Impact innovation: Utbildningssamverkan för en konkurrenskraftig och resilient tillverkningsindustri med nettonoll utsläpp av växthusgaser 2026

Den här utlysningen är en del i Net Zero Industrys missionsstrategiska insatser inom kompetens. Detta erbjudande ger möjlighet för industri och akademi/forskningsinstitut att i samverkan skapa innovativa läroformer som tydligt kopplar till industrins behov och som bidrar till Net Zero Industrys mission om en konkurrenskraftig och resilient svensk tillverkningsindustri med nettonoll utsläpp av växthusgaser 2040. Samverkan ska utveckla ett arbetsintegrerat lärande tillsammans med utveckling av utbildningar på avancerad nivå för forskare och medarbetare inom industrin. Utlysningen ingår i Net Zero Industrys missionsstrategiska insatser för kompetens. Net Zero Industry är ett program inom Impact Innovation, ett initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova.

De projekt som finansieras förväntas bidra till följande resultatmål:

• Utveckla och testa tvärdisciplinära utbildningar samt innovativa modeller och metoder för utbildningssamverkan och arbetsintegrerat lärande i linje med Net Zero Industrys mission om en konkurrenskraftig och resilient svensk tillverkningsindustri med nettonoll utsläpp av växthusgaser 2040.
• Etablera läroplattformar som gör utbildningsprogrammen tillgängliga för kontinuerlig professionell kompetensutveckling av forskare och industriella medarbetare inom tvärdisciplinära områden som tillsammans är kritiska för Net Zero Industrys mission. Lärplattformarna ska vara tillgängliga för universitet och högskolor i Sverige.
• Projektet ska stimulera all form av kunskapsspridning och kompetensbyggande på avancerad nivå för olika målgrupper.
• En ekonomisk och resursmässig hållbar modell för drift efter projektets avslut samt en tydlig plan för implementering samt uppskalning av arbetssätt och utbildningspaket.
• Stärkt samarbete mellan näringsliv och akademi/institut, till exempel lokalt eller sektoriellt.
• Samarbete med Net Zero Industrys programkontor.

Bidrag kan beviljas med maximalt 80 procent av projektets totala stödberättigande kostnader och maximalt 8 miljoner per projekt. Läs mer under Vad gäller för att vi ska bedöma er ansökan?

Ert projekt förväntas ha en genomförandetid på maximalt 30 månader. Projektet ska genomföras under perioden 16 november 2026 till 16 maj 2029. Ett svenskt lärosäte (universitet eller högskola) ska vara koordinator. Minst tre projektparter ska medverka i projektet, inklusive koordinatorn. Minst två parter ska vara tillverkande företag. Det är en fördel om små och medelstora tillverkande företag ingår i projektgruppen. Även aktörer från forskningsinstitut, branschorganisationer, fackförbund, regionala aktörer, offentlig sektor eller civilsamhälle kan med fördel delta.

Detta erbjudande adresserar de utmaningar som beskrivs i Net Zero Industrys Manufacturing Outlook 2026:

Kritisk kompetens kan möjliggöras via kunskapsutbyte och kontakter mellan lärosäten och industrin. Utbildningssamverkan kan omfatta olika utbildningsinriktningar och organisationer i olika sektorer i samhället.

Detta erbjudande möjliggör utveckling och test av tvärvetenskapliga utbildningar samt innovativa läroformer för utbildningssamverkan och arbetsintegrerat lärande i linje med Net Zero Industrys mission. Ett syfte är att möjliggöra en utveckling av tvärvetenskapligt utbildningsmaterial som behövs för pedagogisk och tillgänglig kunskapsspridning.

I Manufacturing Outlook 2026 finns en beskrivning av var de största utsläppen inom svensk diskret tillverkningsindustri finns. Målet är att utbildningarna ska kombinera färdigheter som gör att forskare, industriella medarbetare och ledare på avancerad nivå kan accelerera omställningen mot nettonoll utsläpp av växthusgaser 2040 och därmed stärka konkurrenskraft och resiliens.

Vi ser ett behov av att industrin får snabbare tillgång till ny kunskap och kompetens och vill stärka lärosätenas roll i kompetensförsörjning samt bidra till ökad kompetens om hur omställningen mot nettonoll utsläpp av växthusgaser accelereras och hur den stärker tillverkningsindustrins konkurrenskraft och resiliens.

Exempel på områden för utbildningssamverkan är cirkulära affärs-, produkt- och produktionsmodeller i ett livscykelperspektiv. Alla områden kan vara aktuella utifrån deras koppling och bidrag till acceleration mot Net Zero Industrys mission på systemnivå. Läs mer under Vem riktar vi oss till?

Projekten ska på det sättet bidra till utveckling av konkurrenskraftiga och relevanta utbildningar som främjar livslångt lärande för individer och kompetensförsörjning för arbetsgivare i linje med Net Zero Industrys mission och Agenda 2030.

För att möta utmaningarna med nettonoll utsläpp av växthusgaser behövs utveckling av framtidens forskningsledare, förändringsledare och specialister. Genom att förbereda forskare och industriella medarbetare på att arbeta holistiskt och tvärdisciplinärt kan en stark grund skapas för att driva framtidens hållbara industriutveckling.

Vad förväntas projekten resultera i?

Projekt som finansieras förväntas bidra till följande resultatmål:

• Utveckla och testa tvärdisciplinära utbildningar samt innovativa modeller och metoder för utbildningssamverkan och arbetsintegrerat lärande i linje med Net Zero Industrys mission om en konkurrenskraftig och resilient svensk tillverkningsindustri med nettonoll utsläpp av växthusgaser 2040.
• Etablera läroplattformar som gör utbildningsprogrammen tillgängliga för kontinuerlig professionell kompetensutveckling av forskare och industriella medarbetare inom tvärdisciplinära områden som tillsammans är kritiska för Net Zero Industrys mission. Lärplattformarna ska vara tillgängliga för universitet och högskolor i Sverige.
• Projektet ska stimulera all form av kunskapsspridning och kompetensbyggande på avancerad nivå för olika målgrupper.
• En ekonomisk och resursmässig hållbar modell för drift efter projektets avslut samt en tydlig plan för implementering samt uppskalning av arbetssätt och utbildningspaket.
• Stärkt samarbete mellan näringsliv och akademi/institut, till exempel lokalt eller sektoriellt.
• Samarbete med Net Zero Industrys programkontor.

Vad vill Net Zero Industry uppnå?

Projekt som finansieras förväntas bidra till följande effektmål:

• Nya innovativa läroformer för utbildningssamverkan som inkluderar en design för arbetsintegrerat lärande inom befintliga utbildningar på avancerad nivå.
• Utvecklade arbetssätt och strukturer för kunskapsdelning för kompetens om hur omställningen mot en konkurrenskraftig och resilient tillverkningsindustri med nettonoll utsläpp av växthusgaser accelereras hos studenter, doktorander, utbildningsanordnare och inom arbetslivet. Tvärvetenskapliga relevanta utbildningar samt innovativa läroformer för utbildningssamverkan och arbetsintegrerat lärande som främjar livslångt lärande i linje med Net Zero Industrys mission.
• Stärkt samarbete och kunskapsutbyte mellan utbildningsinstitutioner och industriföretag.
• Bred förståelse kring industrins aktuella utmaningar och lösningar för att nå Net Zero Industrys mission.
• Påverkan på utbud av kompetenshöjande insatser som bidrar till att accelerera uppfyllandet av Net Zero Industry mission.

Impact Innovation – Sveriges stora innovationssatsning

Denna utlysning genomförs inom ramen för programmet Net Zero Industry, en del av Impact Innovation – ett initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova.

Impact Innovation är Sveriges stora innovationssatsning för att tackla vår tids och framtidens utmaningar. I samarbeten mellan aktörer i privata, offentliga och ideella organisationer möter Impact Innovation verkliga teknik- och samhällsbehov med banbrytande lösningar. På väg mot ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige, attraktivt att leva i för alla. Tillsammans visar vi vad som är möjligt, och går före internationellt.

Om Impact Innovation

Tillverkningsindustrin definieras inom programmet som företag som utför diskret tillverkning, där produkter med en egen och ofta spårbar identitet framställs. Här ingår även produktutveckling, relaterade tjänster, produkt-som-en-tjänst samt tillverkningsrelaterad cirkulär verksamhet. Företag som representerar livsmedels-, läkemedels- och processindustri är ej aktuella för denna utlysning.

Viktiga samarbetspartners för tillverkningsindustrin är leverantörer och kunder, som är väsentliga för att minska utsläppen i de värdekedjor, upp- och nedströms, som tillverkade produkter existerar inom. Dessa organisationer ingår inte i systemets kärna, men kan söka tillsammans och i nära samarbete med företag som ingår i ovan definition av tillverkningsindustrin.

Tillverkningsrelaterade cirkulära aktiviteter inkluderar återtillverkning, renovering, reparation, demontering och återanvändning för samma eller annan användning om de utförs på ett sätt som liknar diskret tillverkning.

Ett svenskt lärosäte (universitet eller högskola) ska vara koordinator. Minst tre projektparter ska medverka i projektet, inklusive koordinatorn. Minst två parter ska vara tillverkande företag. Det är en fördel om små och medelstora tillverkande företag ingår i projektgruppen. Även aktörer från forskningsinstitut, branschorganisationer, fackförbund, regionala aktörer, offentlig sektor eller civilsamhälle kan med fördel delta. Breda konsortier med många aktörer ses som en styrka.

Detta erbjudande ger möjlighet för universitet, högskolor och forskningsinstitut att i samverkan med industrin och eventuellt annan typ av organisation utveckla och testa innovativa modeller och metoder för utbildningssamverkan inom Net Zero Industrys mission. Samverkan ska utveckla ett arbetsintegrerat lärande och utbildningar på avancerad nivå för forskare och personal i industrin.

Syftet är att stärka kunskapsutbyte och kontakter mellan lärosäten och organisationer i olika sektorer i samhället. Projekten ska bidra till utveckling av konkurrenskraftiga och relevanta utbildningar som främjar livslångt lärande för individer och kompetensförsörjning för arbetsgivare, i linje med Net Zero Industrys mission och Agenda 2030. Aktiviteter som kan finansieras är exempelvis:

• Forskning eller kritisk analys för att förbättra eller skapa nya modeller och metoder för utbildningssamverkan och arbetsintegrerat lärande.
• Utveckling av nya utbildningar på avancerad nivå för forskare och personal i industrin.
• Utformning av prototyper, testning och validering av nya modeller och metoder för utbildningssamverkan och arbetsintegrerat lärande.
• Utformning av prototyper, testning och validering av nya utbildningar på avancerad nivå för forskare och personal i industrin.
• Demonstrering av utbildningar i miljöer som motsvarar labbmiljö alternativt realistiska industriella driftsförhållanden.
• Tillgängliggörande av utbildningarna i olika format.

Vilka kostnader kan Vinnova finansiera?

Vinnovas finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som kan finansieras. Dessa kallas stödberättigande kostnader. 

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Lönekostnader: Utbetald bruttolön, arbetsgivaravgifter och andra lönebikostnader.
• Utrustning, mark och byggnader: Kostnader för instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Kostnader för konsulttjänster, kunskap och patent som köpts in eller används på licens från extern aktör. Dessa kostnader får uppgå till högst 20 procent av en organisations budget.
• Övriga direkta kostnader: Kostnader för exempelvis materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som är kopplade till projektet men inte uppstår direkt, till exempel lokaler och städning. Indirekta kostnader får uppgå till högst 30 procent av lönekostnaderna. Universitet, högskolor, forskningsorganisationer och statliga myndigheter kan ha högre tillåtna nivåer, beroende på verksamhet.

För mer detaljerad information om vilka kostnader Vinnova kan finansiera, se 

Vilka krav gäller för kostnader som Vinnova finansierar? 

För att era kostnader ska vara stödberättigande gäller bland annat detta:

• De ska vara faktiska, skäliga och nödvändiga för aktiviteterna i projektet.
• De måste vara bokförda korrekt och på separat projektkod i bokföringen.
• Ni får inte täcka projektkostnader med andra offentliga bidrag eller egna medel avsedda för andra projekt.
• Ni får inte ta upp någon annans kostnader som era egna. 

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se våra allmänna villkor.

Reglerna om statligt stöd styr hur stor andel av kostnaderna Vinnova kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vinnova skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje deltagande organisation kan få. 

Hur stort bidrag kan projektet få?

Bidrag beviljas med maximalt 80 procent av projektets totala stödberättigande kostnader och maximalt 8 miljoner per projekt.

Hur stort bidrag kan en deltagande organisation få?

Hur stort bidrag en deltagande organisation kan få beror främst på:

• organisationens storlek och verksamhet
• vilka aktiviteter som organisationen ska genomföra i projektet.

Beskrivningar i kommande avsnitt om vilket stöd som kan ges är förenklade. För fullständig information, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag.

Stöd till företag för forskning och utveckling

I den här utlysningen ger Vinnova stöd till experimentell utveckling. 

Experimentell utveckling kan förenklat beskrivas som att kombinera, forma och använda befintliga kunskaper. Detta för att ta fram nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

Hur stor andel av kostnaderna kan Vinnova finansiera?

Organisationens storlek och typ av aktivitet avgör hur stor andel av kostnaderna som Vinnova kan finansiera. Detta kallas den maximala stödnivån. 

• Litet företag 60 %
• Medelstort företag 50 %
• Stort företag 40 %

För hjälp med att avgöra om ett företag är litet eller medelstort, se Så definierar EU små och medelstora företag (SMF).

Om ett litet eller medelstort företaget söker mer än 40 % bidrag behövs en modellförsäkran som verifierar företagets status som SMF enligt mall som finns här: Mall modellförsäkran SMF

Stöd av mindre betydelse till företag

I den här utlysningen kan Vinnova också ge de minimis-stöd, även kallat stöd av mindre betydelse. Vinnova kan finansiera upp till 100 procent av en organisations kostnader.

En organisation kan ta emot maximalt 300 000 euro över en treårsperiod i den här stödformen, oavsett finansiär och projekt. Det betyder att om samma organisation tagit emot stöd av mindre betydelse i andra projekt från andra finansiärer tidigare, påverkar det hur stort stödet kan bli i den här utlysningen. 

Lämna in ett intyg om de-minimistöd när ni skickar in ansökan. Det krävs för att Vinnova ska kunna bevilja detta stöd. 

Intyg om de minimis-stöd

Stöd till universitet, högskolor och andra offentliga organisationer

I den här utlysningen ger Vinnova även stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att organisationen inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas oftast universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra offentliga organisationer. 

Det här stödet omfattas inte av statsstödsreglerna. Vinnova kan därför finansiera upp till 100 procent av en sådan organisations kostnader. Stödet kallas ofta ”inte statsstöd.” 

Hur avgörs om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd. 

Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras: om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har. Till exempel om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. 

Om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet avgörs av deras ordinarie verksamhet, inte av aktiviteterna i projektet.

En del organisationer bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, till exempel forskningsinstitut. Då är det viktigt att ni vet inom vilken av dessa verksamheter ni ansöker. 

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

För att Vinnova ska bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslås ansökan direkt. 

Krav på projektparter

• Alla deltagande organisationer ska vara juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan inte delta. Även utländska juridiska personer kan delta. Däremot måste utländska aktörer som får finansiering från Vinnova ha filial eller driftställe i Sverige, och kostnaderna ska uppstå hos filialen eller driftstället.
• Ett svenskt lärosäte (universitet eller högskola) ska vara koordinator.
• Minst tre projektparter ska medverka i projektet, inklusive koordinatorn. Olika delar av en organisation är samma juridiska person och räknas som en projektpart, exempelvis två institutioner på ett universitet.
•  Minst två parter ska vara tillverkande företag.

Krav på projektet

• Projektet får ansöka om högst 8 000 000 kronor i bidrag.
• Projektet måste starta 16 november 2026 och avslutas senast till 16 maj 2029.
•  Projektet får inte ha påbörjats innan ni lämnat in er ansökan.
• Kostnader för konsulttjänster och licenser får uppgå till högst 20 procent av en organisations budget. 

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan ska följa anvisningarna under Hur går det till att ansöka.
• Ansökan ska innehålla alla efterfrågade bilagor.

De ansökningar som uppfyller kraven går vidare till bedömning. Där bedöms hur stor potential er idé har, hur realistisk den är och vilka som ska genomföra projektet.

Vinnova tittar också på hur väl ert projekt integrerar jämställdhet, både i hur er projektgrupp är sammansatt och hur ni genomför projektet. Genom att integrera köns- och genusperspektiv utvecklas mer inkluderande och relevanta lösningar. Det stärker både innovationsförmågan och projektets resultat.

Jämställdhet som verktyg för innovativ samhällsutveckling

Vad bedömer Vinnova?

Bedömningen av ansökningar görs enligt tre huvudkriterier:

• Potential: Vilka effekter och vilket värde som kan förväntas av projektet.
• Aktörer: Deltagarnas kompetens och förmåga att genomföra projektet och nå önskade resultat och effekter.
• Genomförbarhet: Hur realistisk och trovärdig projektplanen är, både för att genomföra projektet och för att uppnå önskade resultat.

Potential 

• Hur stor potential projektförslaget har att uppnå utlysningens mål och syfte.
• Projektets potential att bidra till utlysningens resultatmål samt långsiktiga effektmål.
• Projektets potential att bidra till programmets mission med utgångspunkt i den nulägesbeskrivning som ges i Manufacturing Outlook 2026.
• Projektets nyhetsvärde och innovationshöjd.
• Hur väl projektförslaget bidrar till ökad jämställdhet genom att integrera perspektiv kring kön och genus.

Aktörer

•  I vilken utsträckning organisationerna i projektet har resurser och kapacitet att genomföra projektet.
•  I vilken utsträckning projektledaren och andra nyckelpersoner har kompetens och gemensam förmåga att genomföra projektet.
• Hur väl och brett är konsortiet förankrat i svensk tillverkningsindustri, akademi och institut och tillvaratar nationella behov för omställning.
•  Hur väl det ekonomiska bidraget, deltagande, makt och inflytande fördelas jämställt mellan kvinnor och män i projektteamets nyckelpersoner.

Genomförbarhet

• Förslaget är tydligt, öppet och utformat på ett sätt så att aktörer utanför projektkonsortiet kan följa projektets framskridande och ta del av arbete och resultat.
• I vilken utsträckning projektet bygger på en trovärdig projektplan och budget där aktiviteterna är kopplade till projektmål samt önskade resultat och långsiktiga effekter.
• Engagemang och involvering av relevanta kravställare och även graden av samverkan mellan deltagande aktörer.
• Projektets utformning så att den tar hänsyn till systemperspektiven.
• Hur väl aspekter som rör jämställdhet är integrerade i projektplanen.
• Hur väl projektplanen visar på hur resultaten kommer att förankras och spridas till viktiga aktörer inom området.

Hur bedöms ansökningar?

När Vinnova har fått in ansökningarna granskas de. Ansökningar som är ofullständiga eller inte uppfyller kraven under Vad gäller för att vi ska bedöma er ansökan? sorteras bort. 

De ansökningar som är korrekta och fullständiga fördelas mellan olika bedömare och bedöms i konkurrens med varandra. Bedömarna är utsedda utifrån deras expertis inom området. Varje ansökan bedöms av minst tre bedömare. 

När bedömarna gått igenom ansökningarna rekommenderar bedömarna vilka ansökningar som ska beviljas i ett bedömningsmöte.

Hur påverkar en organisations finansiella status?

Innan Vinnova beslutar om finansiering görs också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får finansiering. 

Vinnova använder sig av information från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

I bedömningen kontrolleras detta:

• Organisationer som beviljas finansiering för lönekostnader ska vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Om en sådan registrering inte finns när Vinnova fattar beslut, ska ni kunna visa att en anmälan gjorts. Vinnova godkänner inte retroaktiv registrering.
• Organisationer ska inte vara på obestånd, eller genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder av betydelse hos Kronofogdemyndigheten.
• Projektledaren ska vara anställd hos en projektpart, allra helst den koordinerande parten.
• Aktiebolag ska inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.

Vinnova kan också be små och medelstora företag visa att de har ekonomisk täckning att genomföra projektet.

När Vinnova bedömt alla ansökningar, skickas ett beslut där er ansökan antingen beviljas eller avslås. Eftersom ansökningarna bedöms i konkurrens kan ni få avslag trots att ni uppfyller alla krav och kriterier. 

I beslutet anges hur stor andel av kostnaderna Vinnova täcker för varje organisation. 

Ni kan inte överklaga Vinnovas beslut, men ni är välkomna att ansöka igen vid ett annat tillfälle. 

Vad gäller om ni beviljas finansiering? 

Om er ansökan beviljas måste ni följa både Vinnovas allmänna villkor för bidrag och de särskilda villkoren som gäller för Impact Innovations utlysningar. 

Vinnovas allmänna villkor

De allmänna villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss under projekttiden.
• Är ni flera parter måste ni ha ett skriftligt projektavtal som reglerar era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet. Alla parter måste underteckna avtalet innan ni skickar in er första lägesrapport. Eftersom det kan ta tid att ta fram och förhandla ett avtal rekommenderar Vinnova att ni börjar med detta så snart som möjligt.
• Hur resultatet ska komma till användning samt att vetenskaplig publicering ska ske med öppen tillgång så att resultaten görs fritt tillgängliga för alla.

Se våra allmänna villkor

Impact Innovations särskilda villkor

Eftersom utlysningen ingår i satsningen Impact Innovation gäller även dessa särskilda villkor:

• Åtminstone en projektpart ska representera projektet vid Net Zero Industrys konferenser och aktiviteter, uppskattningsvis en eller två gånger om året. Era kostnader för sådan medverkan är stödberättigade.
•  Ni ska ha en kontinuerlig dialog med Net Zero Industrys programkontor under hela projektet. Högst tre obligatoriska workshoppar kommer att anordnas av programkontoret.
• När information eller resultat från projektet delas ska det anges att arbetet utförts inom Impact Innovation-programmet Net Zero Industry, ett initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova.
• När ni slutrapporterar till Vinnova ska ni även skicka en sammanfattning av projektresultaten till Net Zero Industry. Se mall på Impact Innovations webbplats. Sammanfattningen ska kunna spridas fritt och får inte innehålla konfidentiella eller känsliga uppgifter.
• Projektet ska bidra till en gemensam redovisning av resultat i ett gemensamt format som programkontoret samordnar och sammanställer.

Vinnova kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag? 

Om ni fått mer pengar än vad ni har rätt till eller om ni inte följer Vinnovas villkor, kan ni bli återbetalningsskyldiga. 

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar Vinnova en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot samt till projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till Vinnova.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om Vinnova ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till Vinnova blir allmänna handlingar. Det innebär att Vinnova måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men Vinnova sekretessbelägger vissa typer av uppgifter om det kan antas innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det gäller uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Handlingar ni skickar till Net Zero Industry omfattas inte av Vinnovas bestämmelser kring sekretess. Därför bör de inte innehålla konfidentiella eller känsliga uppgifter.