Talare 1 [00:00:04]: Ja, men jag skulle säga att det är våran usp, samarbete och att vi har hög kompetens hos våra medarbetare, det känner jag starkt när jag är ute och träffar mina medarbetare.
Talare 2 [00:00:16]: Så att, jag brukar alltid säga såhär att attraktivitet föder attraktivitet och den dynamiska, det dynamiska vi är inne i nu är ju väldigt spännande på det sättet.
Intervjuare 1 [00:00:28]: Du lyssnar på Innovation, en podcast från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Jag heter Liselott Bergman. Takten på omställningen till en hållbar industri har skruvats upp. Efterfrågan på hållbart ökar i alla led. Och samspelar med politiska styrmedel, så väl i Sverige som globalt. Industrin står idag för en stor del av de miljöfarliga utsläppen och en omställd industri är därmed en viktig del av lösningen. Faktum är att klimatnyttan av svensk export redan idag är betydande och skulle kunna mer än fördubblas till 2040. Förutsatt att de stora satsningar på omställningen av industrin som görs idag blir framgångsrika. Så vad krävs för att de ska lyckas? Det här ska vi borra i med dagens panel. Varm välkommen Eva Pettersson, chef för forskning och innovation på SSAB.
Intervjuare 2 [00:01:22]: Tack så mycket.
Intervjuare 1 [00:01:23]: Och du finns med oss här i vår studio i Stockholm.
Talare 1 [00:01:26]: Japp.
Intervjuare 1 [00:01:27]: Och välkommen Peter Larsson, regeringens samordnare för samhällsomställning vid större företagsetableringar i Norrbotten och Västerbotten.
Talare 2 [00:01:35]: Tack så mycket.
Intervjuare 1 [00:01:37]: Och du är med oss utifrån Stockholms skärgård, var sitter du?
Talare 2 [00:01:41]: Sitter på en ö som heter Runmarö som är lite öster om Stavsnäs.
Intervjuare 1 [00:01:44]: Och välkommen också Ida Langborg som leder Vinnovas område hållbar industri.
Talare 3 [00:01:50]: Tusen tack, Liselott.
Intervjuare 1 [00:01:52]: Och även du är med oss från länk från Roslagskusten, stämmer det?
Talare 3 [00:01:56]: Stämmer fint.
Intervjuare 1 [00:01:57]: Ja. Vi är ju förstås nyfikna på er. Peter, du är regeringens samordnare för stora etableringar i Norrbotten och Västerbotten. Kort, vad innebär det i praktiken?
Talare 2 [00:02:07]: Ja, det innebär att en mångfald utav frågor ska hanteras och falla på plats. Jag är, vad ska man säga, en samtalspart med näringsliv, kommuner, regioner, länsstyrelser, myndigheter, lärosäten och en mångfald utav andra intressanter. För att dels se till att förutsättningarna är okej men också att man utnyttjar de dynamiska effekterna utav det här. Men den övergripande frågan handlar om att, samlad attraktivitet så att väldigt många människor vill söka sig norrut för att jobba i olika sektorer.
Intervjuare 1 [00:02:51]: Spännande, så vad innebär det att du gör en vanlig dag på jobbet?
Talare 2 [00:02:55]: Ja, jag har sedan årsskiftet haft 265 möten i olika grupperingar. Stora samlingar, mindre workshops, enskilda samtal och att kunna [?? 00:03:09] så att det är just samtalet som är mitt viktigaste instrument.
Intervjuare 1 [00:03:13]: Och Eva, forskningschef på SSAB, vad innebär den rollen?
Talare 1 [00:03:18]: Jag jobbar med SSAB:s långsiktiga strategiska forskningsagenda. Hållbarhet är en stor, stor del men vi har många andra saker också som vi jobbar med såklart. Jag samlar våra, globalt våra bästa resurser på att och försöker se in i framtiden och också jobba med agenda mot framtiden. Och som sagt, hållbarhet är ju någonting som vi har jobbat med länge och som vi fokuserar oerhört mycket på just nu.
Intervjuare 1 [00:03:46]: Vad spännande, vad ser ni där in i framtiden?
Talare 1 [00:03:48]: Vi ser fantastiska material som är tillverkade helt fossilfritt. [skratt 00:03:53] Jag ska säga också att mycket av det vi gör med långsiktighet, att titta, utforska nya områden och utforska nya ämnen, det gör vi ju tillsammans med forskningsinstitut och universitet och med mycket stöd av Vinnova och andra finansiärer.
Intervjuare 1 [00:04:14]: Och Ida Langborg, du leder området hållbar industri på Vinnova, vilken roll har Vinnova för utvecklingen av en hållbar industri i Sverige?
Talare 3 [00:04:23]: Det är sedan årsskiftet här nu egentligen som vi har fokuserat på ett strategiskt område som heter hållbar industri. Och just nu kan jag väl säga att vi håller på att etablera vår roll, hitta vår position här i innovationssystemet. Där vi känner att vi, våra insatser och det vi gör kan få störst effektivt. Och lite som Peter var inne på, det vi mer kanske gör mer praktiskt för stunden är ju att vi har väldigt mycket samtal och dialog med omvärlden, industrin, branschorganisationer, systermyndigheter, med flera för att försöka förstå då vad det finns för behov. Som vi då senare och, ska och håller på i detta nu, kan man väl säga också, omsätta i själva insatser som stimulerar forskning och innovation.
Intervjuare 1 [00:05:09]: Samverkan och samtal verkar vi ha gemensamt här och det är ju det vi ska göra här idag. Så, det låter ju lovande. Och takten på omställningar av industrin med ledorden fossilfritt och hållbart har ju, som sagt, skruvats upp markant på sistone. Vad skulle ni säga är svensk industris primära styrkor i den omställningen vi befinner oss i?
Talare 2 [00:05:29]: Ja, jag skulle nog säga generellt om man tittar på våra erfarenheter 100 år tillbaka i tiden, så är det förmågan till omställning. Bara att den är så ruskigt mycket större nu, men vi har genom tiderna i alla branscher egentligen, och det är inte minst det där Vinnova-projektet flaggskeppsfabriken, visar ju detta. Och nu, vad kan man säga, skalar vi upp de där erfarenheterna i många olika typer utav verksamheter. Så att det är den grundläggande styrkan som nu, vad ska man säga, förädlas vidare. Men till detta kommer ju, vad ska man säga, helt nya tekniska plattformar där då, till exempel när det gäller fossilfriheten, så handlar ju det om vätgasen. Och det är ju en blandning utav nya men också väldigt mycket kända tekniker men systemsammanhanget är nytt. Och det är det vi håller på och lär oss. Ja, och sedan skulle jag också vilja lägga till att det [?? 00:06:28] ny affärskultur som också har kommit genom andra aktörer som har kommit in ganska [nyligt? 00:06:35] till detta, jag menar, Northvolt är ju ett bra exempel på det. Där man, vad ska man säga, affärsmodellen är lite annorlunda jämfört med tidigare.
Intervjuare 1 [00:06:47]: Eva, vad säger du är Sveriges styrkor, eller svensk industris styrkor i den här omställningen?
Talare 1 [00:06:52]: Jag tror att det är samarbete. Vi är duktiga på att samarbeta. Vi har en stark tradition att jobba tillsammans i hela värdekedjan med stort kundfokus så att vi kommer med våra idéer enda fram till produkt. Och det är inte självklart, det är inte självklart att universitet, institut och företag kan jobba tillsammans och att flera olika företag kan också jobba tillsammans för at faktiskt förverkliga nya tekniker. Eller, för den delen, som du är inne på Peter, gammal teknik på en ny plattform. Ja, men jag skulle säga att det är våran usp, samarbete och att vi har hög kompetens hos våra medarbetare, det känner jag starkt när jag är ute och träffar mina medarbetare. Vi har en ganska platt organisation, det för ett bra innovationsklimat, vi har tillräckligt mycket stark skunkworks, som jag brukar kalla det för, eller som man brukar kalla det för. Det är en tradition i det som vi ska värna om och som vi nu drar nytta av i den här stora omställningen som Peter är inne på.
Intervjuare 1 [00:07:56]: Och Ida, vad tänker du?
Talare 3 [00:07:57]: Vi är ett ganska litet land, jag måste ändå säga att jag tycker man ser ett väldigt starkt engagemang. Det i kombination också att vi faktiskt har kommit en bit på vägen när det gäller de här hållbarhetsfrågorna, om man kikar och jämför sig globalt. Och senaste [?? 00:08:14] kommer väldigt många bra initiativ, bland annat fossilfritt Sverige, där näringsliv tillsammans med staten någonstans driver på den här utvecklingen. Och det här är någonting jag tycker man ska ta fasta på.
Intervjuare 1 [00:08:28]: Ni är ju inne på det, just nu så pågår ett flertal stora satsningar i Sverige som kan bidra till omställningen av industrin, inte minst i den region som du verkar i, Peter. Med Northvolt som du nämnde som tillverkar litiumjon batterier för elbitar och lagring av energi och vi har Hybrit och H2 Green Steel som båda satsar på grönt stål. Och just stålproduktionen står idag för sju procent av de miljöfarliga utsläppen globalt, så om Sverige lyckas med de här stora satsningarna så kan vi bidra till stor klimatnytta. Men det här är ju enorma satsningar på något som aldrig förr har gjorts. Så hur kan vi som samhälle bidra till att de lyckas? Eva, hur tänker du, vad krävs för att SSAB:s pilotanläggning Hybrit som ju i experimentskala har börjat göra grönt stål med vätgas istället för kol, ska nå sina mål i tid?
Talare 1 [00:09:18]: Ja, alltså pilotanläggningen som då är en uppskalning från laboratorie som vi har hållit på med i några år nu. Den är ju redan uppe, den är ju redan igång. Vi har en bra plan som vi håller, på att då ta den här, nu vi inne på det igen att just reducera järnmalm vätgas, det vet vi att det fungerar i labbskala, det har vi vetat länge. Men att nu försöka skala upp det. Och det steg vi tar med pilotanläggningen, där har vi en väldigt bra plan. Så jag ser egentligen inte, jag ser inga show stoppers.
Intervjuare 1 [00:09:53]: Det finns inga hinder. Vad härligt.
Talare 1 [00:09:54]: Det finns inga hinder.
Intervjuare 1 [00:09:55]: Hur ser du på ett H2 Green Steel, som även de har som mål att bli först i världen ut med grönt stål, nu ska etablera sig i Boden?
Talare 1 [00:10:02]: Ja, det bekräftar ju bara att den idéen som vi hade när vi startade det här med en förstudie 2016, när resten av stålindustrin skakade på huvudet, det bekräftar ju bara att vi har haft rätt hela tiden. Det finns en fantastisk marknadspotential förutom då det miljömässiga i det här. Så att jag välkomnar deras initiativ, det bekräftar våra planer.
Intervjuare 1 [00:10:31]: Super. Ni ser det som en sporre.
Talare 1 [00:10:33]: Absolut.
Intervjuare 1 [00:10:34]: Peter, om du tar fram penseln och målar upp ett framtidsscenarie, vad ser du att det kan innebära för svensk industri och för den globala omställningen om de här omfattade satsningarna på omställning i den region du verkar i lyckas med sina mål?
Talare 2 [00:10:49]: Ja, jag tror att detta är en sporre för även de andra klimatvärldplanerna. Alltså att man har kommit igång så starkt. Så att här finns massa grundstrukturer för att även andra ska sätta igång lika konkret som man gör nu inom stålet, batterier och liknande. Det blir en inspirationskälla för att öka takten. Och det kan då få väldigt stor betydelse globalt, precis som de här stålsatsningarna. Men det finns en annan vinkel på det och mitt jobb handlar väldigt mycket om att också ha en hållbar samhällsomställning. För de här företagen som [behöver? 00:11:30] rekrytera otroligt många människor, och framförallt då söder ifrån eller internationellt. De måste ju kunna erbjuda väl fungerande samhällen som man vill leva och bo i. I den meningen ska jag säga, så är detta en ordentlig push för det hållbara byggandet och den hållbara samhällsplaneringen i väldigt stora drag. Framförallt i då de fem kommunerna som är berörda utav detta. Så att, jag brukar alltid säga såhär, att attraktivitet föder attraktivitet och den dynamiska, det dynamiska skede vi är inne i nu är väldigt spännande på det sättet.
Intervjuare 1 [00:12:11]: Men du målar upp ett antal faktorer som behöver komma till stånd för att det här ska fungera, hur, vilka är de, om du försöker tydliggöra, vad är det som behövs och hur får vi till det?
Talare 2 [00:12:23]: Ja, några saker är lite mer åt det materiella slaget, att det ska [?? 00:12:26] [elledningar? 00:12:28] till Hybrit och till Green Steele och till LKAB, men också till SSAB som tror kommer [?? 00:12:36] [?? 00:12:37] förädla sin verksamhet. Northvolt är ju hemma tills vidare men där kan man kanske behöva bygga kapacitet också. Transportinfrastrukturen och det passar ju en dag som denna när transportinfrastruktur planen presenterades. Malmbanan måste förstärkas, Norrbotten[banan? 00:12:54] ska byggas nu, det är klarsignal för det. Men också vissa vägsträckor som behövs på grund utav man ökar trafikvolymerna. Sedan är det att vi måste implementera ett nytt utbildningssystem där vi ser mera gränslöst på vuxenutbildningen, yrkesutbildningarna, högskoleutbildningen. Och där kommer väl inom kort att lansera Skellefteå-piloten som ska vara skalbar och också tillämpbar i Norrbotten men kanske också i andra delar utav landet där man tar [språng? 00:13:23] utav olika slag. Och det är ett helt nytt sätt att se på det. Sedan har vi självklart tillståndsprocesserna som ju ofta lyfts fram som ett hinder, men jag skulle nog vilja säga att med de här fokuserade objekten nu så tror jag att man kommer skärpa till kvalitén i tillståndsprocesserna. Både från företagens sida och från myndigheternas sida. Och tillsist, en enorm expansion utav bostäder och samhällsservice. Vi snackar om bortåt 100 000 människor som ska tillföras de båda nordliga länen. En lika stor samhällsomställning som företagen i sig.
Intervjuare 1 [00:14:02]: Och Ida, det för oss in på det här systemperspektivet som Vinnova står för, vad tänker du?
Talare 3 [00:14:08]: Ja, men för det första så är det ju väldigt intressant att få ta del av Peter och Evas tankar här. Och Peter bekräftar ju att vi befinner oss mitt i en typ av utvecklingen där hänsyn måste tas till en mängd olika faktorer. Inte bara tekniska utav även policy, lagar och styrmedel, men inte minst de sociala aspekterna. Det är inte bara att göra och ställa om utan det är en väldigt komplex verklighet vi befinner oss i. Och att den omställning som måste göras måste genomföras på ett hållbart sätt, både på kort och långt sikt. Vilket i sin tur kräver nytänkande och utveckling på flera fronter, inte bara av industrin själv utan av alla inblandade aktörer, både offentliga som privata. Men också på individnivå. Och det som sker nu är ju ett gott exempel på att samverkan är nödvändig för att åstadkomma en samhällsomställning och att det krävs en enorm kraftsamling. Och plus, inte minst, det som Eva var inne på också att samverkan måste ske tvärdisciplinärt, över både bransch och organisation men också över olika kompetensområden. Och det är just det här helhetsgreppet då, systeminsikten, som vi betonar när vi pratar om systemperspektiv. Lyfta blicken, försöka göra rätt från början och ha det långsiktiga och breda perspektivet med sig. För att undvika att bygga in systemfel och inte minst när det gäller de mjuka värdena. Och här tror vi och hoppas vi att vi som oberoende aktör i innovationssystemet faktiskt har en roll att spela och stimulera forsknings och innovationsinsatser som garanterar att det breda perspektivet integreras och tas omhand. Sedan tycker jag att det här med goda exempel är helt rätt. Jag är övertygad om att det är centralt för hela omställningen att visa att det är möjligt att ställa om. Vilket dessa nyetableringar bekräftar. Och det är ju fantastiskt, att det som sker nu det sker i Sverige. Sedan har jag faktiskt en ytterligare tanke som väcks när det nämns skalbarhet och språng, där jag går igång på själva begreppen i sig. Just nu här pratar vi primärt om spännande nyetableringar, men en kompletterande tanke är att ta fasta på det som redan gjorts. Det görs mycket bra, det vet vi redan idag, som vi varit inne på här och mycket av det kan göras bättre och skalas upp.
Intervjuare 1 [00:16:47]: Vår producent John Svartling har via länk med Singapore träffat Fredrik Herén som under de senaste 20 åren har föreläst i 70 länder på sex kontinenter och skrivit böcker om hur företag ska överleva framtiden med global kompetens och kreativitet.
Intervjuare 2 [00:17:06]: Hur tycker du att Sverige och svenska företag ska tänka, ska vi tänka Sverige först eller ska vi försöka tänka ett större globalt perspektiv?
Talare 4 [00:17:15]: Ja, du, alltså jag har ju skrivit en bok om det, den heter One World, One Company. Och den handlar om hur företag inte längre är kopplade till nationer och det är ju ganska svårt för många att ta till sig. Att förut så hade vi multinationella bolag och de var, alltså Coca Cola blev ett multinationellt bolag därför att amerikanska staten skickade Coca Cola till alla militärer, så det var väldigt kopplat, amerikanska bolag, amerikanska staten. Men sedan har bolagen tagit ett steg vidare och nu har de liksom disconnectat sig från länderna. När jag intervjuade en VD på ett stort svenskt företag, och han sa, vi tänker aldrig att vi är ett svenskt företag. Men staten tänker fortfarande och invånarna tänker fortfarande att ja, men de här är ju svenska företag, de måste ju tänka Sverige. Men de företagen tänker inte så. Om man, ett bra exempel som folk verkligen kan förstå det är typ KPMG. Det är ingen som vet vart KPMG kommer ifrån, det kom, faktum är att det kommer från fyra olika länder, det är Holland, Tyskland, USA och England. Men det finns inget, KPMG är inte ett tyskt företag eller ett engelskt företag, det är bara, det är ett redovisningsföretag. Och när företag börjar tänka så då blir det väldigt intressant för hur stater ska tänka. Och jag tycker det är jättebra att företag slutar tänka nationer, börjar tänka vad de gör.
Intervjuare 2 [00:18:29]: Det här tankesättet låter ju ganska enkelt i tanken och samtidigt som att det låter som att det är jätte utmanande att ändra på.
Talare 4 [00:18:39]: Ja, det är jätte utmanande att ändra det men [skratt 00:18:41] svenskar är väldigt bra på att ta till sig det här. Många andra länder har mycket svårare och det är för att de är mycket mer nationalistiska. Jag menar, BMW:s största fabrik ligger i USA, alla nycklar till alla BMW i hela världen görs i Mexiko. Fördelen med svenskar är att vi är relativt onationalistiska.
Intervjuare 2 [00:18:57]: Så vi ska sträva efter att tänka globalt?
Talare 4 [00:19:01]: Nej, man ska inte tänka globalt man ska tänka humant. Att, för därför att oavsett vilket problem man löser så ska vi tänka, hur kan vi lösa det här problemen för så många människor som möjligt. Och tänker man så, så att det blir så bra för så många människor som möjligt, då tänker man automatiskt globalt. Men det, när man tänker globalt då tänker ofta såhär globala företag, det är dåligt, men när man tänker man humant då blir det mycket lättare at se det tankesätt som man ska ha, det mindset man ska ha. Det är, det ska vara bra inte bara för de i Sverige utan också för de i Bangladesh, till exempel. För det handlar ju, när man börjar tänka planet och alla människor på jorden, då ser man problem på ett annat sätt. Det är frigörande sätt att tänka faktiskt.
Intervjuare 2 [00:19:43]: Hur tycker du att Sverige på bästa sätt kan kompetensutveckla för nya hållbara världen?
Talare 4 [00:19:49]: Väldigt stor del av världens utbildning finns tillgänglig för vem som helst vart som helst, och det har vi inte riktigt förstått. Vad vi borde göra i Sverige, det att göra nu är en e-learning reformen och ge ett tillgång till alla svenskar, kanske ge dem en peng och säga, här har du tusen kronor, du måste lägga dem på e-utbildning, e-learning. En person jag intervjuade är han som driver Gravity, han är en livs levande Iron Man. Det är en raket på ryggen och så, och så fyra utblås då, varje ben och varje hand. Så han flyger precis som Iron Man, på riktigt. Det här är en kille som var före detta i finansvärlden som tyckte det var cool att bygga en riktig Iron Man. Och då berättade han det här, jag kan ju ingenting om det här, så han berättade att han gick alltså in på YouTube och hittade en utbildning om hur man bygger ett ship för att sköta en jet engine. Då, man hör det, då förstår man kvalitén som finns tillgänglig ofta gratis på internet, om folk bara sätter sig ner och säger, vad skulle jag vilja lära mig idag? Om Sverige blev det land i världen som först fick medborgarna att förstå det, vi snackar om kunskapslyft.
Intervjuare 1 [00:21:00]: Vad fick ni för tankar om det Fredrik sa?
Talare 2 [00:21:02]: Ja, om jag tar ordet så kan jag säga att han är alltid en lika frisk fläkt som öppnar upp ögon, men samtidigt så kan man behöva säg att det har nog agerat i den riktningen väldigt länge. Bara att vi har en bild utav att det är på ett annorlunda sätt. Jag har nyligen haft en stark relation [?? 00:21:23] ABB Powergrids som är baserat i Ludvika, Västerås som idag är japanskt ägt och som i dialog då i ABB-koncernen. Det är mer relevant att prata om svenskbaserade företag men med internationella förgreningar. Jag menar, det är vi vana vid sedan länge. Alla de stora svenska multinationella företagen är ju just multinationella och på samma sätt som andra multinationella företag har etablerat sig i Sverige. Så att han tydliggör det som redan finns. Däremot, och det accentuerar egentligen i att kompetens är en utav de viktigaste insatsvarorna. För det kan förädla basvaror av olika slag men det är kunskaper, kompetens och spetskompetens [?? 00:22:13] som är de viktiga insatsvarorna. Och då kan man ju se de här olika regiondelarna som potentiella guldgruvor för kompetens och hur man successivt bygger upp det. Så att det ligger mycket till det han säger också att göra det på bredd, naturligtvis.
Intervjuare 1 [00:22:34]: Ja, låt oss borra i den här frågan, just om kompetens. Vi har ju varit inne på den lite grann. Eva, vad är det för kompetens som behövs på kort och på lång sikt för att Hybrit och SSAB:s kommande utvecklingsprojekt för omställning ska lyckas?
Talare 1 [00:22:55]: Ja, framförallt, utan att gå in på olika [?? 00:23:00] exakta områden så har vi identifierat att det kräver att flera universitet jobbar ihop på utbildningssidan. Mer än man har gjort hittills. Att man lägger, och vi var inne på det här, pratade om hela världen och YouTube, det var ju ett mindblowing [skratt 00:23:23] perspektiv. Jag tycker att jag med mitt, mina samtal med svenska universitet har tagit ett steg, för vi är inte vana att jobba så. Universiteten är inte vana att jobba så. Att lägga ihop kompetensen som finns på de olika, att hjälpas åt att utbilda många ingenjörer, doktorer och vidareutbilda våran personal för den här omställningen. Jag ser...
Intervjuare 1 [00:23:50]: Ja, vad gör ni idag?
Talare 1 [00:23:52]: Ja, vi sitter i samtal, vi har just nu långt gångna samtal tillsammans med våra närmaste lärosäten där vi pratar om hur modulariserar vi kurser? Hur använder vi, vad är det vi saknar, om vi pratar kortsiktigt, vad är det vi saknar precis som vi förstår just nu att vi saknar? Hur plockar vi från de [universitet? 00:24:15] vi redan har, från den forskning, för den bästa utbildningen är ju forskningsbaserad, så är det. Åtminstone på universitetsnivå förstås. Hur kan vi plocka ihop moduler, kurser, så att vi får en ingenjör som en snitslad bana kan ha, en profil som blir nödvändig för oss. Jag ser samarbete, jag ser en kontinuerlig uppbyggnad av snitslade banor, modul inom utbildning tillgängligt för ingenjörer över hela landet på olika universitet. Även för vidareutbildning. Och att det går så pass fort nu så vi kan inte som på traditionellt sätt bygga på enskilda universitet hela stora program där man ska sköta allting själv. Utan, och det finns en del, jag menar, det kräver förtroende mellan universitet, det kräver i vissa fall nya typer av examinationsrätter och sådant där behöver stämma. Så att det är ett långt jobb men jag tror att det är det som vi behöver göra.
Talare 2 [00:25:15]: Får jag bara fylla i där bara som komplettering. Jag tror att den där rörelseriktningen sattes igång tack vare pandemin. Det fanns ett grundtänkande men den satte fart även, vad ska man säga, hos våra lärosäten och det är en jätteintressant process. Men den handlar också om grundinställning hos individen. Men också hos företaget, hur man ser på erfarenhet. För att erfarenheten med ny kunskap, det är oslagbart. Och då måste vi, vad ska man säga, lämna bakom oss att det kickade ut folk som, vad ska man säga, inte hade just den aktuella kunskapsnivån men en enorm erfarenhet. Och där, det att, de tär ju ett kontinuerligt tänkande som behövs för alla inblandade, här framöver.
Intervjuare 1 [00:26:02]: Men vad spännande att höra, Peter. Hur tänker du, vad tänker du hände i och med pandemin och vad är det?
Talare 2 [00:26:07]: Jo, det var ju, alltså det som tidigare var omöjligt, till exempel att tillhandahålla digitala kurser, det blev man ju med, både i grundutbildningen men också passade man ju på från flera lärosäten att tillhandahålla just sådana här modulariserade kurser där man valde ut någonting.
Intervjuare 1 [00:26:27]: För tar man till vara på de här möjligheterna till utbildning i industrin idag, upplever du, för att hjälpa till i den här omställningen?
Talare 2 [00:26:37]: Nej, det tycker jag inte men det lossnar ju också, skulle vilja, bara för [att? 00:26:40] väldigt konkret, Volvo Cars som då skulle byta från förbränning till elektrifiering. Så sa man det att, ja, men nu gör vi oss av med ett antal personer som kan förbränning och så ska vi leta efter de som kan elektricitet. Men det fanns ju ingen lagerhylla för de där med elektricitet. Och då var man ju tvungen att tänka om. Och det där var egentligen självklart, vilket många hade påpekat. Men när man ställdes inför faktum och då gjorde man omvärdering så att nej, vi behåller en större del utav de här och sedan så samarbetar vi med aktuella, vad ska man säga, utbildningsanordnare som kan vara ett lärosäte, Chalmers eller KTH. Men även andra privata aktörer, för att göra detta möjligt. Så det var, vad ska man säga, väldigt, väldigt pragmatiskt.
Intervjuare 1 [00:27:27]: Men vad är det då konkret för kompetens som du upplever behövs på kort och på lång sikt?
Talare 2 [00:27:34]: Ja, alltså för det första, erfarenhet är fruktansvärt viktig kompetens. Att man har varit med om att göra stora projekt eller misslyckats med någonting. Och det där håller successivt på att uppvärderas faktiskt. Men sedan måste man vara öppen för, det som är generellt, och då är det digitalisering, självklart. Både rent allmänt men också mer specifikt beroende på vilket behov man har. Och det är klart att alla kämpar idag för att springa ikapp AI-tåget som går med full kraft. Men sedan ska man inte underskatta det som jag tycker nu hela Norrlandsfrågan med stålet och sådant, det är material som blir väldigt intressant [?? 00:28:14], materialutveckling är en superintressant, alltså specialistkunnande måste uppvärderas parallellt med att också, vad ska man säga, de här generella kompetenserna får ett ökat utrymme.
Talare 1 [00:28:29]: Och då vill jag bara lägga till det här specialistkunnande, jag håller helt med dig. Och det här specialistkunnandet, det är det som måste baseras i forskning. Och här blir ju Vinnova en väldigt, väldigt viktig partner i det här. Att det uppstår ju nya forskningsfrågor, kanske inom nya ämnen, vi behöver ha stöd att bygga det. Och det är ju på det sedan vi bygger den här specialistkunskapen. Det är ju här doktorerna kommer och det här är också utbildningen på den specialistnivån som vi behöver vara.
Intervjuare 1 [00:29:00]: Ida, just Vinnova. Vad ser du att det är för kompetens som behövs på kort och på lång sikt för att driva den här omställningen?
Talare 3 [00:29:09]: Men det glädjer mig att höra att Eva tycker att vår roll är viktig i utveckling av spetskompetens. Och vi ser ju att specialistkunnandet måste öka inom flera områden. Bland annat inom materialområdet som är centralt för hela omställningen, där vi måste få till cirkulära fossiloberoende material med rätt kvalitet. Och här har ju vi forskningsfinansierare verkligen en roll att fylla och minimera risken och tröskeln för att våga testa. Men lite konkret svar på din fråga, Liselott. Just när det gäller kompetens på sikt, på längre sikt, så tror jag att det som Eva varit inne på flera gånger, stark samverkan mellan forskning på universitet och högskolor och industri, under en längre tid är väldigt värdefullt. För att få till den här kunskapsspridningen mellan forskning och industri. Men tittar man på kort sikt så ser vi även behov av kompetensförsörjande insatser som är lite mindre och kortare och framförallt riktat till små och medelstora företag. Som kanske inte alls haft samma muskler att jobba med till exempel hållbarhetsfrågor och digitalisering, som de stora företagen. Och i början av samtalet så pratade vi också om förmågan att ställa om. Det här är viktigt och här har många mindre företag kalkat efter. Och även de behöver stöd från forskningen för att få igång sitt omställningsarbete, i form av en kickstart, kan man väl säga. Och det här är ju också en aktörsgrupp som är jätteviktig med tanke på att det oftast har en roll som underleverantör, och därmed är en viktig del värdenätverket i svensk industri. Sedan tror jag också att det finns mycket kunskap i systemet kopplat till goda exempel som skulle behöva spridas i större skala. Mycket tid läggs på att ta fram ny kunskap och mindre tid på att sprida och dela den. Och vi finansierar ju en enorm kunskapsbas i vår projektportfölj där resultaten, med stor sannolikhet, är intressant för fler än den aktörskonstellation som jobbar i projekten. Och här tror jag absolut att det finns goda möjligheter att sprida mer och nå ut till flera.
Intervjuare 1 [00:31:36]: Vi är ju överens om att det här med kompetens är viktigt, så hur får vi då till det, vems är ansvaret att bygga upp den här kompetensen vi behöver och vad görs idag?
Talare 2 [00:31:45]: Låt oss inte glömma de här grundläggande färdigheterna, att de alltid ska finnas. [?? 00:31:50] vad är det som utmärker egentligen en ingenjörsutbildning? Jo, det är ju systemkunnandet, att kunna sätta ihop saker som kan komma från flera olika håll och då också vara öppen för att hitta nya ihopkopplingar, där nya saker uppstår. Jag menar, det klassiska är ju med medicin och teknik glider ihop allt mer där det inte har sett slutet på det än. Eller olika materialapplikationer. Och det är bara för att återvända till förra frågan, förra diskussionen, det är roligt nu att [vad ska man säga? 00:32:25] materialvetenskaperna igen får en renaissance. För de har varit lite i [?? 00:32:31] tillbakatryckta mentalt för att allting har handlat om digitalisering på någon slags övergripande nivå, inte att digitala lösningar är ett arbetshjälpmedel för att uppnå en ökad kvalitet. Så det är det integrativa synsättet som jag tror blir väldigt bra. Sedan kan det ju finnas ett intresse också från företagens sida att när man ser att det börjar sacka efter lite grann, att man tar temperaturen på kompetensnivån i företaget och ser vad vi behöver förbättra oss någonstans. Och där har man ju kommit, där har man inte riktigt tänkt genom åren men nu tycker jag de senaste fem åren, så har vi ett ökat uppvaknande att man faktiskt ser kompetensen som den viktiga resurs det faktiskt är. Man ska vara, komma ihåg varför anställde man en person en gång, då man också tar ansvar för att se till att den personens förmåga [vidmakthålls? 00:33:31] och utvecklas.
Talare 1 [00:33:33]: Jag skulle vilja bara tillägga också att vi som företag, jag pratar om mitt företag SSAB, att öka närvaron på universiteten. Och där har vi ju olika möjligheter att faktiskt vara närvarande. Vi kan ha [?? 00:33:49] professorer, vi kan ha industridoktorander, vi kan ha doktorander som vi knyter nära och träffar oss, att vi kanske har en handledare. Att vi, genom en ökad närvaro från industrin i universiteten så korsbefruktar vi varandra.
Intervjuare 1 [00:34:06]: De här stora satsningar som görs i norra Sverige just nu görs ju där eftersom det är där tillgång till råvaror och fossilfri energiförsörjning finns. Men du var ju inne på det här Ida, vikten av att få till spridning också, så hur får vi till satsningar för industris omställning generellt, vad är framgångsfaktorn?
Talare 2 [00:34:26]: Ja, som tidigare, jag skulle nog vilja slå ett slag för ett instrument som vi redan har då och det är ju strategiska innovationsprogrammen. För de är ju, vad ska man säga, ett formidabelt ekosystem där man blandar, inte minst det du tryckte på förut nämligen om [SME:erna? 00:34:43]. Men också att det finns tunga drag[?? 00:34:45] akademien [?? 00:34:47] andra intressenter. Det är inte särskilt stora pengar men det är viktiga smörjmedel för att få till stånd de här samverkanslösningen och där man berikar varandra och där man byter idéer eller sätter igång projekt av olika slag. Och utvärderingen har också visat att de är framgångsrika. Jag tror att vi behöver än fler sippar fram i framtiden. Men industrisatsningarna som står där [?? 00:35:13], de tror jag kommer vara en inspirationskälla för andra sektorer, andra branscher att såhär, ja, men vi kan också. De har visat att det är möjligt, nu spänner vi bågen, vi mobiliserar det kapital som behövs, vi mobiliserar den kompetens som behövs för de här ändamålen. Kan hända att det blir konkurrens om kompetensen.
Intervjuare 1 [00:35:35]: Nu är det ju vi som sitter tillsammans i det här samtalet men om vi tänker fritt vilka person eller aktörer som inte är med i dagens dialoger tänker ni skulle behöva vara med för att ge input i form av kunskap eller delaktighet? För att de här stora satsningar på omställningar av svensk industri som just nu görs ska lyckas och bli fler?
Talare 1 [00:36:00]: Ja, jag skulle ju vilja ha med universiteten. Jag, som sagt, sitter i samtal tillsammans [?? 00:36:04] universitet nu, hur bygger vi den här, ur bygger vi om och hur bygger vi ut utbildningen för framtida kompetensbehoven. Att de är med i den här, det tycker jag är jätteviktigt. Jag tycker att jag har jättebra samtal.
Intervjuare 1 [00:36:18]: Peter, vad tänker du, vilka finns inte med i dagens dialoger som skulle behöva vara med?
Talare 2 [00:36:22]: Jag tror att alla är med på ett eller annat sätt, men fortfarande med kanske lite fel ingångsvärden. Att man tror att det finns motsättningar mellan olika saker. Till exempel att forskningen inte blir tillräckligt bra om man jobbar med samverkan. Eller att man har en regional betydelse och så vidare. Så att de här, vad ska man säga, vanföreställningarna, de tar ju, måste motas bort. Så att mer utav förtroendeskapande samarbets och samverkan som fler har varit inne på, är mellan de olika aktörerna som driver fram forskning, utbildning och innovation. Och att vi håller samman också, att vi pratar mycket mer och genomför mer när det gäller utbildning.
Intervjuare 1 [00:37:13]: Ida, vad tänker du? Vilka personer eller aktörer saknar du eller skulle du önska var mer delaktiga i dagens dialoger?
Talare 3 [00:37:22]: Ja, men [?? 00:37:22] så mycket klokt här som sades, men när du säger personer då, för tillägg då [?? 00:37:26] till det som har sagt här. Alltså, någon stark global investerare som någonstans har djup förståelse då, kan man väl tycka, i de här frågorna och utmaningarna som vi står inför. Och som har förmågan och talets, så att säga, framförallt då, förmåga att kanske marknadsföra Sverige och säga att det är faktiskt här det händer. Så att vi sprider ordet, med hopp då att vi ska locka både kompetens och kapital till Sverige.
Intervjuare 1 [00:37:59]: Du har inget namn? [skratt 00:38:01]
Talare 3 [00:38:02]: Då säger vi Bill Gates.
Intervjuare 1 [00:38:04]: Bill Gates. Bill Gates ska vara med oss i nästa poddsamtal och lyfta frågorna.
Talare 1 [00:38:09]: Då säger jag Elon Musk.
Talare 3 [00:38:11]: Ja, precis, det var det, någon av dem. Låt oss säga båda. [skratt 00:38:15]
Intervjuare 1 [00:38:16]: Ja, varför inte?
Talare 1 [00:38:16]: Elon Musk som säger att ingenjören är en hjälte.
Intervjuare 1 [00:38:18]: Här är det fritt att tänka fritt och tänka stort. Allting har ett slut och så också det här spännande samtalet. Det har blivit tid att runda av. Stort tack som kom, Eva Petersson, Peter Larsson och Ida Langborg.
Talare 3 [00:38:34]: Tusen tack.
Talare 2 [00:38:35]: Tusen tack.
Talare 1 [00:38:36]: Tack.
Intervjuare 1 [00:38:37]: Innovation idag har handlat om omställningen till en hållbar industri. Hör gärna av er till oss med era reflektioner till podcast@vinnova.se. Jag heter Liselott Bergman och Innovation producerades idag av Svartling Produktion för Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Stort tack för att du har lyssnat.