Avancerad Digitalisering: Systemförändrande insatser, samverkansprojekt, etapp 1, 2025

Accelerera industrins digitala omställning

Utlysningen erbjuder finansiering av samverkansprojekt inom något av följande insatsområden:

1. Systemförändringar för industrins elektrifiering.
2. Skalbarhet och standardisering för industriella dataflöden.
3. Acceleration av tillämpad industriell AI.
4. Världsledande tillämpningar på digital infrastruktur inom svenska styrkeområden.
5. Testcenter för avancerade tillämpningar på digital infrastruktur.

Under avsnitt 12 beskrivs vilka förutsättningar som gäller för varje enskilt insatsområde.

Erbjudandet genomförs inom ramen för forsknings- och innovationsprogrammet Avancerad Digitalisering, ett industridrivet program för att påskynda och stärka Sveriges och den svenska industrins förmåga att skapa och nyttja framtidens avancerade digitala lösningar. På sikt ska insatser som genomförs inom programmet även stärka svensk industris konkurrenskraft, och bidra till bilden av Sverige som ett attraktivt land för forskning- och innovation inom avancerad digitalisering.

Projekt som finansieras inom programmet ska utgå från industrins behov. Genomförandet kan ske av andra aktörer, men vi prioriterar projekt där industrin deltar som behovsägare och projektpart.

Läs mer om programmet på Avancerad digitaliserings webbplats

Vad menar vi med industri i denna utlysning?

Med industri avses hela produktionskedjan – från utvinning av råvaror till färdiga produkter, samt industrinära tjänste- och tekniksektorer som behövs för att en produktionskedja ska fungera. Det innefattar till exempel energi, logistik och transport, telekommunikation, vatten/luft/ventilation och återvinning. Även försvarsindustrin omfattas.

Vad menar vi med systemförändrande insatser?

Med ”systemförändrande insatser” menar vi i den här utlysningen strategiska projekt med en bredd av aktörer som kan bidra till att förändra strukturer i industri och samhälle med stöd av avancerad digital teknik. Det kan handla om att utveckla och förändra delar av industrins infrastruktur, regelverk och beteenden eller att omforma värdekedjor, samarbetsformer och affärsmodeller.

Projekten ska möjliggöra och påskynda Sveriges och svensk industris digitala omvandling. De ska bidra till en bredare, mer framgångsrik och varaktig förändring än vad som annars hade varit fallet. På så sätt även medverka till att svensk industri kan bibehålla eller utveckla en internationellt ledande position inom området.

Bred samverkan med industrins behov i fokus

För att möta komplexa samhälls- och industrirelaterade utmaningar krävs bred samverkan. Innovationer som utvecklas inom denna utlysning ska bygga på industrins och näringslivets behov. Industrins aktiva deltagande är avgörande för att innovationer ska bli relevanta, skalbara och möjliga att använda i praktiken. Industrin förväntas därför vara en aktiv part genom hela processen – från behovsanalys till test och införande.

Projektet förväntas:

• Med industrins behov i fokus, utveckla lösningar inom adresserat insatsområde.
• Genom bred samverkan utveckla lösningar som är relevanta, skalbara och möjliga att införa i praktiken.
• Demonstrera och testa lösningar i verkliga eller verklighetslika miljöer tillsammans med behovsägare, med ett iterativt arbetssätt som främjar lärande.

Projektet behöver ha ett systemperspektiv

Att arbeta utifrån ett systemperspektiv innebär att se innovationen som en del av ett större sammanhang – ett ekosystem av aktörer, strukturer, regler och beteenden. Det handlar om att förstå vilka förändringar som krävs i omgivande system för att lösningen ska kunna skapa värde. Systemförändring, så som vi beskriver den i denna utlysning, kräver mer än teknisk innovation – det kräver förståelse för hur olika delar av ett system samverkar och påverkar varandra. Genom att arbeta med hela ekosystemet kan hinder undanröjas och lösningar få verkligt genomslag.

Projektet förväntas:

• Involvera ett tillräckligt brett spann av aktörer, med stor påverkan på systemet, som visar engagemang och vilja att investera i förändring.
• Identifiera systemfaktorer tidigt, och arbeta aktivt med hinder och drivkrafter, exempelvis policyförändringar, nya affärsmodeller eller digital resiliens och cybersäkerhet.
• Säkerställa att projektets aktiviteter utgör en sammanhängande helhet som representerar det system som ska förändras.

Projektets nationella räckvidd och internationella potential

För att bidra till långsiktig påverkan och stärka Sveriges konkurrenskraft behöver innovationer kunna skalas upp och spridas – både inom landet och internationellt. Det kräver ett globalt perspektiv redan från start. Därför är det viktigt att projekt vi finansierar inom denna utlysning redan från början har ett internationellt perspektiv, kombinerat med aktiv omvärldsbevakning och förståelse för globala trender och behov. Nationell räckvidd och internationell potential kan här handla om att lösningen är relevant för flera länder, att den kan exporteras, eller att den väcker intresse hos internationella aktörer.

Projektet förväntas:

• Utforma lösningar som kan förgrena sig, skalas upp och attrahera framtida finansiering.
• Stärka Sverige i ett internationellt perspektiv, därför ha en strategi och plan för hur lösningarna ska skalas upp såväl nationellt som internationellt.
• Visa att projektet har upparbetat engagemang och mottagarkapacitet hos behovsägare för att kunna implementera lösningarna inom några år.

Projektets bidrag till lärande och värdebyggande

Lärande handlar, utöver kunskapsspridning, om att systematiskt stärka förmågor inom olika områden, till exempel teknik, processer och samarbete som leder till att värden byggs upp över tid.

Styrkan i program som Avancerad digitalisering ligger i interaktionen mellan parter som möts över organisations-, bransch- och sektorsgränser. Det innebär inte sällan utmaningar, då parterna har olika förutsättningar i form av kunskaper, kulturer och drivkrafter. För att interaktionerna ska leda till långsiktiga värden krävs att de inblandade parterna på ett strukturerat och uppföljningsbart sätt identifierar effektiva och verkningsfulla sätt att arbeta med lärande och förflyttning av system. I detta ingår att identifiera områden där förmågor behöver stärkas för att samarbetet ska utvecklas.

Projektet förväntas:

• Kontinuerligt under projektets genomförande arbeta med lärande och värdebyggande som bidrar till systemförändring.
• Aktivt och strukturerat identifiera och överbrygga gap i kunskap och förmågor för att kunna uppnå projektets mål. I detta ingår att söka kontakt med andra initiativ som arbetar med likartade utmaningar, för att dela erfarenheter och lärdomar.

Projektets bidrag till en hållbar systemomställning

Vinnova och programmet Avancerad digitalisering arbetar för en hållbar tillväxt och systemomställning. Därför förväntas ert projekt också bidra till ökad jämställdhet och klimatomställning. Vi utgår från FN:s globala hållbarhetsmål, definierade i Agenda 2030. Där fokuserar vi på två perspektiv: jämställdhet och klimatomställning.

Det betyder att jämställdhet och klimatsomställning ska integreras i både hur er projektgrupp är sammansatt och i det tänkta resultatet av ert projekt.

Jämställd finansiering av innovationer

En innovativ kraft i hållbar värld

Tillgängliggöra eventuella vetenskapliga publikationer och resultat

Den här utlysningen ska även bidra till att tillgängliggöra resultat. Därför ska all eventuell vetenskaplig publicering ske med öppen tillgång. När resultat från forskning och innovation görs fritt tillgängliga kan fler bidra till att lösa samhällsutmaningar.

Den här utlysningen riktar sig till aktörer som vill samarbeta brett och långsiktigt inom ett av utlysningens fem insatsområden (se avsnitt 12 nedan). För att kunna söka finansiering krävs att ni tidigare har genomfört ett förstudieprojekt inom den här utlysningen.

Projektet ska utgå från industrins behov (se definition ovan, avsnitt 2). Företag, i rollen som behovsägare, ska därför ha en central och aktiv roll i projektets genomförande. Det är viktigt för att säkerställa att projektet är relevant för industrin och att resultaten kan användas i praktiken.

Ett samverkansprojekt behöver samla de aktörer som har rätt kompetens, roller och mandat för att kunna genomföra projektet och skapa verklig förändring. Det kräver en bredd av aktörer, men handlar inte om att få med så många som möjligt. Det handlar om att bygga en fungerande aktörskonstellation som kan driva projektet samt engagera de systemaktörer som påverkas, över tid och på flera olika sätt.

Det finns en tydlig förväntan om att fler aktörer än de formella projektparterna involveras i utvecklingsarbetet under projekttiden. De utmaningar som projektet adresserar ska vara relevanta för fler än bara de som deltar i projektet. Projekt som enbart gynnar enskilda aktörer eller saknar spridningseffekter uppfyller inte syftet med erbjudandet. Därför bör projektet söka olika vägar för att engagera en bredare krets av projektparter och intressenter, till exempel via referensgrupper, fokusgrupper, öppna workshops eller andra inkluderande former av samverkan.

Exempel på aktörer i ett samverkansprojekt är:

• Större industriföretag.
• Små och medelstora företag.
• Forskningsorganisationer som universitet, högskola och forskningsinstitut.
• Offentliga organisationer som regioner, kommuner och myndigheter.
• Civilsamhälle och ideella organisationer.

Utländska aktörer kan vara relevanta och nödvändiga att ha med som projektparter i samverkansprojektet. De är välkomna att delta. En utländsk aktör som saknar filial eller driftställe i Sverige kan dock inte få bidrag från Vinnova i denna utlysning. En utländsk aktör kan inte heller ha rollen som koordinator i ett samverkansprojekt.

Finansieringen genomförs i tre steg

Erbjudandet om finansiering genomförs i tre steg, med tre separata utlysningar. Med en stegvis process vill vi skapa förutsättningar för projekten att utveckla sitt konsortium, projektinnehåll och angreppssätt över tid.

Erbjudandets tre steg består av:

1. Förstudieprojekt (projektperiod upp till 6 månader)
2. Samverkansprojekt, etapp 1 (projektperiod upp till 36 månader)
3. Samverkansprojekt, etapp 2 (projektperiod upp till 36 månader)

I denna utlysningstext beskrivs förutsättningar för Vinnovas finansiering av samverkansprojekt, etapp 1.

Projektaktiviteter det går att söka finansiering för

De projekt vi finansierar ska, i bred samverkan och med industrins behov i fokus, utveckla lösningar inom det valda insatsområdet. Lösningarna ska vara relevanta, skalbara och möjliga att använda i praktiken.

Exempel på aktiviteter som vi finansierar:

• Utveckla nya eller förbättrade befintliga produkter, tjänster och processer.
• Utveckla och implementera testbäddar, systemdemonstratorer eller liknande som skapar förutsättningar för att demonstrera och prova lösningar i verkliga eller verklighetslika miljöer.
• Planera och genomföra demonstrationer, test och verifiering i verkliga eller verklighetslika miljöer.
• Identifiera behov av anpassning i fysisk och digital infrastruktur.
• Analysera system, systemutmaningar och behov
• Undersöka och utveckla förutsättningar för implementering, till exempel affärsmodeller, prissättning och upphandling.
• Undersöka och påverka strukturella hinder och möjligheter, till exempel regler, beteenden och infrastruktur.
• Undersöka hållbarhetsaspekter, främst miljö och klimat, men även sociala och ekonomiska perspektiv.
• Mobilisera aktörer och skapa förutsättningar för samverkan.
• Sprida kunskap och resultat till andra aktörer, utanför kretsen av de formella projektparter som ingår i projektet.

För Innovationskluster gäller att vi även kan finansiera aktiviteter, såsom:

• Marknadsföra projektet och dess resultat för att öka synlighet.
• Planera och genomföra effektfulla lärandeaktiviteter, som rotationsprogram och praktikgemenskaper.

Exempel på aktiviteter som vi inte finansierar:

• Forskning och utveckling med svag koppling till industrins behov.
• Projekt och projektaktiviteter där nyttan tillfaller en enstaka aktör.
• Rutinförändringar eller återkommande förbättringar av befintliga produkter eller tjänster.
• Aktiviteter för att skriva ansökan om finansiering för en fortsatt etapp av samverkansprojektet (etapp 2).

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna om statligt stöd styr hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje projektpart kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Utlysningens totala preliminära budget för samtliga insatsområden i etapp 1 är 510 miljoner kronor.

Vinnova finansierar ett samverkansprojekt med högst 50 procent av projektets totala stödberättigande kostnader under etapp 1. I nästkommande etapp 2 är den maximala stödnivån 40 procent.

Observera att den högsta stödnivån för projektet inte är samma sak som den maximalt tillåtna stödnivån per projektpart.

Utlysningen ger möjlighet till ”succesiv finansiering”

Eftersom forsknings- och innovationsprojekt rymmer osäkerhet och ofta behöver förändras över tid, vill vi skapa förutsättningar för ett mer agilt arbetssätt och finansiering. För att möjliggöra anpassningar och möta eventuella behov av att lägga till nya parter eller aktiviteter under den initiala projektperioden kommer vi tillämpa ”succesiv finansiering” i denna utlysning.

Projektet kan vid ansökningstillfället välja att söka finansiering för hela sin planerade projektambition, eller för en del av den – dock minst 75 procent. Det projekt som söker del av finansieringen får möjlighet att ansöka om resterande medel under 2027. Syftet är att ge projektet tid att mobilisera fler aktörer under den inledande projektperioden.

Det totala bidraget till projektet kan inte överstiga det maximalt avsatta beloppet per projekt (se Tabell 2 ovan).

Hur stort bidrag kan en projektpart få?

Hur stort bidrag varje projektpart kan få beror främst på:

• Partens storlek och verksamhet.
• Vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet.

I kommande avsnitt finns sammanfattande beskrivningar om vilket stöd vi kan ge. För fullständig information, läs Stödgrunder och stödnivåer för bidrag.

Stöd till företag som bedriver forskning och utveckling (artikel 25)

I den här utlysningen ger vi stöd för forskning och utveckling utifrån följande stödgrunder:

• Industriell forskning, vilket kort kan beskrivas som att söka ny kunskap genom planerad forskning eller kritisk analys för att utveckla eller markant förbättra produkter, processer eller tjänster.
• Experimentell utveckling, vilket kort kan beskrivas som att kombinera, forma och använda befintliga kunskaper för att ta fram nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

Investeringsstöd eller driftsstöd till innovationskluster (artikel 27)

Vi ger även stöd till innovationskluster i denna utlysning:

• Innovationskluster kan kort beskrivas som strukturer eller organiserade grupper där flera aktörer samlas för att stimulera innovativ verksamhet på olika sätt. Det kan till exempel handla om att främja gemensam användning av utrustning, kunskapsutbyte, nätverksbyggande och informationsspridning.

Hur stor andel av kostnaderna kan vi finansiera?

Tabellen nedan (se tabell 3) beskriver den andel av projektpartens stödberättigade kostnader vi kan finansiera, det vill säga den maximala stödnivån.

Om projekt som söker bidrag med stödgrunden industriell forskning eller experimentell utveckling uppfyller vissa kriterier som är bonusgrundande, kan vi finansiera en högre andel av kostnaderna. 

Stöd till icke-ekonomisk verksamhet

I den här utlysningen ger vi även stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att organisationer som inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas oftast universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra liknande organisationer.

Vi kan finansiera upp till 100 procent av en sådan organisations kostnader.

Hur avgörs om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras: om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har, till exempel om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Reglerna om statligt stöd styr även vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

Nedan ges en kort beskrivning av vilka typer av kostnader vi kan finansiera med stödgrunderna industriell forskning, experimentell forskning och innovationskluster. För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, läs Anvisning till stödberättigande kostnader.

Stödberättigande kostnader för industriell forskning och experimentell utveckling

• Personalkostnader: Lönekostnader, inklusive arbetsgivaravgifter och andra lönebikostnader.
• Utrustning, mark och byggnader: Instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Konsulttjänster, kunskap och patent som köpts eller används på licens från en utomstående aktör. Kostnader för konsulttjänster får utgöra maximalt 20 procent av en projektparts budget. Vi kan godta en högre andel än 20 procent vid särskilda behov. Ni måste då motivera behovet av konsultinsatser i ansökan. Denna motivering vägs in i vår bedömning.
• Övriga direkta kostnader: Till exempel materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som inte uppkommit som en omedelbar följd av men kan relateras till projektet, till exempel ordinarie lokaler och städning. Indirekta kostnader får utgöra maximalt 30 procent av personalkostnader. Universitet, högskolor samt vissa forskningsorganisationer och statliga myndigheter har högre maxgränser beroende på typ av verksamhet.

Stödberättigande kostnader för innovationskluster

Vi kan för innovationskluster enbart finansiera följande typer av kostnader:

• Investeringsstöd: Kostnader för investeringar i immateriella och materiella tillgångar
• Driftstöd: Personal- och administrationskostnader inklusive allmänna omkostnader

Vi kan endast finansiera driftstödskostnader för dessa typer av aktiviteter:

• Aktivering av klustret för att underlätta samarbete, informationsutbyte och tillhandahållande eller kanalisering av specialiserade och kundanpassade stödtjänster för företag.
• Marknadsföring av klustret för att höja nya företags eller organisationers deltagande och för att öka synligheten.
• Förvaltning av klustrets utrustning, organisering av utbildningsprogram, seminarier och konferenser för att stimulera kunskapsutbyte, nätverksbyggande och gränsöverskridande samarbete.

För att beviljas stöd för Innovationskluster krävs bland annat att klustrets lokaler och verksamheter är öppna för flera och avgifterna behöver motsvara marknadspriser.

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att en kostnad ska vara stödberättigande måste den vara:

• nödvändig för aktiviteterna i projektet
• bokförd korrekt och separat från organisationens övriga kostnader.

En organisation får heller inte ta upp någon annans kostnader som sina egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, läs Anvisning till stödberättigande kostnader.

För att vi ska bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslår vi ansökan direkt.

Krav på projektparter

• Alla projektets parter ska vara svenska juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan alltså inte delta.
  Med svensk juridisk person likställs i detta avseende även utländsk organisation som har filial eller driftställe i Sverige. Kostnaderna i projektet ska kunna hänföras till filialens eller driftställets verksamhet.
• Den koordinerande projektparten ska vara en svensk juridisk person och bedriva verksamhet i Sverige.
• Minst en projektpart ska vara ett svenskt företag som har ett konkret behov i linje med projektförslagets inriktning och som driver på utvecklingen utifrån sina egna utmaningar, det vill säga medverkar utifrån rollen som behovsägare.

Krav på projektet

• Projektet ska bygga vidare på ett förstudieprojekt som genomförts inom erbjudandet Avancerad Digitalisering: systemförändrande insatser.

• Projektledaren ska vara anställd hos den koordinerande parten i projektet.
• Projektet måste starta senast 2025-06-01.
• Projektet får inte påbörjas innan ansökan lämnas in.

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
  Observera att en ansökan som skrivs på svenska kan komma att översättas till engelska om bedömningen kräver internationella granskare. Det kommer inte att ges möjlighet för sökande att bidra till eller granska översättningen. Det är den automatgenererade engelska översättningen som kommer att ligga till grund för bedömning och beslut av ansökan.
• Ansökan ska följa de anvisningar som ges om ansökans format, innehåll och efterfrågade bilagor i avsnitt 9.

• Ansökan ska innehålla alla efterfrågade bilagor.

Vad bedömer vi?

De ansökningar som uppfyller våra krav går vidare till bedömning. Det projektförslag som beskrivs i ansökan ska ligga i linje med erbjudandets syfte och adressera ett av erbjudandets prioriterade insatsområden.

När vi bedömer ansökningar tittar vi på tre huvudkriterier:

• Potential: Vi analyserar vilka effekter och vilket värde vi kan förvänta oss av projektet. Potentialen analyseras i förhållande till de behov och utmaningar som beskrivs i det insatsområde projektförslaget adresserar.
• Aktörer: Vi bedömer deltagarnas kompetens och förmåga att genomföra projektet och nå önskade resultat och effekter.
• Genomförbarhet: Vi bedömer hur realistisk och trovärdig projektplanen är, både för att genomföra projektet och för att uppnå önskade resultat.

Eftersom Vinnova har i uppdrag att bidra till ökad jämställdhet och klimatomställning följer vi också alltid upp och bedömer dessa perspektiv.

Potential

• Projektets potential att bidra till programmet Avancerad digitaliserings mål och syfte samt till de behov och utmaningar som beskrivs inom det insatsområde som adresseras i ansökan.
• Projektets potentiella genomslagskraft och påverkan på svenskt näringsliv och industri, ställt i relation till de behov och utmaningar som beskrivs inom det insatsområde som adresseras.
• Projektets potential att bidra till industrins behov och nytta i relation till existerande kunskap, lösningar och pågående större satsningar inom det insatsområde som adresseras, såväl nationellt som internationellt.
• Projektets potential att mobilisera relevanta aktörer, utöver de projektparter som medverkar i projektet från projektstart, ställt i relation till de behov och utmaningar som beskrivs inom det insatsområde som adresseras.
• Projektets potential att bidra till att de resultat som beskrivs i projektförslaget kommer till användning på kort och lång sikt, både under projektperioden och efter projektets slut.
• Hur väl perspektiv kring kön, genus och klimatomställning har integrerats i projektförslaget, och vilken betydelse dessa har för projektets resultat.

Aktörer

• Projektparternas kompetens, trovärdighet och förmåga att genomföra projektet och implementera lösningar för de behov och utmaningar som beskrivs inom det insatsområde projektförslaget adresserar.
• Behovsägares engagemang och projektets förankring i svensk industri och näringsliv.
• Projektledarens och andra nyckelpersoners kompetens, förmåga och förutsättningar att leda och genomföra projektet.
• Hur väl det ekonomiska bidraget, medverkan, makt och inflytande fördelas på ett jämställt sätt i projektteamet.
• Hur väl behovet av konsulttjänster motiveras. Detta gäller bara om en projektparts budget innehåller mer än 20 procent konsultkostnader.

Genomförbarhet

• Projektplanens och budgetens trovärdighet i förhållande till uppsatta mål, metoder, aktiviteter och budget.
• De angivna projektparternas och nyckelpersoners delaktighet och relevans i projektets olika arbetspaket och aktiviteter.
• Hur trovärdigt projektplanen beskriver relevanta aktiviteter för att mobilisera och samverka med viktiga aktörer och intressenter.
• Hur trovärdigt projektplanen beskriver relevanta aktiviteter för att sprida resultat och lärdomar från projektet.

• Hur trovärdigt projektplanen beskriver relevanta aktiviteter för att integrera jämställdhetsaspekter i arbetet.

• Hur trovärdig projektplanens riskanalys och handlingsplan för dessa risker är.

Hur bedömer vi?

När vi har fått in ansökningarna granskar vi dem. Vi sorterar bort alla ansökningar som är ofullständiga eller som inte uppfyller våra krav.

De ansökningar som är korrekta och fullständiga fördelas mellan olika bedömare och bedöms i konkurrens med varandra. Bedömarna är utsedda av Vinnova utifrån deras expertis inom området. Varje ansökan bedöms av minst tre bedömare.

När bedömarna läst och bedömt ansökningarna har vi ett bedömningsmöte där bedömarna diskuterar och därefter rekommenderar vilka ansökningar som bör beviljas respektive avslås. Vinnova fattar beslut.

De projektansökningar som, i konkurrens med andra, bedömts uppfylla bedömningskriterierna i särskilt hög grad kommer att kallas till intervju.

Hur påverkar en organisations finansiella status?

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får finansiering. Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

För att vi ska bevilja finansiering gäller detta:

• Organisationer som söker finansiering för personalkostnader måste vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket.
• Organisationer får inte vara på obestånd, eller genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De får heller inte ha obetalda skulder av betydelse hos Kronofogdemyndigheten.
• Organisationer får inte täcka projektkostnader i den här utlysningen med offentliga bidrag eller egna medel avsedda för andra projekt.
• Aktiebolag får inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.
• Om vi begär, måste små och medelstora företag kunna visa att de har ekonomisk täckning att genomföra projektet enligt sin budget i ansökan.

När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. Eftersom ansökningarna bedöms i konkurrens kan ni få avslag trots att ni uppfyller alla krav och kriterier.

I beslutet anger vi hur stor andel av kostnaderna vi täcker för varje organisation.

Ni kan inte överklaga vårt beslut, men ni är välkomna att ansöka till oss igen vid ett annat tillfälle.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss regelbundet under projekttiden.
• Är ni flera parter måste ni komma överens om era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet i ett avtal. Det kan ta tid att få ett projektavtal på plats, så sätt gärna i gång detta innan projektet startar.
• Hur resultatet ska komma till användning samt hur eventuell vetenskaplig publicering ska ske.

För mer information, läs Vinnovas allmänna villkor för bidrag

Ni behöver även följa de särskilda villkor som gäller för den här utlysningen:

• Projektet ska vara representerat vid aktiviteter som Vinnova och/eller programmet Avancerad digitalisering kallar till.

• Projektet ska vid inbjudan från programmet Avancerad digitalisering delta i relevanta evenemang för att informera om och sprida resultat från projektets arbete. På så sätt bidrar projektet bland annat till lärande och värdebyggande inom svensk industri i enlighet med programmets syfte.
• Under projektets gång ska projektparterna arbeta med projektets effektlogik (eller förändringsteori) och följa upp resultat och effekter. Aktiviteter och slutsatser från det arbetet ska redovisas löpande i projektets lägesrapporter till Vinnova.
• Vid information om projektet och vid varje offentliggörande av projektresultat ska det anges att arbetet utförts med stöd från Vinnova (på engelska återges namnet med Sweden’s Innovation Agency) inom programmet Avancerad digitalisering. Med offentliggörande avses till exempel publicering, oavsett medium, och muntliga presentationer.

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni fått mer pengar än vad ni har rätt till eller om ni inte följer våra villkor kan ni bli återbetalningsskyldiga.

För att söka finansiering fyller ni i en ansökan i vår e-tjänst. I ansökan svarar ni på frågor om projektet, deltagande projektparter och budget.

Till ansökan bifogar ni även dessa bilagor:

• Projektbeskrivning
  Projektbeskrivningen får maximalt vara 25 stående A4-sidor (exklusive försättsblad, och innehållsförteckning). Texten ska vara skriven på svenska eller engelska med enspaltig 12 punkters svart text.
• Projektsammanfattning
  Projektsammanfattningen ska kunna delas med programmets externa programråd och ska därför inte innehålla konfidentiella eller andra känsliga uppgifter. Bilagan utgör inte underlag för bedömning. Projektsammanfattningen får maximalt vara 1 stående A4-sida. Texten ska vara skriven på svenska eller engelska med enspaltig 12 punkters svart text.
• CV-bilaga
  CV-bilagan ska innehålla relevanta CV:n för projektledaren och samtliga nyckelpersoner i projektteamet. Minst ett CV från varje projektpart skall bifogas ansökan. Varje CV får maximalt vara 1 stående A4-sida, vara skriven på svenska eller engelska med 12 punkters svart text.
• Budgetbilaga
  Texten ska vara skriven på svenska eller engelska med enspaltig 12 punkters svart text.
• Riskanalys
  Bilaga med projektets riskanalys ska beskriva risker som kan påverka genomförandet. Analysen ska beskriva hur dessa risker kan hanteras eller minskas, så att projektet har goda förutsättningar att nå sina mål. Texten ska vara skriven på svenska eller engelska med enspaltig 12 punkters svart text.
• Slutrapport från förstudieprojektet
  Slutrapporten ska avse projekt som finansierats inom utlysningen ”Avancerad Digitalisering – systemförändrande insatser, förstudieprojekt 2025” och följa de anvisningar om format och innehåll som tidigare meddelats förstudieprojektet.

Samtliga bilagor ska följa de mallar som finns på utlysningens webbsida, omfatta alla anvisade delar samt följa angivet format och innehåll i rubriker och tabellhuvuden.

Observera att inga andra bilagor än de som anvisas ovan ska bifogas till ansökan.

Hur går ansökningsprocessen till?

Ansökningsprocessen innehåller följande steg:

1. Ansökan sänds in via Vinnovas e-tjänst.
2. Ansökan granskas och bedöms av utsedda bedömare.
3. Ansökningar som i konkurrens bedömts uppfylla bedömningskriterierna tillräckligt högt kallas till intervju.
4. Vinnova skickar ett beslut där vi meddelar om vi beviljar eller avslår er ansökan.

Hur lång tid tar ansökan?

Tänk på att det tar tid att göra en ansökan. Att fylla i mallar kan ta flera dagar, eftersom det bygger på analyser ni ska göra.

I vår e-tjänst kan ni börja fylla i uppgifter och sedan fortsätta vid ett senare tillfälle. Ni kan också dela ut behörigheter till andra som ni vill ska bidra i ansökan. När ansökan är färdig klarmarkerar ni den.

Ni kan när som helst låsa upp ansökan och göra ändringar, ända fram till sista ansökningsdag. Om ni låser upp ansökan, måste ni sedan klarmarkera den igen för att den ska registreras när utlysningen stänger.

A. Systemförändringar för industrins elektrifiering

Bakgrund

Behovet av tillförlitlig, stabil och hållbart producerad el ökar snabbt. För att möta det behöver elenergi finnas tillgänglig när och där den behövs – till en konkurrenskraftig kostnad.

Industrin kan spela en viktig roll i lösningen. Om industrin inte bara förbrukar el, utan också producerar och delar med sig av den (som så kallad prosument), krävs förändringar i hur elnätet är utformat. Det ställer också nya krav på teknik, delning och användning av data, affärsmodeller, beteenden och regelverk.

Avancerad digital teknik, datavärdekedjor i system-av-system och cybersäkerhet kommer spela avgörande roll när elsystemet omformas för morgondagens efterfrågan på hållbart producerad el och effekt. För att en nationell omställning av elsystemet ska vara möjlig behövs både verkliga och digitala testmiljöer. I dessa miljöer kan aktörer från olika sektorer samarbeta för att identifiera, utveckla, testa och verifiera lösningar för systemförändring som möter industrins och samhällets behov.

Syfte

Systemförändrande insatser inom området ska skapa förutsättningar för en nationell transformation av elsystemet, som en del i energisystemet. De ska ge plats för industriaktörer att ta steget in i ett nytt el- och energisystem som flexibla prosumenter, som både användare och producent av el.

Förväntningar

Projektet ska etablera en systemdemonstrator som består av både fysiska och digitala miljöer, där aktörer från olika sektorer kan samverka för att utveckla framtidens el- och energisystem. I dessa miljöer förväntas aktörer bland annat kunna identifiera, utveckla, testa och verifiera olika tekniska och marknads-mässiga lösningar, systemkomponenter, standarder och regelverk samt utforska beteendemässiga aspekter.

Systemdemonstratorn ska bygga på framtidens digitala teknik och avse alla steg från datainsamling till modellutveckling, där data utbyts genom säkra kommunikationsgränssnitt. En viktig aspekt är att säkerställa robusthet och cybersäkerhet i kommunikationsgränssnitt och värdekedjor, särskilt i komplexa system av system.

Projektets aktörer förväntas ha förmåga och kapacitet att gemensamt identifiera, utveckla och testa tekniska och marknadsmässiga lösningar. Det ska kunna arbeta med affärsmodeller, standarder, regelverk och beteendefrågor när så behövs för att lägga grunden för en systemförändring.

Effektmål

Inom sex år ska projektet ha lagt grunden för en kontinuerlig utveckling av elsystem som använder och drar nytta av avancerad digital teknik.

Projektets verksamhet ska möta konkreta behov hos elintensiva konsumenter, såsom industrin. Det ska bidra till industrins kapacitet att löpande utveckla och införa digital teknik som säkerställer tillgång till stabil, tillförlitlig och hållbart producerad el – när och där den behövs – till en kostnad som stärker svensk industris konkurrenskraft och samhällets hållbara utveckling och resiliens.

Projektet ska också formulera tydliga och mätbara resultat som ska uppnås inom tre år, visa stegvisa framsteg mot det långsiktiga målet och ge en bild av hur projektet kan leva vidare efter att en tänkt etapp 2 är avslutad.

B. Skalbarhet och standardisering för industriella dataflöden

Bakgrund

Den ökande mängden data i industrins produktions- och processflöden utgör både en strategisk möjlighet och en praktisk utmaning. Avsaknaden av gemensamma och standardiserade metoder för insamling, strukturering och delning av data begränsar svensk industris förmåga att fullt ut tillgodogöra sig digitaliseringens möjligheter och den framväxande AI-teknologin.

Det finns ett tydligt behov av att stärka industrins data readiness, det vill säga att säkerställa att data är tillgänglig, strukturerad, maskinläsbar och interoperabel. Det omfattar även viktiga aspekter som datakvalitet, integritet, säkerhet, relevans och standardisering.

Med dessa förutsättningar ökar möjligheterna att koppla samman dataflöden inom och mellan olika aktörer, industrisegment och stora och små företag. Det ökar förmågan att använda data effektivt i automatiserade processer, till exempel för beslutsstöd, resursoptimering, produkt- och tjänsteutveckling samt för underlättad samverkan mellan olika aktörer.

Parallellt med detta är det avgörande att identifiera och hantera etiska aspekter kopplade till datadelning. Detta innefattar att säkerställa datakvalitet samt att hanteringen sker på ett rättvist, transparent och ansvarsfullt sätt.

Syfte

De systemförändrande insatserna inom området ska möjliggöra avancerad digitalisering och underlätta tillämpning av AI genom stärkt data readiness brett inom svensk industri.

Förväntningar

Projektet förväntas etablera en nationell och branschöverskridande resurs som samordnar och driver på utvecklingen av kunskap, metoder, verktyg och tekniker för att stärka svensk industris data readiness.

Projektet ska samla aktörer med djup förståelse för industrins behov. Projektet ska ha tillräcklig kraft och förmåga att bygga upp och driva ett nationellt nätverk som säkerställer att lösningar kommer till användning i industrin. Aktiviteterna ska på ett välgrundat sätt planeras och prioriteras utifrån vad som bedöms ge störst nytta för svenska industriföretag, både inom och mellan olika sektorer. Projektplanen förväntas även innehålla resonemang om hur den industriella nyttan ska mätas.

Projektet ska också arbeta för att skapa skalbara lösningar och bidra till standardisering. Det ska aktivt samverka med andra relevanta initiativ och projekt för att ta vara på synergier. Industriprojekt som vi ser som relevanta är, till exempel, projekt med fokus på dataflöden inom värdekedjor som programmet finansierar. Vi ser framför oss en samverkan med dessa.  

Effektmål

Inom sex år är gemensamma och skalbara metoder för industriella dataflöden nationellt förankrade och implementerade i utvalda värdekedjor. Detta bidrar till ökad interoperabilitet, högre datakvalitet och därigenom stärkt konkurrenskraft i svensk industri.

Projektet ska också formulera tydliga och mätbara resultat som ska uppnås inom tre år, visa stegvisa framsteg mot det långsiktiga målet och ge en bild av hur projektet kan leva vidare efter att en tänkt etapp 2 är avslutad.

C. Acceleration av tillämpad AI

Bakgrund

Artificiell intelligens (AI) är ett snabbt växande område med omfattande internationella investeringar. Om svensk industri ska vara konkurrenskraftig är en bred praktisk tillämpning av avancerad AI-teknik avgörande.

Idag är satsningar på tillämpning av AI i industrin fragmenterade och saknar ofta den kraft och samordning som krävs för att göra fundamental skillnad. Det finns behov av nationell kraftsamling för att påskynda utvecklingen och den breda praktiska tillämpningen av avancerad AI i svensk industri. De utmaningar och hinder som bromsar detta är bland annat:

• Tolkning och tillämpning av lagar och regelverk
• Etiska överväganden
• Immaterialrättsliga frågor
• Säkerhetsaspekter
• Behov av stöd och insatser för att skala och sprida lösningar
• Samverkan kring exempelvis datadelning

• Kompetensutveckling och kompetensförsörjning

Vissa av dessa utmaningar är specifika för enskilda branscher, medan andra är gemensamma för flera industrisektorer. Gemensamt är dock att de är svåra för en enskild aktör att lösa på egen hand.

Syfte

De systemförändrande insatserna inom området ska accelerera en hållbar och ansvarsfull utveckling och användning av AI i svensk industri.

Förväntningar

Projektet förväntas etablera en nationell branschöverskridande resurs som samordnar och ger konkret stöd till industrin för att underlätta införande av AI-lösningar i praktiken. Fokus ska ligga på att identifiera, hantera och lösa hinder som bromsar tillämpningen av AI. Insatser som skapar störst värde och direkt nytta för industrin ska prioriteras. Projektplanen förväntas innehålla resonemang om hur den industriella nyttan ska mätas samt hur projektet avser att arbeta med hållbar och ansvarsfull användning av AI.

Projektet förväntas samla relevanta aktörer från olika sektorer med djup förståelse för industrins behov, och ska arbeta aktivt för att möjliggöra spridning och skalning av AI-lösningar som fungerar i praktiken, både inom och mellan industrisektorer.

En annan viktig uppgift för projektet är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling och kunskapsöverföring mellan aktörer. Om möjligt ska projektet samverka med andra initiativ och projekt, särskilt de som redan finansieras inom programmet Avancerad digitalisering för att ta vara på synergier och driva gemensamma frågor.

Eftersom AI är ett område i snabb förändring förväntas projektet ha förmåga att löpande anpassa sina strategier och aktiviteter till förändrade behov och nya möjligheter i omvärlden.

Effektmål

Inom sex år har svenska industriföretag infört skalbara, säkra och hållbara AI-lösningar som tydligt stärker deras konkurrenskraft. Detta har bidragit till att Sverige etablerat sig som en av de tio främsta nationerna inom industriellt tillämpad AI.

Projektet ska också formulera tydliga och mätbara resultat som ska uppnås inom tre år, visa stegvisa framsteg mot det långsiktiga målet och ge en bild av hur projektet kan leva vidare efter att en tänkt etapp 2 är avslutad.

D. Världsledande tillämpningar på digital infrastruktur inom svenska styrkeområden

Bakgrund

Svensk industri har stora möjligheter att ta en ledande roll i användningen av digital infrastruktur. Den senaste generationens trådlösa kommunikationsnät, så som 5G och dess vidareutveckling, är särskilt centrala. Dessa tekniker skapar förutsättningar för nya sätt att effektivisera, automatisera och koppla upp industrin. Samtidigt bromsas en bred praktisk tillämpning idag av olika hinder.

Med tillgänglig ny teknik kan svensk industri utveckla innovativa och effektiva lösningar som stärker företagens position på den globala marknaden. För att nå dit behövs avancerade användarfall som täcker en betydande del av en värdekedja och baseras på den senaste digitala infrastrukturen. Genom att demonstrera användarfall i verklig eller verklighetslik miljö kan företag, tillsammans med andra aktörer, både bygga ny kunskap och aktivt arbeta med att undanröja hinder för bred implementering.

Syfte

Systemförändrande insatser inom området ska demonstrera användarfall som banar väg för industriförändrande användarfall i kommersiell tillämpning.

Förväntningar

Projektet ska utgå från ett konkret användarfall inom ett område där svensk industri har en stark position, till exempel life science, fordonsindustri, gruv- och skogsindustri, processindustri, försvarsindustri eller verkstadsindustri.

Användarfallet ska vara behovsdrivet och förankrat i en verklig värdekedja. Det ska inkludera den senaste tekniken inom trådlös kommunikation, såsom 5G och dess vidareutveckling, som en central del av den tekniska lösningen. Även annan digital beräkningsinfrastruktur som krävs för att realisera end-to-end funktionalitet ska ingå. Genom prototyper och tester i verkliga eller verklighetslika miljöer ska projektet visa hur lösningen fungerar och skapar värde. Projektet ska etablera både fysiska och digitala miljöer där olika aktörer kan mötas, identifiera behov, utveckla lösningar, testa teknik och utbyta kunskap.

Utöver de tekniska aspekterna ska projektet även identifiera och hantera hinder som begränsar uppskalning av lösningen. Det kan till exempel handla om affärsmodeller, cybersäkerhet, kompetensförsörjning och regulatoriska hinder. Projektet ska dessutom analysera hur lösningen på sikt kan skalas upp och kommersialiseras, med målet att skapa bred nytta för svensk industri.

Vi finansierar upp till tre samverkansprojekt inom detta insatsområde.

Effektmål

Inom sex år ska satsningen ha lett till kommersiell tillämpning av nya industriförändrande användarfall på den senaste generationens digitala infrastruktur.

Inom tre år ska användarfall vara demonstrerade i verkliga värdekedjor och hinder för uppskalning ska vara undanröjda.

E. Testcenter för avancerade tillämpningar på digital infrastruktur

Bakgrund

För att svensk industri ska kunna utveckla världsledande tillämpningar baserade på den senaste kommunikationsinfrastrukturen krävs tillgång både till avancerade testmiljöer och kompetens för test och integration. Miljöerna behöver vara mer lättillgängliga och effektiva än idag för att industrin snabbt kan testa och skala upp nya lösningar i takt med den tekniska utvecklingen.

En förutsättning är att senaste generationens kommunikations­infrastruktur, såsom 5G och 6G, finns tillgänglig för industrins användarfall i ett tidigt skede. Många av de tillämpningar som förväntas förändra industrin kommer först att utvecklas och testas i 5G-miljöer, för att därefter vidareutvecklas med högre prestanda och funktionalitet i kommande generationers nät.

Genom att etablera ett testcenter för avancerad digital infrastruktur får Sverige en gemensam resurs som kan stärka industrins innovationsförmåga och öppna upp en ny marknad för testtjänster. Ett framtida nationellt testcenter skapar nya möjligheter att attrahera internationell kompetens och investeringar inom forskning och innovation.

Syfte

De systemförändrande insatserna inom området ska skapa förutsättningar för industrin att snabbare och enklare än idag kunna testa nya, industriförändrande tillämpningar. Projekten ska främja att Sverige bibehåller sin världsledande position inom framtida kommunikationssystem och skapa förutsättningar för en ny marknad för test av tillämpningar på digital infrastruktur.

Förväntningar

Projektet ska samla viktiga aktörer som i samverkan etablerar ett 5G-baserat testcenter i världsklass. Testcentret ska bidra till att bygga upp en nationell förmåga att testa och demonstrera avancerade tillämpningar på digital infrastruktur. Det ska fungera som en samverkans- och kompetensnod som stöttar användare från industrin, både med kompetens och funktioner. Det ska också erbjuda tillgång till den senaste digitala tekniken och infrastrukturen.

Kompletta tillämpningar med tydligt fokus på industrin ska kunna testas, från nätverk och terminaler till API:er, edge-lösningar och relevanta AI-stöd. Det är viktigt att testcentret är relevant både på kort och lång sikt, och att det bidrar till att påskynda utveckling, testning och tillämpning av avancerade digitala lösningar inom industrin.

Projektet förväntas samverka med och bygga vidare på redan etablerade testmiljöer. Om ny testinfrastruktur behöver byggas upp, ska detta motiveras tydligt. Samtidigt ska projektet lägga grunden för framtida behov genom att initiera och driva på etableringen av testbäddar för nästa generations infrastruktur (6G), anpassade för framtida industritillämpningar.

Effektmål

Inom sex år är Sverige internationellt förstahandsval för test av industriella tillämpningar på digital infrastruktur, vilket stärker industrins förmåga att utveckla och skala nya lösningar och attraherar globala samarbeten.

Inom två år finns ett nationellt testcenter i drift med etablerade nätverk, pilotfall och internationella samarbeten.