Jämställdhet på BESTA-sätt: Att arbeta för jämställd personalstatistik och jämställda löner i staten

Syfte och mål

Målet för projektet har varit att a) ta fram jämställdhetsgranskade metoder för tillämpningen av BESTA-koderna b) göra en genomlysning av BESTA-koderna i jämställdhetsperspektiv. Projektet har producerat en skrift ´Att koda på BESTA sätt´ (http://www.gender.uu.se/digitalAssets/164/164726_3praktikerbok-for-webben.pdf), som framför allt är en reflektionsskrift för personer som arbetar med koderna, i syfte att uppmärksamma jämställdhetsfallgropar. En undersökning av själva systemet har gett ett inslag i skriften och rapporterats vetenskapligt.

Resultat och förväntade effekter

De inledande intervjuerna hos projektpartners visade på ett flertal problem hos BESTA-systemet, och framför allt att det används på mycket olika sätt hos olika myndigheter. Vissa ändringar, har skett i partnerorganisationernas kodningspraktiker. Projektet har funnit att BESTA-kodning å ena sidan ofta är en relativt marginell uppgift men att den å andra sidan har mer vittgående effekter än vad som är uppenbart. För att det skall finnas en motivation att jämställdhetssäkra kodningen, måste vikten av själva kodningen och jämställdhetsaspekten i den demonstreras.

Upplägg och genomförande

Projektet har baserat sig på forskarnas intervjuer i partnerorganisationerna samt två workshops. Partnerorganisationerna har i första fasen medverkat med erfarenhetsutbyte och i andra fasen som referensgrupp för den publicerade skriften. De har också spridit kunskap om projektet genom sina nätverk. Genomlysningen av kodsystemet i sig har försvårats av det faktum att Arbetsgivarverket som förvaltar BESTA-statistiken inte gav projektet tillgång till den förrän i december 2015, efter en runda av överklaganden.