilitetsaktörer mm), betydelsen av gemensamma anläggningar för parkering och mobilitet, innovativa åtgärder som främjar gång och cykel, gestaltning av den fysiska miljön eller integrationen av närlogistiklösningar.
Innovationsprojekt som når längre tillsammans
Vilka förutsättningar behöver finnas på plats för att ett innovationsprojekt ska ta det sista steget, från att beskrivas i en rapport till att verkligen förändra vår uppfattning om en viss fråga? Eller ta steget där en pilot frigör sig från en enskild plats och blir en del av etablerade metoder, arbetssätt och planer runt om i Sverige. Ambitionen med omställningslabb är att de ska möjliggöra för projekt att ta steget fullt ut, skapa förändring och göra verklig nytta i samhället.
För att nå dit tror vi att flera innovationsprojekt behöver arbeta tillsammans inom ett gemensamt tema och mot ett gemensamt mål, i ett omställningslabb. Innovationsprojekten i labbet kommer utgå från skilda geografiska och organisatoriska förutsättningar liksom bidra med olika kompetenser och erfarenheter.
Genom att kontinuerligt dela erfarenheter och lärande mellan projekten i labbet, och ta ett gemensamt ansvar för nationell spridning och skalning ser vi att både innovationsprojekten och labben som helhet kommer att nå betydligt längre.
Varje innovationsprojekt behöver avsätta minst 150 timmar om året för gemensamma aktiviteter kopplade till omställningslabbet. Vi rekommenderar även att avsätta medel för resekostnader för deltagande i fysiska möten inom det gemensamma arbetet i omställningslabbet. Vi avser att bevilja cirka 4-8 innovationsprojekt per omställningslabb.
Labbsamordningsprojekt
Samverkan uppstår inte av sig själv. Att leda ett innovationsprojekt är en svår uppgift och att leda ett labb med flera innovationsprojekt kräver tid, rätt kompetens, nätverk och erfarenhet.
Till varje labb kopplas ett labbsamordningsprojekt med ansvar att, tillsammans med labbets olika innovationsprojekt, utforska och testa arbetssätt och metoder för koordinerad systeminnovation. Med koordinerad systeminnovation menas koordinering av en portfölj av projekt där projekten ska komplettera varandra och sammantaget bidra till systeminnovation och strukturell omställning.
Syftet med labbsamordningsprojekten är att maximera labbets effekter och påverkan på systemnivå, utifrån programmets mission och omställningslabbets tematiska inriktning. Labbsamordningsprojektet ansvarar för att utforska och testa arbetssätt och metoder för att stärka labbets kollektiva omställningspotential.
Labbsamordningsprojektet ska även ha kapacitet att identifiera och genomföra kompletterande innovationsinsatser inom respektive labb, som exempelvis kan bygga vidare på och förstärka resultat från de enskilda projekten i labbet. Vi avser att bevilja ett labbsamordningsprojekt per omställningslabb.
Ett platsbaserat angreppssätt - förståelse för platsens förutsättningar
ShiftSwedens platsbaserade förhållningssätt betyder att förutsättningarna att uppnå mer attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla, på olika sätt är i fokus för programmets utlysningar. En utgångspunkt är att förståelsen för platsen är central för att såväl formulera relevanta utmaningar som för att utforska och testa möjliga lösningar. En utmaning som är gemensam för många kan samtidigt vara beroende av väldigt olika förutsättningar beroende på var, och i vilket sammanhang, utmaningen behöver hanteras.
Lösningen för att förbättra människors möjlighet till exempelvis kollektivt resande ser olika ut beroende på om utmaningen ska hanteras i en storstadsmiljö där många bor, eller i en glesare geografi där färre människor behöver förflytta sig. Möjligheten att utveckla affärsmodeller som underlättar ett cirkulärt byggande eller återbruk ser också olika ut beroende på vilken marknad, hur stort omland och vilka samhällsstrukturer det finns att jobba med. Det kan också spela roll om en utmaning finns i ett mindre eller större geografiskt sammanhang.
Detta platsbaserade angreppssätt ligger till grund för programmet och förväntas bidra till innovativa och genomförbara resultat för de områden och utmaningar som adresseras i årets och kommande års utlysningar.
Vikten av ett systemperspektiv
Samhällsbyggnad och mobilitet är komplexa områden där flera aktörer och användare, administrativa och geografiska nivåer samt legala ramverk och policyer samspelar. Att ha ett systemperspektiv är därför viktigt, det vill säga att titta på helheten och inte bara delarna och stuprören utan dess inbördes kopplingar. Systemperspektivet är en förutsättning för att både förstå och ta fram lösningar som kan bidra till en omställning inom samhällsbyggnad och mobilitet.
Inom denna utlysning har vi valt att utgå ifrån en systemmodell som består av fem förändringsdimensioner som i regel behöver utforskas för att systeminnovation ska vara möjligt.
De fem dimensionerna är:
- nya tekniska lösningar
- fungerande affärs- eller värdemodeller
- stödjande infrastruktur och produktionssystem
- möjliggörande policy och regelverk
- tillåtande kultur och värderingar
Innovationsprojekt behöver inte inkludera samtliga systemdimensioner men ska inkludera minst två av dimensionerna. Labbsamordningsprojekten bör ha kompetens att hantera samtliga systemdimensioner.
Från tidigare satsningar vet vi att samverkansprojekt som tidigt har ett tydligt systemperspektiv har lättare att skala framtagna lösningar i ett senare skede och på så sätt bidra till systemomställning.
Bidra till en hållbar systemomställning
Impact Innovation ska bidra till global konkurrenskraft genom omställning för hållbar utveckling. Genom våra insatser bidrar vi till det globala åtagandet att nå målen i Agenda 2030.
För att nå hållbar systemomställning är det viktigt att projekt i utformningen av nya lösningar hanterar målkonflikter och minimerar risken för oavsiktliga negativa effekter. En aspekt som följs upp och bedöms är om både kvinnor och män på ett jämställt sätt tar del av bidraget, deltar i och har inflytande över projektet.
Jämställd finansiering av innovationer
En innovativ kraft i hållbar värld
Tillgängliggöra vetenskapliga publikationer och resultat
Den här utlysningen ska även bidra till att tillgängliggöra resultat för alla. Därför ska all vetenskaplig publicering ske med öppen tillgång. När resultat från forskning och innovation görs fritt tillgängliga kan fler bidra till att lösa samhällsutmaningar. Resultat som inte lämpar sig för vetenskapliga tidskrifter kan publiceras i ShiftSwedens rapportserie. Aktiviteter och resultat ska löpande tillgängliggöras på arena.shiftsweden.se.
