Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Så använder forsknings‑ och innovationsaktörer finansiärernas öppna data

Publicerad: 16 november 2026

När universitet, forskningsinstitut, myndigheter och andra organisationer fått tillgång till öppna och jämförbara data om forskningsfinansiering har nya möjligheter att analysera och följa finansieringen vuxit fram. Umeå universitet, RISE och innovationsprogrammet Smart Built Environment är några exempel på aktörer som nu använder datan i allt från analysverktyg och beslutsstöd till interaktiva visualiseringar av hur svensk forskning finansieras.

Sedan slutet av 2025 delar Vinnova, Energimyndigheten, Formas, Forte och Vetenskapsrådet öppna data om forskningsfinansiering enligt en gemensam datastandard, data som nu på allvar börjar användas i analyser, uppföljning och kommunikation.

Öppna forskningsdata ger Umeå universitet bättre beslutsunderlag

Vid Umeå universitet har öppna data om forskningsfinansiering nu kopplats till universitetets egna system för planering och uppföljning.

Genom den gemensamma standarden för forskningsdata kan lärosätet kombinera information om forskningsprojekt med annan statistik, till exempel publikationer och studentdata.

Det ger ledningen en tydligare överblick över hur forskningen utvecklas inom olika ämnesområden och hur extern finansiering fördelas mellan fakulteter och institutioner.

På så sätt kan universitetet effektivt följa upp sina indikatorer i linje med sin vision 2035 och samtidigt förbereda sig inför kommande forskningsutvärderingar.

 – Vi ser ett växande intresse från alla delar av verksamheten att få en sammanhängande bild av forskningsdata. Genom den gemensamma standarden kan vi nu analysera ansökningar, beviljanden och forskningsämnen på ett mer samlat sätt, säger Jonas Eriksson, forskningssamordnare vid Umeå universitet.

I praktiken används datan bland annat i universitetets analysplattform Fokus, som ger beslutsfattare möjlighet att se utveckling över tid och ta fram jämförelser mellan forskningsområden.

 – Att kunna kombinera data från flera finansiärer i ett och samma verktyg har verkligen förbättrat våra analyser och gett ett bättre underlag än vi förväntade oss, säger Jonas Eriksson.

Plattform för att analysera över 300 innovationsprojekt inom samhällsbyggnad

Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram som samlar företag, forskningsaktörer och offentlig verksamhet för att driva digitalisering och hållbar utveckling i samhällsbyggnadssektorn. Programmet drivs av medlemsorganisationen IQ Samhällsbyggnad, som samordnar branschgemensamma initiativ inom forskning och innovation.

Inom programmet har en dataplattform byggts som automatiskt hämtar och visualiserar projekten i portföljen.

Plattformen, Smart Built Toolbox, använder öppna data för att analysera över 300 projekt och göra resultaten tillgängliga för fler.

Med hjälp av AI kan programmet kategorisera, söka och hitta mönster i portföljen. Användare kan också ställa frågor i en chattbot på webben.
Lösningen har ersatt manuella sammanställningar i Excel och gjort det lättare att följa upp effektmål och identifiera luckor mellan olika program.

– Vi gick från att hantera allt manuellt till att hämta nästan all data automatiskt. Det har varit ett stort lyft och gör att vi kan använda portföljen som styrinstrument och analysera resultaten i realtid, säger Michael Strömgren, programledare för Smart Built Environment på IQ Samhällsbyggnad.

RISE gör det lättare att utforska forskningsdata med AI

Forskningsinstitutet RISE har utvecklat flera sätt att använda de öppna forskningsdata som de fem finansiärerna delar. Ett spår handlar om visualisering – ett digitalt verktyg som samlar information om projekt, program, finansiärer och deras utveckling över tid.

Ett annat spår använder artificiell intelligens, AI, för att söka och analysera data. RISE har byggt en digital hjälpfunktion som kan svara på frågor direkt, till exempel vilka projekt institutet medverkar i eller hur många ansökningar som ingick i en viss utlysning.

Michael Strömgren beskriver de öppna datamängderna som en skattkista – en bild som Johan Hinders på RISE instämmer i.

 – Först kan det verka svårt att hitta rätt, men när man väl börjar utforska den ser man hur mycket som går att göra, säger Johan Hinders, forskningsrådgivare på RISE. 

Arbetet har genomförts i samarbete mellan experter på dataanalys, AI och digital utveckling. Syftet är att göra stora datamängder enklare att använda och att skapa verktyg som fungerar även för användare utan teknisk bakgrund.

 – Kombinationen av översiktsverktyg och AI stöd sparar mycket tid i analyserna och gör det möjligt att upptäcka mönster som tidigare var svåra att se, säger Carina Olsson, forskningsrådgivare på RISE.

Gemensamma data som gör nytta 

Exemplen visar hur öppna data kan effektivisera uppföljning, minska administration och samtidigt inspirera fler sektorer att utveckla egna analyser och digitala tjänster.

–  De här lösningarna visar vilken potential som finns med en gemensam standard för finansiärerna. Det gör forskningsfinansieringen mer öppen, jämförbar och användbar, säger Marco Forzati, Vinnovas representant i styrgruppen för det gemensamma data-projektet, GDP.

I maj nästa åt planeras API:er enligt en nästa version av standarden med ett utökat datainnehåll att komma på plats.

Vill du veta mer? 

Ta del av Vinnovas öppna data

 

Senast uppdaterad 18 november 2026