Avancerad digitalisering - Industriell behovsdriven innovation 2025 (omgång två)

I denna utlysning vill vi finansiera forsknings-och innovationsprojekt som bidrar till industriell tillämpning av avancerad digitalisering. Projektet ska utföras i samverkan mellan minst två aktörer.

Din ansökan ska adressera någon av utlysningens inriktningar:

• Cybersäkerhet
• Dataflöden, tillgång till välstrukturerat data i digitala värdekedjor

För detaljerad information för respektive inriktning, läs under avsnitt Inriktningar längre ner i texten. 

Utlysningen riktar sig till konsortier som består av minst två projektparter, där minst en är ett svenskt företag. Andra sökanden kan vara från industri, näringsliv, akademi, forskningsinstitut, offentlig verksamhet eller myndighet. Projekten ska drivas av industrins och näringslivets behov, och behovsägare ska vara engagerade i projekten.

Projektens löptid ska vara 12 till 36 månader. Varje projekt kan söka mellan 2 och 30 miljoner kronor i bidrag. Vinnovas bidrag kan uppgå till maximalt 50 procent av projektets stödberättigande kostnader. Utlysningens totala preliminära budget är 80 miljoner kronor.

Utlysningen är en del av programmet Avancerad digitalisering, ett industridrivet program för att främja Sveriges och den svenska industrins förmåga att skapa framtidens digitala lösningar. Projekten som finansieras ska bidra till Sveriges gemensamma förmåga att skapa och nyttja digitaliserings möjligheter.

Läs mer om programmet på Avancerad digitaliserings webbplats

Vi vill finansiera projekt som utvecklar ny kunskap inom avancerad digitalisering för svensk industri. Projekten ska främja förnyelse inom och vara relevanta för någon av utlysningens två tematiska inriktningar:

• Cybersäkerhet
• Dataflöden - tillgång till välstrukturerat data i digitala värdekedjor.

För detaljerad information om respektive inriktning, läs avsnitt 11, Inriktningar.

Resultaten ska ha god potential till genomslagskraft och spridning för att ge kompetenshöjande effekter hos fler än de parter som medverkar.

Utlysningen är en del av programmet Avancerad digitalisering, en satsning från Vinnova i samverkan med industrin, och mobiliserar aktörer från olika delar av samhället mot gemensamma mål.

Avancerad digitalisering vill stärka den svenska forskningen och ska göra Sverige mer attraktivt när det gäller forsknings- och innovationsinvesteringar, och stimulera utvecklingen av avancerad digital teknik. Programmet ska genomföras med långsiktighet och bidra till nyskapande, möjliggörande teknologier och utveckling av centrala kompetensområden som möter industrins behov.

Programmets mål är: 

• Bidra till nästa generations avancerade, kraftfulla och säkra digitala lösningar – utvecklade i Sverige.
• Stärka Sveriges attraktionskraft när det gäller forsknings- och innovationsinvesteringar.
• Bidra till att lyfta svenskt näringslivs kompetens och implementeringsförmåga inom området avancerad digitalisering.
• Säkerställa ökad konkurrenskraft för den i Sverige verksamma industrin. 
• Utgöra en samverkansplattform och fungera som kunskapsnav för andra svenska satsningar inom digitaliseringsområdet.
• Bidra till samhällets digitala omställning, en hållbar utveckling och arbetet för att nå de svenska miljömålen.

Bidra till en hållbar systemomställning

Vinnova har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och systemomställning. För att genomföra hållbar systemomställning har vi valt att utgå från FN:s globala hållbarhetsmål, definierade i Agenda 2030. Där prioriterar Vinnova två perspektiv: jämställdhet och klimatomställningen. Alla insatser och projekt vi finansierar bedöms utifrån hur de bidrar till dessa perspektiv.

Vi följer därför alltid upp och bedömer detta:

• Om kvinnor och män på ett jämställt sätt deltar i projektet, tar del av bidraget samt har inflytande och makt över projektet.
• Hur väl projektet analyserar och tar ställning till om det finns köns- eller genusaspekter som är relevanta för projektets problemformulering, lösningar och effekter.
• Hur väl projektet utifrån vald inriktning bidrar till klimatomställningen, till exempel hur den digitala omställningen positivt kan bidra till energieffektivisering, men också medföra risker som ökad materialåtgång.

Projekten förväntas reflektera över sin påverkan på utvecklingen, och i denna utlysning ligger detta till grund för bedömning. Läs avsnitt 7, Vad bedömer vi?

Tillgängliggöra vetenskapliga publikationer och resultat

När resultat från forskning och innovation görs fritt tillgängliga kan fler bidra till att lösa samhällsutmaningar. Den här utlysningen ska bidra till att tillgängliggöra resultat för alla, därför ska all vetenskaplig publicering ske med öppen tillgång.

Utlysningen riktar sig till konsortier med minst två deltagare där industri, näringsliv, akademi, forskningsinstitut, offentlig verksamhet, myndigheter eller ekonomiska föreningar kan ingå.

Projekten ska drivas av industrins behov, och minst ett företag ska ingå i konsortiet. Alla deltagande parter kan vara företag.

Varje projektpart som söker bidrag ska vara svensk juridisk person. Med svensk juridisk person likställs i detta avseende utländsk organisation som har filial eller driftställe i Sverige. Kostnaderna i projektet ska kunna hänföras till filialens eller driftställets verksamhet.

Vi finansierar aktiviteter för forsknings- och innovationsprojekt inom en av utlysningens inriktningar. Läs om inriktningarnas syfte i avsnitt 2.

Exempel på aktiviteter som är stödberättigande:

• Utreda av tekniska och designmässiga förutsättningar.
• Utveckla prototyper eller demonstrationsversioner av produkter och tjänster. Det kan innefatta pilotarbete, testning och validering.
• Undersöka och utveckla produktionsmetoder.
• Planera och genomföra studier och tester för att verifiera en innovation.
• Utreda marknadsmässiga förutsättningar, till exempel t identifiera kunder, kundbehov, möjliga samarbetspartners och konkurrenter.

Vi finansierar inte rutinmässiga eller återkommande ändringar av befintliga produkter, tjänster, tillverkningsmetoder eller tillverkningsprocesser.

Vi finansierar inte heller utbildningsinsatser, kurser, marknadsföring, försäljning, löpande drift, kvalitetssäkring, certifiering, investering i utrustning och verktyg samt immaterialrättsliga strategier och skydd.

Projektens längd ska vara mellan 12 och 36 månader.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Personalkostnader: Löner, sociala avgifter och andra personalavgifter.
• Utrustning, mark och byggnader: Instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Konsulttjänster, kunskap och patent som köpts eller används på licens från en utomstående aktör.
  Om kostnader för konsulttjänster överstiger 20 % av en projektparts budget ska detta motiveras i ansökan. Andelen konsultkostnader och motiveringen beaktas när er ansökan bedöms.
• Övriga direkta kostnader: Till exempel materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som inte uppkommit som en omedelbar följd av men kan relateras till projektet, till exempel ordinarie lokaler och städning.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, läs Anvisning till stödberättigande kostnader.

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att en kostnad ska vara stödberättigande måste den vara nödvändig för aktiviteterna i projektet. Projektkostnader måste också vara korrekt bokförda och särredovisas från organisationens övriga kostnader. En organisation får heller inte ta upp någon annans kostnader som sina egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, läsAnvisning till stödberättigande kostnader.

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr både vilka slags kostnader och hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms för varje organisation individuellt. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje deltagande projektpart kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Vinnovas bidrag kan uppgå till mellan 2 och 30 miljoner kronor per projekt, och kan maximalt uppgå till 50 procent av projektets totala stödberättigande kostnader.

Hur stort bidrag kan en projektpart få?

Hur stort bidrag varje deltagande projektpart kan få beror främst på:

• vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet
• partens storlek och verksamhet

Karaktären på projekten förutsätts främst uppfylla stödgrunden Industriell forskning. Beroende på projektens karaktär avseende projektaktiviteter kan bidrag även i vissa fall komma att beviljas enligt stödgrunden Experimentell utveckling.

För att vi ska ta ställning till och bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslås ansökan direkt.

Krav på organisationsform hos projektparter

• Alla projektets parter ska vara juridiska personer. Vi beviljar inte bidrag till enskilda firmor.
• Den koordinerande parten ska vara en svensk juridisk person och bedriva verksamhet i Sverige.
• Projektet ska ha minst två projektparter, varav minst en part ska vara ett svenskt företag. Projektparter från samma koncern räknas inte som olika projektparter.

Krav på projektet

• Projektledaren ska vara anställd hos koordinatorn.
• Projektet får inte påbörjas innan ansökan lämnas in.

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan ska följa de anvisningar som anges i avsnitt 9.
• Ansökan ska innehålla alla efterfrågade bilagor.

Vad bedömer vi?

Ansökan bedöms utifrån nedanstående bedömningskriterier. Observera att kriteriet om relevans fungerar som en förutsättning för övriga kriterier. En ansökan som inte bedöms tillräckligt relevant kommer inte beviljas, oavsett om övriga kriterier bedöms väl uppfyllda.

Relevans

• Hur väl projektet bedöms ligga i linje med den av utlysningens inriktningar som sökande valt.

Potential

• Projektets potential att inom vald inriktning utveckla lösningar, kunskap och kompetens som kan främja avancerad digitalisering som förnyar svensk industri i linje med programmets mål.
• Projektets potentiella genomslagskraft och påverkan på svensk industri.
• Hur väl projektet bedöms bidra till ökad jämställdhet.
• Hur väl projektet bedöms bidra till klimatomställningen utifrån vald inriktning.

Aktörer

• Projektparternas kompetens, trovärdighet och förmåga att genomföra projektet.
• Konsortiets förankring i svensk industri inom vald inriktning.
• Projektparternas förmåga att sprida, nyttiggöra, kommersialisera och vidareutveckla de resultat och kunskaper som genereras i projektet, både inom de egna organisationerna och utanför konsortiet.
• Hur väl sammansatt projektteamet är när det gäller könsfördelning. Samt hur väl makt och inflytande fördelas mellan kvinnor och män i projektteamet.
• Att projektet inte är mer beroende än nödvändigt av konsulttjänster från utomstående aktörer.

Genomförbarhet

• Projektplanens realism i förhållande till uppsatta mål, metoder, aktiviteter och budget.
• De angivna projektparternas delaktighet och relevans i projektets olika arbetspaket och aktiviteter.
• Hur väl projektupplägget bidrar till nyttiggörande och spridning av resultaten, både inom de egna organisationerna och utanför konsortiet.
• Hur väl risker beskrivs och hanteras i projektets genomförande.
• Hur väl jämställdhet integrerats i projektplanen.

Hur bedömer vi?

Ansökningarna kommer att bedömas i konkurrens och bedömningen baseras på den elektroniska ansökan som lämnats in via Vinnovas e-tjänster.

Schematiskt ser beslutsprocessen ut på följande sätt:

1. Ansökan lämnas in via Vinnovas e-tjänster.
   Ansökningar som uppfyller de formella kraven kommer att bedömas utifrån ovan angivna kriterier av Vinnovas förordnade bedömare. Bedömningen resulterar i en rekommendation till finansiering.

1. Vid behov kan Vinnova kalla till kompletterande intervjuer.
2. Vinnova fattar beslut om vilka projekt som ska finansieras och beslut meddelas till sökande.

Utöver en individuell bedömning av varje ansökan kan Vinnova komma att tillämpa ett portföljperspektiv för att åstadkomma viss spridning av de beviljade projekten, avseende aspekter som till exempel tillämpningsområden och storlek på projekt.

Vi bedömer även finansiell status

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får bidrag. Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

För att vi ska bevilja finansiering gäller detta:

• Organisationer som söker bidrag för personalkostnader måste vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket
• Organisationer får inte vara på obestånd, genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder hos Kronofogdemyndigheten.
• Aktiebolag får inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.
• Små- och medelstora företag ska på begäran kunna visa att de har tillräcklig ekonomisk förmåga för att genomföra projektet i enlighet med sin budget i ansökan.

När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. I beslutet anger vi hur mycket bidrag varje part i projektet beviljas. Vårt beslut kan inte överklagas.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss regelbundet under projekttiden.
• Är ni flera parter måste ni komma överens om era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet i ett avtal. Det kan ta tid att få ett projektavtal på plats, så sätt gärna i gång detta innan projektet startar.
• Hur resultatet ska komma till användning samt hur vetenskaplig publicering ska ske.

Våra allmänna villkor samt få hjälp med att förstå och uppfylla dem.

Ni behöver även följa de särskilda villkor som gäller för den här utlysningen:

Projektet ska vid inbjudan från programchefen delta i relevanta evenemang inom programmet Avancerad digitalisering och på så sätt bidra till kunskapsspridning inom svensk industri i enlighet med programmets syfte.

Vid information om projektet och vid varje offentliggörande av projektresultat ska det anges att arbetet utförts med stöd från Vinnova (på engelska återges namnet med Sweden’s Innovation Agency) inom programmet Avancerad digitalisering. Med offentliggörande avses till exempel publicering, oavsett medium, och muntliga presentationer.

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni inte följer våra villkor kan ni bli återbetalningsskyldiga. Det gäller också om ni beviljats bidrag felaktigt eller med för högt belopp.

För att söka finansiering fyller ni i en ansökan i vår e-tjänst. Ansökan innehåller frågor om projektet, deltagande projektparter och budget.

Till ansökan bifogar ni även dessa bilagor:

• Projektbeskrivning
  Får maximalt omfatta 10 stående A4-sidor med enspaltig 12 punkters text. Projektbeskrivningen ska följa mallen som finns längre ned på denna webbsida.
• Projektsammanfattning
  Bifogas i särskild bilaga. Får maximalt omfatta 1 stående A4-sida. Projektsammanfattningen ska kunna delas med programmets externa programråd och ska därför inte innehålla konfidentiella eller andra känsliga uppgifter. Bilagan ingår inte i bedömningsprocessen. Projektsammanfattningen ska följa mallen som finns längre ned på denna webbsida.

• CV-bilaga
  CV:n för projektledaren och samtliga nyckelpersoner. Bilagan förväntas inkludera minst ett CV per projektpart. Varje CV får maximalt vara 1 A4-sida med 12 punkters text. CV-bilagan ska följa mallen som finns längre ned på denna webbsida.

Påbörja ansökan i god tid

Tänk på att det tar tid att göra en ansökan. Att fylla i mallar kan ta flera dagar, eftersom det bygger på analyser ni ska göra.

I vår e-tjänst kan ni börja fylla i uppgifter och sedan fortsätta vid ett senare tillfälle. Ni kan också dela ut behörigheter till andra som ni vill ska bidra i ansökan. När ansökan är färdig markerar ni den som klar.

Ni kan när som helst låsa upp ansökan och göra ändringar, ända fram till sista ansökningsdag. Om ni låser upp ansökan, måste ni sedan markera den som klar för att den ska registreras när utlysningen stänger.

Cybersäkerhet

Projekt inom denna inriktning ska adressera utmaningar i cybersäkerhet som uppstår vid implementeringen av nya, avancerade digitala lösningar. Målet med inriktningen är att möta både dagens och framtidens behov inom industrin och näringslivet. Efter projektens avslut ska de viktigaste lärdomarna och resultaten göras tillgängliga för att stärka Sveriges gemensamma förmåga att skapa robusta och säkra digitala lösningar.

Cybersäkerhet handlar inte enbart om att skydda mot antagonistiska hot och attacker, utan även om att hantera sårbarheter som kan leda till oönskade konsekvenser i ett bredare perspektiv. Stabiliteten i digitala system är beroende av skydd mot såväl naturliga hot och systemfel som mänskliga misstag som kan orsaka störningar och avbrott i funktionalitet. En hög nivå av cybersäkerhet minimerar risken för incidenter och bidrar till att hantera de negativa effekterna om de inträffar.

Den pågående digitaliseringen inom både industri och samhälle medför nya möjligheter, men också växande utmaningar i cybersäkerhet och digital resiliens. När system och teknologier blir alltmer sammankopplade, i till exempel molntjänster, AI och Internet of Things, ökar komplexiteten och sårbarheten i de dataflöden som de genererar. För att säkerställa konfidentialitet, tillgänglighet och integritet i dessa system krävs innovativa lösningar som kan möta de hotbilder vi står inför nu och i framtiden.

Denna inriktning fokuserar på att utveckla och implementera cybersäkra och resilienta dataflöden i komplexa system-av-system. Genom att stärka säkerhet, robusthet och interoperabilitet i dessa digitala ekosystem, skapar vi bättre förutsättningar för att möta cyberhot, och samtidigt möjliggöra en trygg och hållbar digital transformation.

Bakomliggande behov

Cybersäkerhet är en central faktor för Sveriges industriella konkurrenskraft och samhällssäkerhet. Svenska företag och organisationer är beroende av effektiva och tillförlitliga dataflöden mellan olika aktörer och teknologier. Samtidigt blir dagens cyberhot, allt mer sofistikerade, och riktas i ökad utsträckning mot samhällskritiska system, industriella styrsystem och molnbaserade tjänster.

För att möta dessa utmaningar har vi identifierat fyra huvudsakliga behov:

• Säkra AI-lösningar – AI används allt mer i cybersäkerhetsapplikationer, men utgör också en potentiell attackvektor. Det finns behov av att utveckla säkerhetsmekanismer och pålitliga AI-modeller som kan identifiera, förebygga och motverka cyberhot.
• Robusta moln- och edge-lösningar – Molnbaserade plattformar och distribuerade IT-miljöer kräver säker datahantering och integritetsskydd för att stå emot cyberattacker och dataläckor.
• Skyddade IT-OT-IoT-integrationer – Kombinationen av IT-system, operativa system (OT) och Internet of Things skapar säkerhetsrisker där infrastruktur och produktionssystem kan utsättas för intrång. Här behövs lösningar för att hantera säker autentisering, dataöverföring och fjärrstyrning.
• Framtidssäkra kryptografiska lösningar – Utvecklingen av kvantdatorer kan på sikt göra befintliga krypteringsmetoder sårbara. Svenska företag och myndigheter behöver ligga i framkant med kvantsäkra kryptografiska metoder för att skydda känslig information.

För att stärka svensk cybersäkerhet krävs en tillämpningsnära forskning och innovation där företag, akademi och offentlig sektor samarbetar för att utveckla och testa nya säkerhetslösningar i verkliga miljöer.

Förväntade effekter

Inriktningen förväntas bidra till att stärka Sveriges digitala säkerhet och konkurrenskraft genom att utveckla och implementera cybersäkra och resilienta dataflöden.

På kort sikt innebär insatsen att:

• Industrin och samhällskritiska verksamheter får bättre cybersäkerhetslösningar som kan implementeras i existerande och framtida digitala system.
• Svenska företag och forskningsmiljöer stärker sin förmåga att utveckla cybersäker teknik genom riktade projekt och samverkansinsatser.
• Fler aktörer inom näringslivet får möjlighet att ta del av cybersäkerhetsexpertis och avancerade säkerhetslösningar.

På lång sikt leder insatsen till:

• Ökad digital motståndskraft genom säkra och robusta dataflöden i svensk industri och samhällskritisk infrastruktur.
• Stärkt svensk forsknings- och innovationsmiljö inom cybersäkerhet, vilket gör Sverige till en ledande aktör i Europa i säker digitalisering.
• Sverige blir bättre rustat för framtida hotbilder, inklusive cyberattacker och kvantbaserade säkerhetsutmaningar.

Insatsen samordnas med nationella och internationella cybersäkerhetsinitiativ. På så sätt säkerställs att resultaten får brett genomslag och skapar långsiktig nytta för svensk industri och samhälle.

Dataflöden och tillgång till välstrukturerat data i digitala värdekedjor

Denna inriktning förväntas finansiera upp till tre stora pilotprojekt. Projekten ska visa hur produktivitet kan öka signifikant genom att tillämpa robusta och standardiserade datainfrastrukturer inom digitala värdekedjor. Med stora projekt menar vi projekt som adresserar hela eller stora delar av komplexa digitala värdekedjor inom ett utvalt marknadssegment. Vi tror därför att projekt bör ha en totalbudget på ca 30 Mkr och uppåt .

Projektens marknadssegment ska ligga inom svensk industris styrkeområden, till exempel fordonsindustri, life science, processindustri, tillverkningsindustri eller energi. Vi förväntar oss att beviljade projekt etablerar kontakt och samarbetar med det samordnande och branschöverskridande projekt kring dataflöden som kommer att utmynna ur en annan av programmets tidigare utlysningar, Systemförändrande insatser.

Bakomliggande behov

Ökad transparens och utbyte av data driver effektivisering och optimering av produkt- och processflöden inom alla marknadssegment. Det ger också användare större förståelse och insikt om behov inom deras segment.

Samtidigt ökar mängden data relaterat till enskilda produkter och lösningar, och behovet av att förstå när och i vilken kontext data har ett värde blir alltmer centralt. För att möta dessa behov behövs fokus på datastrukturering, insamling och interoperabilitet.

Det kommer utgöra grunden för att kunna realisera AI:s fulla potential. När vi tacklar dessa utmaningar kan vi positionera oss, utnyttja den transformerande kraften hos AI, säkerställa hållbar tillväxt, förbättra beslutsfattande och främja en cirkulär ekonomi.

• Datastrukturering: Strukturerad data är mer tillgänglig och begriplig för AI-system. Det möjliggör effektivare mönsterigenkänning, analys och automatiserad bearbetning. Korrekt datastrukturering är grundläggande för att utnyttja AI:s, och framtida hybridintelligensers, kapaciteter.
• Datainsamling: Innovativa och etiska metoder för datainsamling är avgörande för att säkerställa diversifierade, högkvalitativa dataset som speglar verklig komplexitet. Mångfald är centralt för att träna AI-system att vara effektiva och rättvisa.
• Datainteroperabilitet: Datasystems och programvarors förmåga att utbyta och använda information är avgörande för tvärsektoriellt samarbete. Det möjliggör omfattande insikter och multidisciplinära tillvägagångssätt för problemlösning.

Projekt inom inriktningen kan även inkludera utveckling av segmentsspecifika digitala områden såsom:

• Avancerade AI-algoritmer: Utveckla sofistikerade AI-algoritmer som kan förstå och analysera komplexa dataset, förutse trender och fatta beslut med minimal mänsklig inblandning.
• Hybridintelligens: Säkerställa att datainfrastrukturen ger stöd för en integration mellan mänsklig intelligens och artificiell intelligens för långsiktig hållbarhet.

Förväntade effekter

Med pilotprojekten vill vi visa hur produktivitet kan öka signifikant genom robusta och standardiserade datainfrastrukturer i hela eller delar av digitala värdekedjor inom några svenska styrkeområden. Detta ska bidra till automatisering av maskinläsbart data och dataflöden inom värdekedjor.

• Förbättrad AI-integration: Vi har en standardiserad och robust datainfrastruktur som enkelt integrerats med både nuvarande maskininlärningsteknologier och framtida generativa AI-förmågor. Nu kan AI identifiera mönster, automatisera uppgifter, och skapa nya innovationer med en AI som är djupt kognitiv och kan hjälpa alla sektorer i Sverige att utvecklas till nya höjder.
• Hållbar och cirkulär dataekonomi: Vi har en cirkulär dataekonomi som betonar återanvändbarhet, minimerar avfall och främjar hållbar tillväxt. Sömlösa flöden av data mellan olika aktörer för att främja enkla integrationer av funktionalitet i alla steg i livscykeln av data.
• Informationsbaserat beslutsfattande: Via vår AI:s kognitiva egenskaper har vi mer sofistikerade och exakta beslutsprocesser inom en rad olika industrisektorer och andra viktiga samhällsområden, till exempel hälsa och utbildning.
• Framtidssäkra datapraxis: Vi har anpassat metoder för datainsamling, strukturering och interoperabilitet för att vara kompatibla med framväxande AI-teknologier, som säkerställt att nationen förblir i framkant av innovation.