Hela batterivärdekedjan avgör Sveriges konkurrenskraft 

Avgörande är inte enskilda fabriker eller tekniska genombrott, utan styrkan i hela batterivärdekedjan – från råvaror och produktion till återvinning och nya affärsmodeller.   

Nu satsar Vinnova 316 miljoner kronor genom fyra riktade utlysningar för att bland annat stödja tester i verkliga miljöer, industriell uppskalning, samverkan längs värdekedjan och utvecklingen av framtidens spelregler för industrin.  

Sverige har starka förutsättningar men utvecklingen bromsas  

Sverige har flera viktiga styrkor: fossilfri el, tillgång till råvaror, hög kompetens och en stark industriell bas. Samtidigt bromsas utvecklingen av höga risker vid uppskalning, bristande samordning och omogna affärsmodeller.   

– Vi har många starka aktörer inom batteriområdet, men för att få verklig fart i utvecklingen behöver fler delar av värdekedjan samverka, säger Karoliina Junka, som ansvarar för programmet Hållbar batterivärdekedja på Vinnova 

Samverkan avgör utvecklingen  

Tekniska framsteg och produktion är viktiga, men den stora innovationspotentialen ligger i hur hela systemet fungerar tillsammans. Det handlar också om hur företag kan skapa värde genom att använda batterier för att utveckla nya affärsmodeller och lösningar som påskyndar elektrifieringen och den fossilfria omställningen. När olika delar kopplas samman stärks innovation, resurseffektivitet och cirkulära flöden.

Vinnova satsar 316 miljoner kronor   

För att möta utmaningarna och stärka utvecklingen driver Vinnova, på uppdrag av regeringen, en långsiktig satsning på forskning och innovation inom hela batterivärdekedjan. Den omfattar allt från tidig teknik och industriell implementering till återbruk, återvinning, nya affärsmodeller samt policy och regelverk som stärker förutsättningarna för industrin. Totalt investerar Vinnova 316 miljoner kronor fram till 2028 och samlar industri, akademi och offentliga aktörer.    

Satsningen ska bidra till att undanröja hinder, stärka innovationsförmågan samt möjliggöra uppskalning och ökad konkurrenskraft. Det sker genom test och demonstration av ny teknik i verkliga miljöer, utveckling av hållbara och cirkulära affärsmodeller, policyutveckling för att skapa bättre förutsättningar för industrin samt stärkt samverkan längs värdekedjan.  

Projekten kan exempelvis handla om att utveckla säkrare och mer resurseffektiv batteritillverkning, öka återvinningen av batterier och kritiska material eller skapa nya lösningar som kan kommersialiseras och bidra till industrins konkurrenskraft. 

Målet är att stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft  

– Genom satsningen ska fler innovationer kunna utvecklas, skalas upp och nå marknaden, vilket ska stärka Sveriges innovationskraft och bidra till hållbar tillväxt, säger Karoliina Junka.  

På kort sikt är målet att stärka innovationsförmågan i värdekedjan och skapa bättre förutsättningar för att fler innovationer ska kunna testas, verifieras och skalas upp. Samtidigt utvecklas test- och samverkansmiljöer som underlättar samarbete och innovation. 
På längre sikt är målet att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig batterisektor i Sverige och Europa. Det handlar om att bygga en robust batterivärdekedja som stärker elektrifieringen, bidrar till ett motståndskraftigt och fossilfritt energisystem och skapar förutsättningar för ökad cirkularitet och långsiktig tillväxt. 

– I längden är det styrkan i hela batterivärdekedjan som avgör Sveriges position i den globala batterikapplöpningen, avslutar Karoliina Junka.