Sviktande deltagande i EU:s program för forskning och innovation

Under den nuvarande EU-kommissionens mandatperiod, 2019–2024, har EU påtagligt höjt ambitionsnivån inom flera policyfält, exempelvis klimatomställning och digitalisering.

EU:s portfölj av finansieringsinstrument får därför en allt större betydelse, också för Sverige. Dessa instrument är till exempel viktiga för svenska forsknings- och innovationssystems uppkoppling till andra länder, inte minst när det gäller samarbeten inom EU:s ramprogram för forskning och innovation.

Ett annat exempel är klimatomställningen: olika EU-insatser skapar betydelsefulla möjligheter för svenska aktörer jämsides med insatser som görs nationellt. Ett tredje exempel är den digitala transformationen, där Sveriges position i världen till stor del formas genom vårt medlemskap i den Europeiska unionen.

Ett aktivt svenskt deltagande är därför angeläget. Att svenska aktörer medverkar i EU:s program för forskning och innovation är relevant både för de finansierade projektens resultat och för den kompetensutveckling som blir följden för aktörerna själva. Men det är också avgörande för att Sverige ska vara en integrerad del av det europeiska samhällsbygge som dessa policyinitiativ och finansieringsinstrument bidrar till. Det är därför oroväckande att Sveriges deltagande i EU:s initiativ ofta är lägre än vad som rimligen borde vara möjligt givet Sveriges storlek och styrka i forsknings- och innovationssystemen. Rapporten belyser denna negativa trend.