Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Frystorkning för hantering av avloppsslammer I Kina

Diarienummer
Koordinator Luleå tekniska universitet - Institutionen för teknikvetenskap och matematik
Bidrag från Vinnova 595 000 kronor
Projektets löptid november 2012 - mars 2013
Status Avslutat

Viktiga resultat som projektet gav

Syftet med denna tekniska förstudie var att utvärdera om frystorkning av avloppslam kan höja torrsubstanshalten från 20% till 40%. Om en trokning kan utföras i en kontinuerlig process med ett genomloppstid på högst 6 timmar skulle det vara mycket intressant för den Kinesiska marknaden då det där finn en lagstiftning som förbjuder deponiering vid torrsubstanshalter under 40%. Syftet är att i slutändan kunna presentera en produkt för frystorkning anpassad för den Kinesiska marknaden.

Långsiktiga effekter som förväntas

Den tekniska förstudien visade att det går att frystorka rötslam i en kontinuerlig process till en genomsnittlig torrsubstanhalt långt över 40%. Förstudien visar också att det inte är möjligt att skapa ett homogent material om inte torkningen utförs till den maximala torrhalten av 95%. Då energiåtgången för att torka till högre halter är den samma som för målet TS 40% är det framförallt tidsåtgång och ´footprint´ för utrustning som ökar. Fördelen med att torka ´hårdare´ är att möjligheten till energiutvinning och återtag av närsalter ökar.

Upplägg och genomförande

Den tekniska förstudien utfördes med en pilotanläggning där batcher om 5-50 kg kunder frysas och torkas. Resultatet visade att det inte var möjligt att öka homogeniteten i det torkande materialet genom att ändra geometrin för infrysningen. Försöket visade att en torkningen kan utföras i ett temperaturespann av -20C vid infrysning och +40C vid torkning. Det värmeöverskott som bildas vid infryning är full tillräckligt för att torka rötslammet vilket är positivt ur ett energiperspektiv. Total energiförbrukning beräknas till 35 kWh/kbm tokat slam.

Texten på den här sidan har projektgruppen själv formulerat. Innehållet är inte granskat av våra redaktörer.

Senast uppdaterad 8 maj 2017

Diarienummer 2012-03139