Säkra svenska livsmedel

Svensk livsmedelssäkerhet ska bli Europas bästa. Den stora utmaningen är att designa och organisera hela livsmedelskedjan i gränsöverskridande samverkan. En ökad satsning på livsmedelssäkerhet kommer att leda till ökad inhemsk produktion, ökad export och ökad tillgång till nya tjänster och system.

Sverige har en stark konkurrensfördel när det gäller livsmedelssäkerhet. Eventuella problem hanteras tidigt i livsmedelskedjan, ofta redan hos djurbesättningar, medan man i andra länder arbetar mer med att förhindra smittspridning i senare skeden. Sverige har också en stark tradition av systematiska insatser för att förebygga, bekämpa och övervaka problem. Ansvaret för livsmedelssäkerhet är uppdelat mellan olika aktörer. Fem myndigheter har ett övergripande ansvar för säkra livsmedel. Näringens ansvar är att säkerställa att producerade livsmedel är säkra. Samtidigt påverkas livsmedelsområdet av trender som större efterfrågan på eko- och närproduktion, krav på längre hållbarhet och mer inslag av beståndsdelar från jordens alla hörn. Utmaningarna är att möta denna efterfrågan och samtidigt minimera hälsorisker, miljörisker och produktionskostnader.

Agendan, som avgränsar sig till säkerhet avseende mikroorganismer, utgår från visionen att svensk livsmedelssäkerhet är den bästa i Europa. Målen som sätts upp handlar bland annat om:

  • ökad helhetsförståelse i livsmedelskedjan
  • förbättrad säkerhetskultur
  • ny analysmetodik
  • utbildning.

För att nå målen föreslår agendan aktiviteter inom fem områden:

  • forum för samverkan över gränser
  • riskhantering längs hela kedjan
  • design för säkerhet
  • nya verktyg för bedömning av risker
  • livslångt lärande.

Effekterna på sikt beräknas vara ökad inhemsk produktion av säkra råvaror och livsmedel, ökad export av livsmedel samt ökad tillgång av konkurrenskraftiga tjänster och system. Andra viktiga effekter är minskade samhällskostnader och ett högt förtroende hos allmänheten för livsmedel.

Samverkan mellan myndigheter, branschorganisationer, aktörer längs livsmedelskedjan, forskningsfinansiärer och forskare/experter behöver säkerställas med ett paradigmskifte och uttalade satsningar.

Senast uppdaterad 7 september 2017   |   Statistik för sidan