Dags för framtid på schemat!
I augusti hade jag äran att vara gäst i säsongens sista avsnitt av Sommarlov på SVT, där jag pratade om vikten av framtidstänkande. I programmet kom vi fram till att precis som vi läser historia i skolan, borde vi ha ”Framtid” som ämne på schemat. Vi måste lära oss att inte bara minnas det som varit, utan också att aktivt föreställa oss det som kan bli.
För framtiden är inte förutbestämd, och den skapas inte av någon annan. Den skapas av oss.
I en värld där tekniken utvecklas snabbare än någonsin, klimatutmaningarna är globala och samhällen förändras i grunden, behöver vi rusta barn och unga med framsyn. Inte bara för att förstå vad som kan komma, utan för att kunna påverka vad som faktiskt sker och ge dem förståelse för att framtiden inte är förutbestämd och lära ut verktygen som gör det möjligt att skapa den. Genom att träna förmågan att tänka i alternativa framtider, spana efter svaga signaler och reflektera tillsammans, skapar vi inte bara förståelse - vi skapar hopp och handlingskraft!
Bli en framtidsdetektiv
Under Vetenskapsfestivalen i Göteborg finns det ett speciellt program för skolklasser där jag är med och håller en lektion som kallas "Bli framtidsdetektiv!". Den är uppbyggd i tre delar:
- Spana: vad är en svag signal och hur hittar man den?
- Berätta: hur kan man bygga en framtidsberättelse med hjälp av frågan "Vad händer om...?"
- Agera: hur kan vi använda våra insikter för att påverka idag?
Spana
Vi exemplifierar med signaler om AI-husdjur i äldrevården, att kassettband och gamla mobiler återigen blivit populära, om NASA:s planer att skicka människor till Mars, om kläder som reagerar på dina känslor, och om forskare som menar att den första 200-åringen redan är född.
Robotdjur allt vanligare inom äldrevården (forskning.se)
Exempel på kassetter (taylorswift.com)
Efter 25 år är Nokia 3210 tillbaka (mobil.se)
NASA wants to send humans to Mars in the 2030s (astronomy.com)
Emotional Clothing: the smart garments that change colour based on your mood (new-east-archive.org)
Den första 200-åringen redan i livet (aftonbladet.se)
Berätta
Eleverna diskuterar i smågrupper vad som kan hända om dessa signaler växer sig stora, och funderar över hur de känner inför det. De får också möjlighet att reflektera över vad de skulle kunna göra redan idag, utifrån det som de kommer fram till.
Man kan också titta bakåt för att titta framåt. På så sätt kan man till exempel få nya perspektiv på att förändring är möjlig, men också inse att det sannolikt finns mycket i vår samtid som vi i framtiden kommer se tillbaka på som förlegat. En bra film för att illiustrera detta är Sjövett 1964 som visar hur man tänkte kring sophantering för 60 år sedan.
Sjövett 1964 från Håll Sverige rent (youtube.com)
Agera
Slutligen funderar vi tillsammans vad man kan göra idag med de tankar och idéer som nu väckts. Kanske vill man lära sig mera om emotionella effekter av robotiserade husdjur eller vad som krävs för att åka till mars och leva där.
Låt oss ge eleverna verktygen
Vi vet inte exakt hur framtiden blir. Men vi vet att vi behöver fler unga som kan föreställa sig olika möjliga vägar dit - och som vågar börja gå.
Låt oss ge dem verktygen!
Vill du ha mer inspiration?
Kolla gärna in Tänk Tech - en föredömlig insats som ger skolelever möjlighet att tänka kreativt och kritiskt om framtiden genom spekulativ design. Jag hade förmånen att vara prisutdelare vid finalen i december, och blev imponerad av elevernas kreativitet och lärarnas initierade handledning.
TänkTech - Högstadieelever utforskar ämnet teknik
Senast uppdaterad 10 april 2025
Kommentera
För att vara mer anonym har du har valt att stänga av vissa funktioner på vår webbplats, som till exempel att kommentera blogginlägg. Du kan ändra dina inställningar när som helst för att tillåta dessa funktioner och få en bättre upplevelse.
Ändra dina kakinställningar