A Transformative Shift from the Documentation Paradigm to Assisted Planned Data Collection in Health
| Diarienummer | |
| Koordinator | Karolinska Institutet - Karolinska Institutet Inst f klinisk neurovetenskap |
| Bidrag från Vinnova | 28 548 450 kronor |
| Projektets löptid | oktober 2023 - september 2027 |
| Status | Pågående |
| Utlysning | Kraftsamling för ökat nyttiggörande av hälsodata |
| Ansökningsomgång | Systemdemonstrator för nyttiggörande av vårdens och omsorgens data |
Syfte och mål
Vi ska implementera en generell modulär informationsarkitektur som stöder patientens väg i vården och där strukturerade data genereras i samma format oberoende av tillämpning. Dessa data kan sedan i realtid nyttjas för journalföring, lokalt kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning, kvalitetsregisterrapportering och klinisk forskning. Arkitekturen ska medge multipel användning av hälsodata i realtid och säkerställa att makten över vårdens innehåll ligger kvar på den kliniska nivån (inkl patientinflytande)
Förväntade effekter och resultat
Projektet kommer leda till ökad förståelse om hur hälsodata kan användas för flera syften i linje med GDPR eftersom förplaneringen gör att principerna för GDPR lätta att implementera. Säker lokal lagring av hälsodata i en känd struktur gör att sjukvårdshuvudmannen kan klara ansvaret för data. Användningen av utfallsmått i återkopplingen till sjukvården är en viktig del för att förbättra vårdens innehåll. Organiserade patientprocesser som stöds av en transaktionsmotor kommer bidra till att minska variabiliteten inom sjukvården.
Planerat upplägg och genomförande
Först ska den gemensamma strukturen för processorienterat informationsstöd implementeras. Processystemet som tidigare prövats ska modifieras och en implementering av en CDR (clinical data repository) ska utvecklas på basen av tidigare erfarenhet. Fyra omfattande scenarier ska demonstrera det nya arbetssättet: Stöd till patienter med kronisk sjukdom, egen-monitorering, app-stöd till kvalificerad medicinering vid sällsynta sjukdomar och longitudinell sekundär prevention. Effekten av realtidstillgång till kvalitetsdata i vården ska särkilt studeras.