Industriell flexibel energistyrning med avancerad digitalisering

I denna utlysning vill vi finansiera samverkansprojekt som stärker industriers förmåga att planera och optimera sin elförsörjning med hjälp av avancerad digital teknik. Projekten ska vara inom någon av utlysningens två inriktningar:

• Industriell forskning: Projekt som främst ska utveckla ny kunskap, metoder, modeller, beslutsstöd eller nya digitala lösningskoncept.
• Experimentell utveckling: Projekt som främst ska testa, verifiera och demonstrera digitala lösningar i en relevant industriell miljö.

Utlysningen vänder sig till projekt med minst två projektparter, varav minst en behovsägare från svensk industri. Ni ska ha innovativa idéer som gör elanvändningen i svensk industri mer flexibel och effektiv med hjälp av avancerad digital teknik. Industriföretag, elnätsbolag, små- och medelstora företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut och andra relevanta organisationer kan också ingå i projektet.

Varje projekt kan söka två till åtta miljoner kronor. Projektet ska bidra till mer flexibel energistyrning hos svenska industriföretag, och ska pågå i minst 12 månader och högst 24 månader. I ansökan ska ni välja den inriktning som bäst motsvarar projektets huvudsakliga syfte och aktiviteter.

Med den här utlysningen vill vi stärka den svenska industrins konkurrenskraft och elektrifiering genom att finansiera projekt som utvecklar avancerade digitala lösningar som gör att el används mer effektivt, flexibelt och kostnadseffektivt.

Utlysningen är en del av programmet Avancerad digitalisering, ett industridrivet program för att främja Sveriges och den svenska industrins förmåga att skapa framtidens digitala lösningar. Projekten som finansieras ska bidra till Sveriges gemensamma förmåga att skapa och nyttja digitaliserings möjligheter. 

Industrins elektrifiering är en förutsättning för en hållbar omställning, men det ställer samtidigt nya krav på tillgång till el, effekt och förmågan att hantera ett alltmer komplext energisystem. Med den här utlysningen vill vi främja utveckling och användning av avancerade digitala lösningar som stärker industrins förutsättningar och förmåga att planera, styra och optimera sin elanvändning.

Vad ska utlysningen åstadkomma?

Projekt som finansieras inom utlysningen ska utveckla avancerade digitala verktyg, beslutstöd och arbetssätt för industriell flexibel energistyrning. Lösningarna ska hjälpa industrin att bättre prognosticera, planera och optimera sitt elbehov utifrån verksamhetens behov, tillgången till el och prisvariationer på energimarknaden.

Utlysningen ska bidra till att skapa bättre förutsättningar för elektrifiering, utan att motsvarande utbyggnad av elnätet krävs. Med effektivare användning av energi ska projekten bidra till en hållbar omställning inom industrin och stärka industrins konkurrenskraft.

Vad förväntas projekten uppnå?

De projekt som söker finansiering ska bidra till ett eller flera av följande mål:

• Utveckla och verifiera digitala lösningar som möjliggör ökad elflexibilitet och energieffektivisering i industrin, med bibehållen driftsäker och tillförlitlig verksamhet.
• Stärka industrins förmåga att planera, prognosticera och optimera eleffektbehov och energianvändning på ett kostnadseffektivt sätt.
• Skapa förutsättningar för förbättrad tillgång till el och effekt där och när den behövs.
• Utveckla metoder, arbetssätt och förmågor för att hantera, analysera och använda data för energioptimering och flexibel energistyrning.
• Identifiera och adressera organisatoriska, kulturella och kompetensrelaterade hinder för att införa datadrivna lösningar för flexibel energistyrning. Exempel på det är förändringsledning, kompetensutveckling eller förutsättningar för datadelning och interoperabilitet mellan olika aktörer och tekniska system.
• Stärka förutsättningar för framtida implementering och bred användning inom industrin.
• Stärka samverkan mellan industri, elnätsaktörer och andra relevanta aktörer för effektivare energistyrning och flexibilitet.
• Genomförande och utveckling av lösningar ska utformas med beaktande av robusthet och cybersäkerhet, och projekt som beviljas ska visa på en genomgripande och trovärdig riskanalys kopplad till cybersäkerhet.
• Sprida resultat, erfarenheter och kunskap för att stärka industrins kompetens och förmåga att genomföra elektrifiering och energiomställning.

Programmet Avancerad digitalisering

Utlysningen är en del av programmet Avancerad digitalisering, en satsning från Vinnova i samverkan med industrin, som mobiliserar aktörer från olika delar av samhället mot gemensamma mål.

Avancerad digitalisering vill stärka den svenska forskningen och ska göra Sverige mer attraktivt när det gäller forsknings- och innovationsinvesteringar, och stimulera utvecklingen av avancerad digital teknik. Programmet ska genomföras med långsiktighet och bidra till nyskapande, möjliggörande teknologier och utveckling av centrala kompetensområden som möter industrins behov.

Läs mer om programmet på Avancerad digitaliserings webbplats.

Vi riktar oss till aktörer som kan påverka och påskynda industrins elektrifiering genom att använda avancerad digitalisering.

Projekten ska ha minst två projektparter, varav minst en behovsägare från svensk industri. Industriföretag, elnätsbolag, små- och medelstora företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut och andra relevanta organisationer kan också ingå i konsortiet.

Projekten kan med fördel dra nytta av erfarenheter, kompetenser och lösningar från olika branscher och sektorer, där kunskap och arbetssätt kan överföras eller anpassas för att bidra till projektet.

Projekten ska drivas av industriella behov, och därför måste minst ett företag ingå i konsortiet. Alla deltagande parter kan vara företag.

Med industri avses i programmet Avancerad digitalisering hela produktionskedjan – från utvinning av råvaror till färdiga produkter, samt industrinära tjänstesektorer och tekniksektorer som behövs för att produktionskedjan ska fungera. Det innefattar till exempel energi, logistik och transport, telekommunikation, vatten/luft/ventilation och återvinning. Även försvarsindustrin omfattas.

Varje projektpart som söker bidrag ska vara svensk juridisk person. Med svensk juridisk person likställs i detta avseende utländsk organisation som har filial eller driftställe i Sverige. Kostnaderna i projektet ska kunna hänföras till filialens eller driftställets verksamhet.

Vi finansierar samverkansprojekt för industriell flexibel energistyrning inom två inriktningar. Ni ska välja den inriktning som bäst stämmer överens med projektets huvudsakliga syfte, resultat och aktiviteter.

• Inriktning 1: Industriell forskning
  Denna inriktning är för projektet som främst ska utveckla ny kunskap, nya metoder, modeller, algoritmer, beslutsstöd eller digitala lösningskoncept. Projektet ska söka ny kunskap genom planerad forskning eller kritisk analys.

• Inriktning 2: Experimentell utveckling
  Denna inriktning är för projektet som främst ska testa, verifiera, demonstrera eller utvärdera en befintlig lösning i en relevant industriell miljö. Projektet ska minska tekniska eller praktiska osäkerheter och skapa underlag inför framtida införande, implementering eller uppskalning. Projektet får inte främst avse rutinmässig anpassning, kommersiell drift eller marknadsintroduktion.

Lösningarna i båda inriktningarna kan exempelvis bidra till att förbättra industrins förmåga att prognosticera, planera och optimera elanvändning, eleffektbehov och energikostnader. Projekten ska också skapa förutsättningar för att bättre nyttja befintlig elnätskapacitet, och därmed stärka industrins möjligheter att genomföra elektrifiering och hållbar omställning.

Exempel på aktiviteter

I utlysningen finansierar vi dessa typer av aktiviteter:

 Exempel på aktiviteter inom inriktning 1: Industriell forskning

• Utveckla och utvärdera digitala verktyg, modeller och beslutstöd för prognostisering, planering och optimering av energianvändning och eleffektbehov.
• Utveckla och utvärdera lösningar för flexibel elanvändning som i framtiden kan integreras med industrins produktionsprocesser och verksamhet.
• Utveckla metoder för att samla in, dela, analysera och använda data för energieffektivisering och elflexibilitet.
• Utveckla lösningar som förbättrar samverkan mellan industriaktörer, elnätsaktörer och andra relevanta aktörer i energisystemet.
• Identifiera och analysera organisatoriska förutsättningar, hinder och möjliggörare för framtida införande av nya arbetssätt, verktyg och lösningar, exempelvis behov av förändringsledning, kompetensutveckling och innovationsledning.
• Analysera förutsättningar och kunskapsbehov för framtida nyttiggörande av projektresultat.

Exempel på aktiviteter inom inriktning 2: Experimentell utveckling

• Utveckla och tillämpa digitala verktyg, modeller och beslutstöd för prognostisering, planering och optimering av energianvändning och eleffektbehov.
• Utveckla och testa lösningar eller prototyper för flexibel elanvändning som är integrerade med industrins produktionsprocesser och verksamhet.
• Utveckla och testa metoder för att samla in, dela, analysera och använda data för energieffektivisering och elflexibilitet.
• Utveckla lösningar som förbättrar samverkan mellan industriaktörer, elnätsaktörer och andra relevanta aktörer i energisystemet.
• Demonstrera lösningar i verkliga industriella miljöer och utvärdera effekter på energianvändning, elflexibilitet, kostnader, driftsäkerhet och tillförlitlighet.
• Aktiviteter som stärker organisationers förmåga att införa och använda nya arbetssätt, verktyg och lösningar, till exempel inom förändringsledning, kompetensutveckling och innovationsledning.
• Utvärdera interoperabilitet, datadelning, robusthet och cybersäkerhet i en realistisk användningsmiljö.
• Ta fram planer för utredning av marknadsmässiga förutsättningar, implementering, uppskalning och långsiktig förvaltning av projektresultat.

Projekten ska, oavsett inriktning, sprida resultat, erfarenheter och kunskap till relevanta målgrupper utanför projektet.

Vi finansierar inte:

• Projekt som är begränsade till en enskild aktörs nytta.
• Rutinmässiga eller återkommande ändringar av befintliga produkter, tjänster, tillverkningsmetoder eller tillverkningsprocesser.
• Projekt som främst fokuserar på teknikutveckling för elproduktion och/eller batteriteknik.
• Elektrifiering av fordon och laddinfrastruktur, såvida det inte är en del av ett konkret industriellt sammanhang, till exempel autonoma fordon eller maskiner i en gruva eller en hamn.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Lönekostnader: Utbetald bruttolön, arbetsgivaravgifter och andra lönebikostnader.
• Utrustning, mark och byggnader: Kostnader för instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Kostnader för konsulttjänster, kunskap och patent som köpts in eller används på licens från extern aktör. Dessa kostnader får uppgå till högst 20 procent av en organisations budget. Vid särskilda behov, till exempel om projektet kräver specialistkompetens, kan vi godta en högre andel. Ni ska då motivera detta i er ansökan, och motiveringen vägs in i bedömningen av projektet.
• Övriga direkta kostnader: Kostnader för exempelvis materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som är kopplade till projektet men inte uppstår direkt, till exempel lokaler och städning. Indirekta kostnader får uppgå till högst 30 procent av lönekostnaderna. Universitet, högskolor, forskningsorganisationer och statliga myndigheter kan ha högre tillåtna nivåer, beroende på verksamhet.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att era kostnader ska vara stödberättigande gäller bland annat detta:

De ska vara faktiska, skäliga och nödvändiga för aktiviteterna i projektet.

De måste vara bokförda korrekt och på separat projektkod i bokföringen. Ni får inte täcka projektkostnader med andra offentliga bidrag eller egna medel avsedda för andra projekt.

Ni får inte ta upp någon annans kostnader som era egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se våra allmänna villkor.

Reglerna om statligt stöd styr hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket en deltagande organisation kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Projektet kan få mellan två och åtta miljoner kronor i bidrag, och maximalt 50 % av projektets totala stödberättigande kostnader. Utlysningens preliminära totala budget är 20 miljoner kronor.

Hur stort bidrag kan en deltagande organisation få?

Hur stort bidrag en deltagande organisation kan få beror främst på:

• organisationens storlek och verksamhet
• vilka aktiviteter som organisationen ska genomföra i projektet.

 Beskrivningar i kommande avsnitt om vilket stöd vi kan ge är förenklade. För fullständig information, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag.

Stöd till företag för forskning och utveckling

I den här utlysningen ger vi stöd till industriell forskning eller experimentell utveckling, beroende på vilken inriktning projektet söker.

Inriktning 1: Industriell forskning omfattas av stödgrunden Industriell forskning.

Stödgrunden Industriell forskning kan förenklat beskrivas som att söka ny kunskap genom planerad forskning eller kritisk analys. Detta för att utveckla eller markant förbättra produkter, processer eller tjänster.

Inriktning 2: Experimentell utveckling omfattas av stödgrunden experimentell utveckling.

Experimentell utveckling kan förenklat beskrivas som att kombinera, forma och använda befintliga kunskaper. Detta för att ta fram nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

Hur stor andel av kostnaderna kan vi finansiera?

Organisationens storlek och typ av aktivitet avgör hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta kallas den maximala stödnivån.

Maximal stödnivå för Inriktning 1 Industriell forskning med stödgrund Industriell forskning:

Litet företag 70 %

Medelstort företag 60 %

Stort företag 50 %

Maximal stödnivå för Inriktning 2 Experimentell utveckling med stödgrund Experimentell utveckling:

Litet företag 45 %

Medelstort företag 35 %

Stort företag 25 %

Situationer då vi finansierar en högre andel

Om projektet omfattas av någon av dessa bonusgrunder kan vi finansiera en högre andel av kostnaderna.

• Faktiskt samarbete: Viss nivå av samarbete mellan små och större företag, mellan företag i två olika europeiska länder eller mellan forskningsorganisationer och företag.
• Spridning av resultat: Omfattande spridning genom exempelvis konferenser eller öppna databaser.
• Annan bonusgrund.

Maximal stödnivå för Inriktning 1 Industriell forskning med bonusgrund Industriell forskning:

Litet företag 80 %

Medelstort företag 75 %

Stort företag 65 %

Maximal stödnivå för Inriktning 2 Experimentell utveckling med bonusgrund Experimentell utveckling:

Litet företag 60 %

Medelstort företag 50 %

Stort företag 40 %

Stöd till universitet, högskolor och andra offentliga organisationer

Vi ger även stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att organisationen inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas oftast universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra offentliga organisationer.

Det här stödet omfattas inte av statsstödsreglerna. Vi kan därför finansiera upp till 100 procent av en sådan organisations kostnader. Stödet kallas ofta ”inte statsstöd.”

Hur avgörs om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd.

Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras: om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har. Till exempel om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet avgörs av deras ordinarie verksamhet, inte av aktiviteterna i projektet.

En del organisationer bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, till exempel forskningsinstitut. Då är det viktigt att ni vet inom vilken av dessa verksamheter ni ansöker.

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

För att vi ska bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslår vi ansökan direkt.

Krav på projektparter

• Alla deltagande organisationer ska vara juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan inte delta. Även utländska juridiska personer kan delta. Däremot måste utländska aktörer som får finansiering av Vinnova ha filial eller driftställe i Sverige, och kostnaderna ska uppstå hos filialen eller driftstället.
• Den koordinerande parten ska vara en svensk juridisk person och bedriva verksamhet i Sverige.
• Minst två projektparter, varav minst en är ett företag, ska medverka i projektet. Detta inkluderar den koordinerande parten. Olika delar av en organisation är samma juridiska person och räknas som en projektpart, exempelvis två institutioner på ett universitet.

Krav på projektet

• Projektet får ansöka högst 8 miljoner kronor i bidrag.
• Projektet måste starta tidigast 2027-03-24 och senast 2027-04-15.
• Projektet får inte ha påbörjats innan ni lämnat in er ansökan.

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan ska följa anvisningarna under rubriken ”Hur går det till att ansöka”.
• Ansökan ska innehålla alla efterfrågade bilagor.

De ansökningar som uppfyller våra krav går vidare till bedömning. I bedömningen tittar vi på hur stor potential ert projektförslag har, hur realistisk den är och vilka som ska genomföra projektet.

Vi tittar också på hur väl ert projekt integrerar jämställdhet, både i hur er projektgrupp är sammansatt och hur ni genomför projektet. Genom att integrera köns- och genusperspektiv utvecklas mer inkluderande och relevanta lösningar. Det stärker både innovationsförmågan och projektets resultat.

Jämställdhet som verktyg för innovativ samhällsutveckling

Vad bedömer vi?

När vi bedömer ansökningar tittar vi på tre huvudkriterier:

• Potential: Vi analyserar vilka effekter och vilket värde vi kan förvänta oss av projektet.
• Aktörer: Vi bedömer deltagarnas kompetens och förmåga att genomföra projektet och nå önskade resultat och effekter.
• Genomförbarhet: Vi bedömer hur realistisk och trovärdig projektplanen är, både för att genomföra projektet och för att uppnå önskade resultat.

I den sammanslagna bedömningen av projektet så viktas potential med 40% och Aktörer och Genomförbarhet med 30%.

Potential (40%)

• Hur stor potential projektförslaget har att utveckla lösningar, kunskap och kompetens som främjar avancerad digitalisering och förnyar svensk industri, i enlighet med  utlysningens mål och syfte.
• Hur nytänkande projektförslaget är i relation till existerande lösningar och pågående större satsningar inom området.
• Hur trovärdig projektförslagets analys är av problembilden och de resultat som den föreslagna lösningen förväntas åstadkomma.
• Hur sannolikt det är att projektförslaget leder till ny kunskap, nya färdigheter och lösningar som kan utgöra grund för framtida implementering och komma till nytta för svensk industri.
• Hur väl projektförslaget bidrar till ökad jämställdhet genom att integrera perspektiv kring kön och genus.

Aktörer (30%)

• Hur väl aktörkonstellationens sammansättning, deltagande, kompetens och förmåga bidrar till projektmål och genomförande.
• Projektparternas förmåga att sprida, nyttiggöra, kommersialisera och vidareutveckla de resultat och kunskaper som genereras i projektet, både inom de egna organisationerna och utanför konsortiet.
• Hur väl projektförslaget och aktörskonstellationen bygger vidare på tidigare aktiviteter och resultat.
• Hur goda förutsättningar projektledaren och andra nyckelpersoner bedöms ha att leda och genomföra projektet.
• Hur väl det ekonomiska bidraget, deltagande, makt och inflytande fördelas jämställt mellan kvinnor och män i projektteamet.

Genomförbarhet (30%)

• Hur väl projektplanen och budgeten bedöms kunna uppnå de resultat som projektförslaget avser att utveckla.
• Hur trovärdig projektplanens riskanalys och handlingsplan för dessa risker är.
• Hur väl projektplanen visar på hur resultaten kommer att förankras och spridas till viktiga aktörer inom området. Hur väl könsfördelningen i projektteamet och perspektiv kring kön och genus har integrerats i projektplanen.
• Hur övertygande är planen för att nyttiggöra och vidareutveckla resultat och kunskaper som genereras i projektet så att projektresultat kommer till användning efter projektets slut. Hur väl behovet av konsulttjänster och licenser motiveras. Detta gäller bara om en organisations budget innehåller mer än 20 procent konsult- och licenskostnader.

Hur bedömer vi?

När vi har fått in ansökningarna granskar vi dem. Vi sorterar bort alla ansökningar som är ofullständiga eller inte uppfyller våra krav.

De ansökningar som är korrekta och fullständiga fördelas mellan olika bedömare och bedöms i konkurrens med varandra. Bedömarna är utsedda av oss utifrån deras expertis inom området. Varje ansökan bedöms av minst tre bedömare.

När bedömarna gått igenom ansökningarna har vi ett bedömningsmöte där bedömarna rekommenderar vilka ansökningar som ska beviljas.

Hur påverkar en organisations finansiella status?

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får finansiering.

Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

I vår bedömning kontrollerar vi detta:

• Organisationer som beviljas finansiering för lönekostnader ska vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Om en sådan registrering inte finns när vi fattar beslut, ska ni kunna visa att en anmälan gjorts. Vi godkänner inte retroaktiv registrering.
• Organisationer ska inte vara på obestånd, eller genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder av betydelse hos Kronofogdemyndigheten.
• Projektledaren ska vara anställd hos en projektpart, allra helst den koordinerande parten.

• Aktiebolag ska inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.

 Vi kan också be små och medelstora företag visa att de har ekonomisk täckning att genomföra projektet.

När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. Eftersom ansökningarna bedöms i konkurrens kan ni få avslag trots att ni uppfyller alla krav och kriterier.

I beslutet anger vi hur stor andel av kostnaderna vi täcker för varje organisation.

Ni kan inte överklaga vårt beslut, men ni är välkomna att ansöka till oss igen vid ett annat tillfälle.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat detta:

Att samtliga projektparter ska underteckna ett särskilt dokument (Projektparts godkännande) där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.

• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss under projekttiden.
• Ni måste ha ett skriftligt projektavtal som reglerar era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet. Alla parter måste underteckna avtalet innan ni skickar in er första lägesrapport. Eftersom det kan ta tid att ta fram och förhandla ett avtal rekommenderar vi att ni börjar med detta så snart som möjligt.
• Hur resultatet ska komma till användning samt att vetenskaplig publicering ska ske med öppen tillgång så att resultaten görs fritt tillgängliga för alla.

Se våra allmänna villkor

• Projektet ska vid inbjudan från Avancerad Digitaliserings programchef delta i relevanta evenemang inom programmet och på så sätt bidra till kunskapsspridning inom svensk industri i enlighet med programmets syfte.
• Vid information om projektet och vid varje offentliggörande av projektresultat ange att arbetet utförts med stöd från Vinnova inom programmet Avancerad digitalisering. Med offentliggörande avses till exempel publicering, oavsett medium och muntliga presentationer. På engelska återges namnet Vinnova med Sweden’s Innovation Agency.

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni fått mer pengar än vad ni har rätt till eller om ni inte följer våra villkor, kan ni bli återbetalningsskyldiga.

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot samt till projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men vi sekretessbelägger vissa typer av uppgifter om det kan antas innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det gäller uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Allmänna handlingar och sekretess