Sara [00:00:03]: Historiskt sett har ju civilsamhället varit en enorm kraft. Alltså, ambulansen, apoteken, barnavårdscentralen, mödravårdscentral. Jättemycket som vi tar för givet kommer ju från människor som har samlats och har en gemensam ide om hur samhället kan bli bättre.
Helena [00:00:20]: Eldsjälar är ju oerhört viktiga och de är väldigt stor del av civilsamhället egentligen och speciellt medlemsbaserade organisationer. Det finns en passion, det finns människor som brinner och tror på det de gör. Men det som man behöver hjälpa till med är ju strukturerna för de. Så att det går att skala upp de idéerna så att det inte bara blir små-puff här och där.
Daniel [00:00:42]: Hej och välkommen till Innovation! En podcast från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. När man säger innovation tänker nog många på ny teknik som utvecklas och ingenjörer och företag, men innovation är så mycket mer. För att möta viktiga utmaningar. Det handlar om exempelvis segregation, ojämlikhet och demokrati. Behövs nya lösningar. Civilsamhället och idéburna organisationerna har lång tradition om att utveckla nyskapande idéer. Hur kan vi bättre ta till vara deras möjligheter och bidra till omställning för ett socialt hållbart samhället? Om det ska vi prata om i dagens panel. Jag heter Daniel Holmberg, här i studion har vi med oss Helena Thybell, generalsekreterare för Rädda Barnen, välkommen!
Helena [00:01:23]: Tack så mycket!
Daniel [00:01:24]: Och Sara Hugosson hör på Vinnova, välkommen.
Sara [00:01:27]: Tack så mycket Daniel.
Daniel [00:01:30]: Helena, de flesta känner nog till Rädda Barnen, men berätta vad arbetar ni med och vad gör du i din roll som generalsekreterare?
Helena [00:01:38]: Mm. Men Rädda Barnen är ju en organisation som har funnits otroligt länge, i hundra år faktiskt. Och har kämpat för barns rättigheter ända sedan den startade då för 100 år sedan. Vi arbetar med att försöka ge stöd till de mest utsatta och marginaliserade barnen, både i Sverige men också internationellt. Vi finns i över 120 länderna i världen och oftast i väldigt svåra situationer, i länder som kanske har krig och svårigheter men också i situationer i Sverige där det finns utsatthet. Exempelvis socioekonomisk utsatthet eller barn som har psykisk ohälsa eller barn i migration. Så vi jobbar brett men vi jobbar med att stärka barn, stärka barns rättigheter och lyfta upp dem. Och som generalsekreterare så har jag då ytterst ansvaret för vårt arbete i Sverige och har då ett kansli, kan man säga, med ungefär 450 anställda som jobbar över hela Sverige för att göra världen lite bättre för barn varje dag. Vi är också en medlemsbaserad organisation, ska jag säga, så vi har också över 60 000 medlemmar och de är oerhört viktiga och jättestyrka för det gör, också att vi finns över hela landet och att vi kan påverka och jobba mycket bredare och mer så att säga, med hela den här kraften av medlemsrörelse.
Daniel [00:03:01]: Mm, intressant. Och Sara, vad gör du en vanliga dag på jobbet?
Sara [00:03:05]: Ja, jag gör ju allt jag kan för att öppna upp för innovation som gör skillnad. Få människor att ställa om och nya lösningar, testa och komma vidare med idéer som man har, och i mitt jobb så är det särskilt civilsamhället som jag jobbar med. Hur skapar vi bättre förmågor, förutsättningar och motivation att jobba med innovation i den sektorn? Så det är vad jag gör om dagarna.
Daniel [00:03:33]: Vad är det civila samhället för något egentligen? Finns det någon definition?
Helena[00:03:37]: Ja, alltså det civila samhället är ju oerhört brett med massvis med olika typer av organisationer. Allt ifrån stiftelser till föreningar till studieförbund till fackförbund, så det är en väldig bredd. Och jag ska säga att det är ju liksom den tredje sektorn. Så du har liksom stat och kommun och myndigheter, det offentliga. Sen har du då näringslivet och sen har du då den tredje sektorn som är civilsamhället. Och det som är unik med den är ju att den är idéburen den är inte vinstdrivande. Den har ett högre syfte att förändra och förbättra för samhället. Den har liksom en önskan om att alla ska med i samhället, och försöker göra det på olika sätt. Men det är en oerhörd bredd så det går inte egentligen att säga att det är en typ av organisation. Det kanske det är som ibland kan vara utmanande också.
Sara [00:04:28]: Ja, verkligen, precis som du säger. Det är allt ifrån stiftelser till föreningar, ideella organisationer men också sociala företag, som har funnits i Sverige kanske de senaste tio åren eller något sådant. Så det är ju ett lite nytt begrepp i sammanhanget.
Daniel [00:04:43]: Ja, vad är sociala företag?
Sara [00:04:46]: Sociala företag, det är ju precis som idéburna organisationer. Några som går samman drivs av en ide, någonting man vill förändra i samhället. Men när man också har en affärsverksamhet men där eventuell vinst återgår till verksamheten eller om man är ett AB till exempel, att vinstutdelning begränsas men det är ett nytt entreprenöriellt sätt att arbeta inom sektorn. Det finns jättebreda definitioner också och mycket så här civilsamhället och sociala företag lappar ju över varandra också. Och vi hör ju ganska mycket förvirring,. Vad är ett social företag? Är vi ett socialt företag? Och så vidare. Men på Vinnova har ju jobbat med dem de senaste 5 åren också.
Daniel [00:05:32]: Och många vet nog att det ideella organisation gör väldigt viktiga insatser i samhället, men det kanske inte är alla som förknippar det med innovation. På vilket sätt kan ideella organs bidra till nya lösningar? Och varför är det viktigt?
Helena [00:05:47]: Ja, men jag tror att det är jätteviktig. Just kopplat till det här att civilsamhället är idéburen och vill gör någonting gott. Det vill säga att man inte har ett vinstintresse eller att man inte har någon form liksom.. Man vill inte kontrollera medborgarna men man har liksom en ett högre syfte man med det man vill göra. Det gör också att man kan angripa problemen från ett annat håll. Och jag tror väldigt mycket av det som civilsamhället har byggt upp under många, många år har varit med och skapat ett stark Sverige med demokrati och jämlikhet och rättvishet. Så kan man hjälpa till där, få med målgrupper som kanske annars hamnar utanför. Vara det här tillits-byggandet som man kanske inte alltid har till en myndighet eller till ett företag. Så där tror jag att civilsamhället är jätteviktigt och verkligen kan vara lite bryggan också mellan de olika sektorerna.
Daniel [00:06:38]: Sara, vad säger du?
Sara [00:06:40]: Ja, innan jag började på Vinnova så jobbade jag tio år i civilsamhället också och jag tror aldrig jag hörde ordet, begreppet innovation där. Även om det var det vi höll på med hela tiden. Drivs av en samhällsförändring, man gör nytt, man vill hitta nya lösningar och man vill förändra samhället. Så att ordet innovation används kanske inte så mycket i just i den civilsamhälles-sektorn, men det är ju det man gör ofta. Ganska länge har vi sett att innovationsbegreppet har varit starkt kopplat till företag och till mer tekniklösningar. Man tänker kanske på hyperloops eller självkörande bilar och så vidare. Men det finns ju en annan del av innovation som är där det civila samhället står. Det handlar mycket mer om, precis som du var inne på, med civilsamhällets kraft i att vara nära målgruppen och känna till den och kunna förändra utifrån deras behov och så vidare. Men sedan för några år sedan så började vi också höra mer och mer om social innovation. Och där någonstans började väl innovationsbegreppet lite komma tillbaka till sektorn civilsamhället. Där känner man sig lite mer hemma. Social innovation handlar om innovation för ett bättre samhälle helt enkelt. Så nu ser vi nog en liten skiftning i att vi intresset för innovation ökat i sektorn mer och mer också.
Daniel [00:07:58]: Kan ni ge några exempel på framgångsrika innovationer där det civila samhället har spelat en avgörande roll?
Helena [00:08:03]: Ja, jag skulle vilja backa ganska långt bak i tiden och tänka liksom att egentligen var.. För jag håller helt med dig Sara i vad du säger, att civilsamhället själv pratar inte om innovation på det sättet. Men en gång i tiden, i början 1900-talet, så var vi faktiskt mycket starkare på det här att liksom göra en samhällsomvandling eller vad man ska säga. Bidra till att samhället verkligen förändras. Det var till exempel civilsamhällesorganisationer som gjorde det här med folktandvård och äldrevård och omsorg sånt som vi nu tar för givet är en del av vårt välfärdssamhälle. Men någonstans på vägen så tappade nog civilsamhället lite grann det där att man är med och innoverar. Men jag tror att nu är det läge igen för att de utmaningar som samhället står inför, de klyftor som är och de komplexa liksom situationer vi står inför, kräver nog att civilsamhället återigen kommer in lite och tar den rollen. Och kanske kan göra precis det som du är inne på Sara, att prata om vad är det för innovationer som faktiskt kan vara samhällsförändrande på riktigt. Ja, så jag tog nog med den historiska perspektivet du gjorde, skulle väl egentligen säga att vi behöver bli bättre där i civilsamhället.
Sara [00:09:19]: Historisk sett har ju civilsamhället varit en enorm kraft, alltså ambulansen, apoteken, barnavårdscentralen, mödravårdscentral. Jättemycket som vi tar för givet kommer ju från människor som har samlats och har en gemensam idé om hur samhället kan bli bättre. Och förr i tiden var det mer att man kanske såg sin roll, att det här ska in i det offentliga. Vår roll är att vara en spjutspetsdrivare här framåt. Men vi ser ju också fantastiska innovationer idag, tänker jag, även om många av de kanske inte blivit så systemförändrande som ambulanser eller ja, barnavårdscentral och så vidare, som finns överallt. Men jag tänker till exempel på Fatta som är en ganska ny rörelse som har drivit igenom, eller varit med och drivit igenom samtyckeslagen mot sexuellt våld. De hade ju ny innovation med en metod med kompis-middagar och hur man ökar kunskapen om sexuellt våld, men driver också på en lagförändring. Men bli inte nöjda där utan fortsätta jobba med kulten för att förändra hela systemen så att säga. Och sen har vi ju Wikipedia. Nu har det funnits ganska länge men det är också en stor innovativ lösning. Även Missing people och klimatterapi och så där så att man kan väl se lite tendenserna i samhället speglar lite de innovationer som kommer ut från civilsamhället. Men i stort så har det varit superviktigt.
Helena [00:10:45]: Och jag tror att det är klart att civilsamhället har en roll att se var staten och det offentliga kanske brister. Jag tänker då på Missing people till exempel och sen så ser man ett problem, vi gör något åt det och så kommer man fram till den här fantastiska lösningen. Men jag tänker också från Rädda Barnen, så har ju vi ett initiativ nu där vi försöker att hitta en lösning på ett problem i gamingvärlden till exempel, där allt fler unga och barn spelar i gamingvärlden. Och vi har inte så mycket insyn faktiskt som vuxna i vad de faktiskt gör och hur de mår. Och där tror jag civilsamhället och faktiskt i det här fallet, Rädda Barnen, kan spela en jättestor roll. För det vi vill gör där är att samla den data och den infon vi kan få för att kunna förutse om barn mår dåligt och där kunna ge en intervention, så att säga, och för att undvika någonting hamnar.. Att barn mår dåligt. Att göra det skulle ju vara svårt för näringslivet för då tror ju alla att “Jaha de ska använda datorn för att de själva ska bli rika på det eller för någon egen vinning”. Och man kanske inte heller är så bekväm med att någon offentlig ska använda det för då kanske man också känner sig lite otrygg vad de ska de använda den här datan till. Där tror att civilsamhället har en roll också i framtiden, att vi är liksom neutrala på ett annat sätt.
Daniel [00:12:02]: Har ni någon speciell metod för och jobba med innovation eller liksom har ni utbildningar, eller hur gör ni?
Helena [00:12:11]: Ja, men vi har faktiskt tagit ett litet större grepp om det här med innovation på Rädda Barnen för att vi känner att vi måste göra mer där. Så som vi har jobbat i alla år, det är jättebra men det kommer inte att lösa de samhällsutmaningar som vi behöver vara med och lösa. Så vi har faktiskt inrättat någonting som vi kallar för Growth Hub som är ett liksom ganska självständigt innovationslabb. Via den plattformen så undersöker vi innovationer, testar idéer, provar grejer som kanske vi kommer att misslyckas med, men det är okej för att vi lär oss någonting men som också kan ha en ganska långt tidshorisont. Vad kan det här innebära om 5, 10, 20 år? Vad behöver vi då förändra för att kunna jobba på det sättet? Ett annat sätt som vi har gjort det här, apropå det här med sociala företag som vi pratade om innan, vi har faktiskt startat ett idéburet välfärdsbolag, Rädda Barnen Välfärd AB där vi känner att, nej, vi tycker inte att det levereras på den sätt som det ska göras, så våra utsatta målgrupp barn hamnar i kläm. Då tror vi att vi faktiskt vill ge oss in där och utmana hur saker görs och testa. Och det här har varit upp i ungefär ett år nu, så vi provar på lite olika sätt.
Daniel [00:13:29]: Ja, och Sara? Hur arbetar Vinnova för att potentialen med innovationskraften i civilsamhället ska tas tillvara?
Sara [00:13:37]: Vi jobbar på olika plan. Jag kan säga att vi har faktiskt nyss startat just med utpekat civilsamhället som målgrupp så vi är idel öra och lyssnar på målgruppen precis som vi ber våra projekt att göra, vi måste leva som vi lär. Men det vi ser är ju först och främst att förutsättningarna för innovation ser inte riktigt likadant ut för till exempel näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället. Och det är nog för att civilsamhället heller om ja, 20, 30, 40 senaste åren inte har tagit den här platsen i innovations-landskapet. Där har man inte heller stödstrukturerna formats efter det efter civila samhällets specifika behov och efterfrågan. Så här känner ju vi att vi har en möjlighet att var med och påverkar stödsystemen, till exempel för sociala företag och för civilsamhället. Så där jobbar vi bland annat.. Har precis startat ett nytt nätverk med nya stora organisationer som tar en bredd på ekosystemet för civilsamhället och sociala företag. Vad behöver de? Hur kan vi stärka finansiering? Effektmätning som är jätteviktig del i den här sektorn och så vidare. Så det är ett sätt vi jobbar.
Daniel [00:14:47]: Och ni på Rädda Barnen, samarbetar ni med andra också när ni jobbar med innovation?
Helena [00:14:52]: Att samarbeta är ju hela nyckeln, tror jag, och hitta partnerskap. Där försöker vi också utmana synen på partnerskap. För om man säger det liksom traditionella sättet i ett civilsamhälle har jobbat med partnerskap är liksom att någon finansierat någon och så är det ett partnerskap, men så är ju inte ett partnerskap på riktigt. Och det vill ju vi ändra, att se hur kan vi jobba på ett annat sätt. Vad innebär den här liksom nya partnerskapen? Då är det ju nya förutsättningar för det, då kanske man går in med helt andra villkor. Det är också en process, tror jag, för att många organisationer och Rädda Barnen är ju liksom uppbyggda enligt det här kanske liksom traditionella sättet att jobba på. Så det är en omställning också internt i att få alla med på tåget att alla ska förstå. Men också precis det du var inne på Sara, om strukturer och förutsättning. Hur får vi finansiering? Hur kan får vi misslyckas? Vad får vi pengar till investeringar ifrån? Det är ju inte uppbyggt så idag. Vi får ju väldigt ofta projektpengar som civilsamhällesorganisationer, då ska det gå till det projektet så vi får ju aldrig loss någonting. Så där tror jag att det är en nyckel och då kan partnerskap till exempel var en jätteviktigt del i att göra det.
Sara [00:16:06]: Det hör vi ju från alla, skulle jag säga, i civilsamhället. Just den här projekt-tröttheten som inte skapar den långsiktiga förändringen, den som man vill se. Och om vi ska vara ärliga här har 8.5 år till när agenda 2030 ska var uppnått. Vi står och stampar på jämlikhetsmålet, vi ser att mål 3: psykisk hälsa till exempel bland barn, det är går inte, det går till och med bakåt det målet. Så att menar vi allvar, då behöver vi kavla upp ärmarna och liksom i ögonhöjd då och axel mot axel, arm.. liksom ta oss an utmaningarna tillsammans. Och där ser ju vi på Vinnova att vi kan ha en roll att skapa de här förutsättningar för samverkan. Så till exempel nu har vi en utlysning där fokus faktiskt är just samverkans-delen där vi har inte satt i vilken utmaning som civilsamhället ska ta sig an, utan uppmaningen och uppmuntran är att samarbeta. För vi ser att det är en nyckel till långsiktig hållbara lösningar som inte bara blir de här tomteblossen som kommer och går. Och där ser vi civilsamhällets absoluta fördel, där. Det är ju kopplingen till målgruppen och förtroendet som det ger och kompletterar.
Daniel [00:17:16]: Ja, jag tänkte att vi ska lyssna på ett inslag där vår producent Jan Swartling har träffat Admir Lukacevic, VD och grundare av Idrott utan gränser. De har utvecklat ett koncept att få barn att se möjligheter genom att meningsfulla fritidsaktiviteter.
Admir [00:17:35]: Ni kommer ihåg en kille som heter Ahmed som Svensk Radio var på plats och då så så sa de till honom “Ja, men du ska lära dig simma, hur känns det?”. Han bara: “ja, men jag är rädd för vatten” och ja, han var ju ganska skeptiskt för det och verkligen hade massa fördomar om just med simning. Man vet inte heller om i familjen, är det någon som kunde simma? Någon månad efter så tog vi Svensk Radio dit igen och träffade samma kille. Då bara: “Ahmed nu är vi här, har du lärt dig simma, kan du någonting?” Han bara “jag ska visa dig”. Så han bara hoppar in i vattnet. Det är en sådan grej som du blir tårögd av som ger dig drivkraften att se att, ja, men om det är ett barn som har det behovet och lära då ska vi inte tänka, utan då är det bara att tuta och köra.
Jan [00:18:18]: Det här är Admir Lukacevic, grundare till Idrott utan gränser, en ideella organisation som arbetar för att barn och ungdomar ska bli sedda och bekräftade för att öka barnens självkänsla och självförtroende och få dem att våga tro på framtiden.
Admir [00:18:34]: Om vi vill att människor inte ska hamna i gängkriminalitet och så, så handlar det om egentligen att börja redan när de är unga. Att ge dem de här förutsättningar att bli sedda på rätt sätt och få en rätt kavaj.
Jan [00:18:46]: Idrott utan gränser IUG, fokuserar på barn i årskurs fyra till nio och matchar sitt arbete ut efter skolans läroplan.
Admir [00:18:54]: Och då kan det vara till exempel att om en lärare planerar en danslektion, då kommer vi med dansare. Och det som händer på lektionen är att, förutom att en lärare får en extra resurs som hjälper till, så plötsligt är den här dansaren kanske en känd dansare, en dansare som många ser upp till och har också en rätt så unik metodik, hur vi jobbar med kidsen. Och det är vad som händer då är att kidsen plötsligt vill delta, vill prova på, vill våga misslyckas på grund av att det ser att dansaren gör samma, och det gör ju då att själva deltagandet ökar i skolan. Och på det sätt också får kidsen det här framtidstro som de behöver.
Jan [00:19:32]: Modellen bygger på att skapa samarbete mellan offentlig, privat och ideell sektor. I Södertälje så fick ni barn och lära sig simma.
Admir [00:19:42]: Ja, men vi såg ju utmaningen, det är många barn som inte kunde simma. Så när vi började titta med kommunen då var det så här att man försökte göra så mycket. Det går men samtidigt så hade man inte tider, ekonomin kanske var inte budgeterad nog eller vad det kan vara för olika utmaningar. Det var ju egentligen alltså.. Frågan är att det kostade lite mer. Vi stötte på en människa som hette Jonas Peri, Ica-handlare i Södertälje. Det tog inte ens 10 sekunder han bara “vi kör.” Så det vi gjorde med Ica Maxi då började titta på okej, men då bokade vi in de här bassängerna, även om det är privata aktörer eller rehabs och försöker lära kidsen simma. Och ja, termin efter termin så får vi ju över 30 barn att lära sig simma. Bara för någon vecka sedan så får jag från Haninge också, de börjar göra simskola, att vi lärde 31 barns simma bara under en termin.
Jan [00:20:37]: IUGs verksamhet under skoltid visar att barnen blir mer trygga i sig själva, bättre på att säga ifrån och att bryta mobbnings-mönster, även att på de skolor där IUG finns når ytterligare två elever i varje klass i gymnasiebehörighet. Ett annat positivt perspektiv är att för många av de unga ledarna innebär ledaruppdraget klivet in på arbetsmarknaden.
Admir [00:21:00]: Alltså, de unga ledarna jag jobbar med, så många av de kanske aldrig haft ett riktigt jobb innan och så plötsligt då när de blir anställda. Dels så blir de de här goda förebilderna du vet, som verkligen visar att de kan dansa, de kan lira fotboll eller parkour eller vad som helst. Det som händer också att de blir ännu mer anställningsbara på arbetsmarknaden, på grund av att de får ett heltidsjobb och kan verkligen försörja sig. Så det finns många win-wins situations. Kidsen får det, skolan får det men även läraren som blir anställd, och just att bli mer anställningsbar.
Jan [00:21:29]: Från 2008 till 2013 var Admir helt själv. Idag består ju IUG av 17 heltidsanställda och 42 timanställda.
Admir [00:21:38]: Det som har varit ganska styrkande nu för IUG är att det är många kommuner som egentligen är våra referenser, som så att snacket går ju där och på det sättet så har det gjort också att det är många som som hör av sig. Bland annat nu så har startar vi förra året i Tyresö och Haninge och det har vi gjort genom just att vi utbildningsdirektörerna själva har kontaktat oss och sagt att “ja, men det här är vad vi vill ha". Så det som är byggt upp ganska mycket dels att tänka strategiskt men dels också att att det ska bli hållbart och långsiktigt och inte bara beroende av mig eller någon annan.
Jan [00:22:13]: Hur ser du på framtiden?
Admir [00:22:16]: Jag ser att det som är så himla coolt dels är att det finns så mycket frön där ute, även man kan se offentlig sektorn att de blivit mycket mer lyhörda och verkligen tittar efter olika lösningar. Hur kan de jobba långsiktigt och hållbart? När vi var i Södertälje just, så tycker kidsen att fysiken och kemi var tråkigt så vi tog in scouterna. Så med scouterna gjorde vi en övning där man skulle poppa popcorn och skulle man mäta, vad är det temperaturer i popcornen? Så alla de fysiska och kemiska, vad heter de, momenten. Och barnen älskade det. Så kom läraren så, det är precis det fysik kemi handlar om. Så egentligen så om du gör det riktigt roligt och lite mer på barnens nivå så tror jag faktiskt att man kan få riktigt bra effekt av det.
Jan [00:22:59]: Om du får välja tre saker som skulle underlätta ditt arbete vad skulle det vara?
Admir [00:23:06]: Som underlättar arbetet, jag skulle inte säga så. Jag skulle mer kunna säga så är att mod omtanke och handlingskraft är det som jag tar med mig. Det är det som oftast underlättar. Alltså modet att hålla kvar även när det är corona-tider, även när det är tufft och så. Men också mod att våga möta möta även om du får det här nej, får jag säger, de här tusen nej, blir så småningom ja. Och sedan så är det samma sak alltså med omtanke som jag är inne på och även den här handlingskraft. Så är det dem orden som verkligen håller mig ganska bra och ja, ger mig rätt drivkraft
Daniel [00:23:44]: Vilka tankar får ni när ni lyssnar på Admir här?
Helena [00:23:48]: Ja, men det som jag tänker mycket på är bara det här när han säger ju “vi bara kör”. Alltså, handlingskraften i det, att bara få saker och hända. Ser ett problem, hittar lösningar. Det är oerhört inspirerande, tycker jag. Och också det här att verkligen utgå från att här vi liksom barn som behöver få ökat självkänsla och så hittar man sätt att ge det på, i det här fallet genom idrott. Men framförallt den här handlingskraften, den tycker jag är oerhört inspirerande.
Sara [00:24:19]: Och just det här också med att börja tidigt som han var inne på. Det är också någonting som vi på Vinnova vill se. Att vi kan förskjuta från de här reaktiva projekten och lösningarna till att bli mer proaktiva och förebygga något främjande. Där tänker jag återigen att civilsamhällets närhet till målgruppen är så viktig. Det slog mig också när jag lyssnade på Admir känner ju de här barnen, de vet precis vad de behöver det kan vara simning på ett ställe med popcorn på ett annat och att man då kan anpassa sin läsning utifrån målgruppen tycker jag är helt fantastiskt. Någonting annat som slog mig också är det här kompletterande uppdraget som civilsamhället kan ha. För självklart är ju skolan full av lärare som brinner för sitt yrke lärare är ju väldigt.. De är ju där för att de vill göra förändring och vill göra skillnad men kanske inte alltid hinner. Att då en organisation som Idrott utan gränser kan komplettera och stärka upp läromålen så man kan kroka arm. Det tycker jag är ett bra exempel på just denna samverkan vi varit inne på tidigare. Hur viktigt det är att vi går tillsammans mot samma mål.
Daniel [00:25:28]: Han pratar ju också om hur de samarbetar med kommuner och ja, men någon Ica-handlare. Alltså, vad kan mer göras för att ta till vara den här typen av organisationer? Till exempel, vad kan kommuner, företag och andra göra för att stimulera?
Sara [00:25:47]: Jag tror att som det där kan nog skilja sig väldigt mycket åt på kommun, region och nationell nivå och så där, hur man blir bemött. Men Admir som i det här inslaget tar ju verkligen för sig. Han är ju en sådan entreprenör så han kan stiga in och kliva in i vilken lokal som helst egentligen och skapa ett samtal och få med sig någon kommundirektör eller så vidare. Men det vi ser är ju att sociala företag och civilsamhället ibland känner att de inte.. att de kanske är lite mer av en udda fågel i de här sammanhangen och har inte samma förutsättningar som kanske ett näringsliv. Det finns inte lika mycket upparbetade samarbeten på det sättet eller villkor eller förmågor att göra det och.. Så där ser vi att det finns en stor potential att bygga på de här förmågorna och förutsättningar för fler samverkan mellan offentlig sektor och civilsamhället. Civilsamhällets lösningar och idéer har ju ofta offentlig sektor som kund, eller vad man ska säga, som målgrupp. Det är dem som i slutändan ofta kan betala för lösningen. Där krävs ju också en kanske förskjutning i hur man tidigare har jobbat och hur man ser på civilsamhällets roll att kunna ta betalt för lösningar och så vidare.
Helena [00:27:04]: Jag skulle vilja haka på där faktiskt för jag tror att det handlar en hel del om att civilsamhället tas lite för givet på något sätt. Att man bara förväntar sig att civilsamhället plockar upp det där och gör det där, men det kostar också pengar. Det kräver också en investering, det kräver också massvis med saker. Och att man ibland glömmer bort civilsamhället. Det tycker jag mig höra av många kollegor men också från min egen organisation. Att näringslivet får alltid en plats vid bordet och det offentliga för alltid en plats vid bordet men inte alltid civilsamhället. Det är aldrig egentligen så att man automatiskt tänker in civilsamhället så att.. och det är klart, det är ju från båda håll. Civilsamhället behöver ju kliva in mer och ta mer plats men man kan också räkna in dem mer. Så att det är väl att om det på något sätt kan hända samtidigt, så tror jag någonting skulle ske. För man kan inte bara liksom ge civilsamhället en klapp på axeln och säga “men gud vad viktiga ni är”. Ja, men gör något och hjälp och stå och hjälp oss med bättre förutsättningar!
Sara [00:28:07]: Underlätta lagar och regler och offentlig upphandling och så vidare som har varit på tapet ganska länge inom det här området. Men just att ja, det måste till, det måste bli lite enklare.
Helena [00:28:15]: Mm, man kan inte spela på samma spelplan när man inte har samma förutsättningar, det går inte.
Sara [00:28:21]: Nej, exakt.
Daniel [00:28:22]: Nej, finns det några exempel på sådana regelverk som skulle behöva förändras? Alltså, vad finns vad är det största hindret här?
Helena [00:28:29]: Men jag tror det är mycket finansiering, om jag ska var ärlig. Både i finansiering i sektorn själv, vi är ju väldigt fastlåsta i en modell. Att liksom administration är livsfarligt och det ska vara procent hit och procent dit. Det är klart att det är viktigt men vi måste börja tänka annorlunda. Vad är det för effekt vi vill nå? Vad innebär det? Är exempelvis digitalisering av verksamhet? Är det administration eller vad är det? Och inte förrän vi börjar bryta loss lite från hur vi ser på oss själva och granskas också så tror jag att vi vi är liksom lite fast i en modell. Men sen är det också det som Sara var inne på, upphandlingsregler till exempel. Det kan inte vara samma upphandlingsvillkor för en idéburen, icke vinstdrivande aktör som det är för en vinstdrivande. Och det ser vi ju också i Sverige. Så tror jag att det är bara tre, fyra procent som är idéburna välfärds.. eller bolag idag, och det är alldeles för liten andel.
Sara [00:29:26]: Ja, och här.. när det kommer till hinder då har ju vi de stora öronen på att lyssnar vad civilsamhället behöver. Men jag känner igen den bilden som du beskriver Helena och mycket vi också hör är att kanske upphandlas ofta på aktivitetsnivå på kommuner också. Men där vi kanske också behöver se en förskjutning att man ska upphandla på effekt istället. Då kanske man kan vara med som civilsamhället och spela också lite mer enligt spelreglerna. Då man kanske tar en längre.. är kvar vid en personen under en längre tid eller något, kostar mer pengar men det kanske ger en bättre effekt i slutändan och så vidare. Så vi skulle ju gärna se den förskjutningen, att man man mäter mer på effekt och kanske upphandlar på effekt eller kan få finansiering på effekt och så vidare. Så där finns lite nya finansieringsmodeller som skulle kunna var intressant att testa i samhället.
Daniel [00:30:16]: Mm. För det finns det finns ju massor av enskilda initiativ som drivs av eldsjälar alltså, det ni är inne på här. Just det här att det ska bli lösningar som sprids och verkligen gör skillnad långsiktigt. Vad tänker ni kring det?
Helena [00:30:32]: Men jag tror att eldsjälar är oerhört viktiga och de är väl stor del av civilsamhället egentligen och speciellt medlemsbaserade organisationer. Det finns en passion, det finns människor som brinner och tror på det de gör. Men det som man behöver hjälpa till med är ju strukturerna för det så att det går och skala upp de idéerna, så att det inte bara blir så puff här och så där. Men om det är någonting som funkar i Halmstad så kommer det förmodligen också fungera i Borlänge om det är en väldigt bra idé. Och där tror jag man kan göra mer, hjälpa till att skala upp de här idéerna. Det kan ju exempelvis en organisation som Rädda Barnen, men också en organisation som Röda Korset och så vidare, som har liksom en medlemsbaserad.. Har ändå lite muskler så där, kan man ju bygga de strukturerna. Det blir ju svårare exempelvis för idrott utan gränser då, som är en mindre organisation som inte har det. Då är ju frågan: hur kan vi då kanske kroka arm för att vara varandras plattform, exempelvis?
Sara [00:31:28]: Jag tror vi kommer tillbaka till samarbeten hela tiden, men jag tror det är så otroligt viktigt men också så här: var kan vi samarbeta? Var kan vi komplettera varandra? Kommer vi också från lite den här projektifieringen i civilsamhället där man har.. Tänker ett år i taget och det kanske min organisation så behöver få pengar och blivit lite konkurrens och så vidare. Så vill man ju se civilsamhället där man krokar arm men också såhär: men den här iden passar kanske bättre hos Idrott utan gränser. Så man kan hjälpa till och slussa vidare och så vidare. Det hade varit intressant tycker jag, och se. Och många i civilsamhället har ju gemensamma målsättningar också. Visst, vi har agenda 2030, men det finns till exempel många som jobbar med att barn och elever ska klara.. få gymnasiebehörighet, att elever för gymnasiebehörighet är det många organisationer som jobbar med just för att man ser att det är en nyckel för att nå jämlikhet, som är ett av agenda 2030 målen.
Daniel [00:32:27]: Och agenda 2030, det är alltid FNs globala hållbarhetsmål.
Sara [00:32:31]: Ja, tack! Ja, men så det är jätteviktigt att man ja, man har gemensamma mål, man faktiskt kan kan samarbeta kring de. Ja, oväntade samarbeten gärna.
Helena [00:32:39]: Ja, det är de mest spännande.
Sara [00:32:41]: Ja, jag tänkte på det innan när du tog exempel om Rädda Barnens roll i gamingindustrin eller så tänker jag också på Sverok och som är faktiskt en av Sveriges största ungdomsorganisationer som jobbar just med spel och unga som engagerar sig eller som spelar helt enkelt som har det som intresse. Det är ju jätteintressant och se så här, vad är deras initiativ här? Och hur kan de vara med i en sådan rörelse, helt enkelt?
Daniel [00:33:06]: Helena, Rädda Barnen är med i ett samverkansprojekt som heter NYSTA, civilsamhällets nystartsgrypp för ett nytt samhällskontrakt. Vill du berätta lite om det?
Helena [00:33:17]: Ja, det är faktiskt jättespännande initiativ som togs av några paraplyorganisationer, fem stora. [Zivost? 00:33:24], Ersta Sköndal Bräcke högskola, Famna som är riksorganisationen för idéburen välfärd, Forum som är en plattform för idéburna organisationer med social inriktning, Givas färg och främja. De bestämde sig för att liksom nu efter Covid-19 så såg man det som en nystart för civilsamhället kan man säga. Det var så uppenbart att civilsamhället verkligen behövdes och gjorde skillnad i och med Covid-19 i samhället. Och då bestämde man sig för att kika på: vad skulle vi kunna lägga fram för förslag? Både till beslutsfattare men också till civilsamhället själv inom sex olika områden. Och de var då det demokratiska utrymmet, arbetsmarknad och kompetensutveckling, forskning och utveckling, innovation, det fjärde var digitalisering och AI och den femte, civilsamhället övergripande förutsättningar. Och sedan den sjätte var välfärd i förändring. Och jag var faktiskt.. hade förvårdnad och att leda digitalisering och AI.
Daniel [00:34:27]: Och vilka förslag har ni kommit fram till? Det som är konkreta.
Helena [00:34:30]: Ja, vi försöker ju lägga fram egentligen förutsättningarna för att då, i det här fallet, civilsamhället ska kunna göra sin digitalisering och sin AI. Och det vi kom fram till, i just det arbetet, var att det var väldigt mycket hemläxa för civilsamhället själv, om jag ska vara ärlig. Så först kanske vi började med att tro att vi skulle rikta väldigt mycket till beslutsfattare men det blev nästan tvärtom. Att det blev att vi behövde rikta väldigt mycket inåt därför att ja, om man generaliserar så ligger helt enkelt civilsamhället efter där. Man har helt enkelt inte förstått, tror jag, helt vad det innebär för ens egen verksamhetsutveckling. Men vi kommer i alla fall fram till 5 saker som vi tycker att beslutsfattare ska göra och vi kom fram till 37 saker vi tycker att civilsamhället ska göra.
Daniel [00:35:20]: Ja, för en sak här är ju att digitaliseringen har också skapat ökad polarisering och en sak är ju hur civilsamhället kan utnyttja tekniken för att stärka sammanhållningen i Sverige, det är ganska intressant aspekt.
Helena [00:35:38]: Mycket, därför att det som inte får hända är ju att digitalisering på något sätt splittrar medborgarna eller samhället. Att de som är med dem är med och sen blir det några som hamnar helt utanför. Och där har ju civilsamhället en otroligt viktigt roll, att se till att alla kommer med, att alla får samma möjligheter. Och då är vi faktiskt tillbaka igen till det där som är civilsamhällets styrka, våran tillit till målgruppen. Våran liksom förmåga att jobba väldigt mycket med gräsrötter och få med där vi kan vara den här bryggan mellan. Så jag skulle också faktiskt se etiska frågeställningar, skulle jag säga, som kommer och vara en viktig del i hur man kan använda sig av AI exempelvis. Eller dataanvändning, så där tror jag att civilsamhället har en roll att spela. Det är ju bara nu att få civilsamhället att förstå att man har den rollen. Sedan är det helt andra saker också. Förutsättningar för den infrastruktur som behövs, den arkitektur som krävs för att man ska bygga de här lösningarna. Och då kommer vi lite tillbaka till förutsättningarna hur får man då investeringar till detta som behöver göras.
Sara [00:36:40]: Och också så här, kan jag tänka mig, kulturen av att jobba med de här frågorna, är kanske en utmaning i civilsamhället i och med, som du säger, att man är nog.. Man har inte gjort.. Man har inte tagit den platsen innan och det är ju jätteviktigt för omställning. Där tänker jag att civilsamhället med föreningar i varenda liten by eller stad i Sverige kan ha en en en förmåga att att skapa en kultur av mer positivitet mot digitalisering i de fallen där det är bra.
Helena [00:37:11]: Men du, det har du helt rätt i Sara. För att det handlar ju faktiskt om att också utmana sin egen organisation lite grann. Vad har då beslutsfattarna i de organisationer för förståelse för vad det här innebär? Vad händer om det visar sig om man blir dator-driven mer och använder mer annan typ av data för att veta om det ger effekt? Om det man gjorde inte hade den effekten man trodde. Så det är klart, att det kan ju också utmana, men men det är ju den enda vägen att gå helt enkelt.
Sara [00:37:39]: Ja, ledarskapet det är enormt viktigt i i omställningar överlag och nu står vi ju inför jättemånga olika typer av omställningar. Både klimatomställning men det digitala såklart och omställning som behöver göras för att nå social hållbarhet också och där har civilsamhället en stor viktig roll.
Daniel [00:37:56]: En annan intressant aspekt, det är ju att vi firar ju faktiskt hundra år sedan demokratins genombrott i Sverige. Kan civilsamhället spela roll för att utveckla demokratin?
Helena [00:38:07]: Absolut, jag tror att civilsamhället har ju också varit med att bygga upp den demokratin som vi har idag på många olika sätt. Bara det att man i många av civilsamhällets organisationerna lär sig ju om demokrati. Så de är ju oftast demokratiskt uppbyggda en hel del om du har en förening, exempelvis, eller vad.. Hur funkar ett styrelsemöte och hur har du förtroendevalda? Så bara det att man kan tränas där. Men sedan i allra högsta grad det här med rättvisetänk och jämlikhet och ja, nej, verkligen.
Sara [00:38:39]: Just den här demokratiskolan som det nästan blir, att vara del av en förening där man kanske man måste lära sig att ta majoritetsbeslut men ändå ha förståelse för minoriteten. Sitta på årsmöten kanske redan när man är ganska ung och så vidare. Och det kanske inte är något som man reflekterar över demokrati där och då. När ni har tittat tillbaka själv när jag var ung, då har jag suttit igenom ganska många årsmöten och ändå successivt lärt sig, ja, men hur gör man? Man röstar, man pratar om saker, man diskuterar. Det finns en ordning. Det är ju oerhört viktigt, civilsamhällets del i i demokratin. Och runt om i världen kan jag tänka mig, Rädda Barnen som också jobbar runt om i världen, där det utrymmet kan minska på vissa håll och så där. Så att även i de internationella aspekterna av civilsamhället är viktigt där och innovation för nya sätt att jobba med demokrati.
Helena [00:39:30]: Verkligen.
Daniel [00:39:31]: Och ni på Rädda Barnen, ni är ju en internationell organisation. Vilken roll kan internationella samarbeten spela och utveckla nya lösningar?
Helena [00:39:39]: Jättestor roll skulle jag säga. Och och apropå skala, alltså att eftersom vi har den storleken vi har och finns i så stor del av världen så kan vi ju skala idéer. Och det här tror jag är lite en outforskat område som vi skulle kunna bli bättre på också. Verkligen på något sätt kanske hitta, här är ju en investerare eller samarbetspartner som kan förstå det, att en investering i den här iden kan få spridning över hela världen. Så det är ju någonting jag tror vi skulle själva kunna bli bättre på, att förklara och beskriva. Och sen är det ju såklart att det digitala och de lösningarna man kan hitta via det. Dem har den har ju egentligen ingen gränser. Så det finns ju väldigt mycket möjligheter med det.
Sara [00:40:20]: Och jag tänker också på FNs mål, återigen agenda 2030. Att att gemensamt internationellt sätta gemensamma mål som faktiskt gör att, i det fallet nästan hela världen, på något sätt ändå riktar blicken år samma håll. Det är ju otrolig styrka i det. Och sen så också lika väl som att skala från Sverige, titta vilka lösningar internationellt finns det som vi kan ta hem hit? Och det försöker ju vi på Vinnova också göra. Hur jobbar andra innovationsmyndigheter, eller liknande som Vinnova, i andra länder? Och hur kan vi lära av dem? Nu kan vi ju tex se i UK att Nesta, som är lite som Vinnova, fast i UK jobbar med ett stort mission kring en rättvis start i livet, Fair Beginning. Hur tänker de då och vilka innovationer vill de se? Och där är ju såklart medborgarna, civilsamhället en jätteviktig del i det uppdraget som de har. Så vi vi tittar och lär oss och delar med oss.
Daniel [00:41:20]: Kan ni ge några exempel på på innovationer som fått liksom internationell spridning? Civilsamhället..
Sara [00:41:27]: Jag tänker ganska direkt, det kanske man inte tänker är en innovation, men om man ser på Greta Thunberg som är på allas allas läppar höll jag på att säga, fortfarande faktisk. Hennes innovation eller nya lösning, var ju helt enkelt en ny metod att få uppmärksamhet. Att sätta sig utanför riksdagshuset och skolka. Och det har ju verkligen fått internationell spridning och satt en enorm press på politiker över hela världen och skapat en en rörelse. Det är en typ av ett nätverk som också är en del av ett civilsamhället egentligen.
Helena [00:42:01]: Jag kom på en nu, som inte har med Rädda Barnen och göra, men det behövs ju inte, och det är ju det här diarré, som är ju en livsfarlig barnsjukdom. Det är så otroligt många barn som dör av denna hemska sjukdom och det finns ju en fungerande behandling sedan 30 år för det här, men fortfarande dör tusentals i utvecklingsländer. Och då började man fundera på, men om Coca Cola faktiskt kan nå ut med Coca Cola i minsta.. ut liksom bil långt ut i landsbygden, varför kan man inte nå ut med den här medicinen? Då som skulle kunna förebygga diarré. Och då startade en organisation, Cola Life, 2008 den här iden att samarbeta med just Coca Cola för att rädda liv och skicka salter och zinc i deras transportsystem som då skulle nå ut. Otroligt enkel men väldigt smart lösning som fick jättestor spridning och räddade väldigt, väldigt många liv.
Sara [00:42:54]: Ja, och då tänker jag också på Solvatten. Det är ju en teknisk lösning men som faktiskt är ändå ett socialt företag i länder.. Det är en stiftelse och ett AB, en sådan här hybridversion och deras.. Dem är ju väldigt.. De är drivna av samhällsförändring och har ett mål att 2030 ska en miljard människor ha tillgång till deras produkt, som är i egentligen en ganska enkel lösning där man kan få varmt och rent vatten som inte kostar så mycket. Och där kan man också få en enorm spridning men ganska enkel produkt. Så civilsamhället kan ju absolut också bidra med tekniska lösningar.
Daniel [00:43:33]: Och om ni får drömma lite här, hur ser ett idealtillstånd ut där där vi tillvaratar det civila samhällets kraft och förmåga att utveckla nya lösningar?
Helena [00:43:43]: Men mitt drömscenario, det skulle vara att man utgår från ett problem. Här har vi ett problem i samhället, hur ska vi lösa det? Och sedan samlar man de aktörerna runt ett bord som kan vara med att lösa det problemet. Och så lägger man all prestige åt sidan, man lägger alla sin sil och så alla sina liksom egna grejer åt sidan och så löser man det problemet tillsammans genom att alla gör det som man då kan bidra med för att lösa det problemet. Finns det hinder så försöker man komma runt dem och hitta möjligheter. Det är min dröm för hur vi ska kunna lösa våra samhällsproblem.
Sara [00:44:24]: Det är exakt det som jag också brinner för, att ha utmaningen i centrum och olika organisationer från alla sektorer som krokar arm och gör det bästa de kan. Så jag tänker så här: rätt insats för rätt person, av rätt aktör i rätt tid. Helt enkelt det är det som är vår ledstjärna lite. Då vill vi såklart vara med och bygga förutsättningar, förmågorna att just den typen av innovationer kommer fram.
Daniel [00:44:54]: Det har blivit dags att runda av. Stort tack till er som var med, Helena Thybell.
Helena [00:44:59]: Tack så mycket att jag fick vara med!
Daniel [00:45:01]: Och Sara Hugosson.
Sara [00:45:02]: Tack så jättemycket!
Daniel [00:45:04]: Podden Innovation har idag handlat om det civila samhället kan bidra till innovation för ett socialt hållbart samhälle. Hör gärna av er till oss med era reflektioner till poddcast@vinnova.se. Jag heter Daniel Holmberg och Innovation producerades av Swartling produktion för Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Stort tack för att ni har lyssnat!