Teknikövergripande instrument

En nationell investeringsfond föreslås för stora, kapitalintensiva och systemkritiska investeringar där marknaden inte erbjuder tillräcklig finansiering eller långsiktighet.

Fonden ska bland annat kunna erbjuda lån, garantier, saminvesteringar, ägarkapital och projektfinansiering. Den ska vara marknadskompletterande och mobilisera privat kapital.

Budget: 75 miljarder kronor i statligt ägarkapital, en garanti-, riskdelnings- och upplåningsram på 150 miljarder kronor och ett mål att mobilisera omkring 300 miljarder kronor.

Sverige saknar i dag tillräckligt kraftfulla instrument för att skala upp banbrytande och strategiskt viktig teknik industriellt. Det saknas också flexibla nationella instrument för medfinansiering i stora EU-satsningar. Därför behövs Teknikklivet som ett nytt nationellt finansieringsinstrument.

Instrumentet bör ha liknande mekanismer för hantering av EU:s statsstödsregler som Industriklivet på klimatområdet. Teknikklivet ska kunna medfinansiera projekt från pilotstadium till industriell produktion, där tekniken är verifierad men investeringarna är för stora och riskfyllda för att helt kunna bäras av privata aktörer.

Medfinansieringen bör riktas till:

• kapitalintensiva projekt av stor betydelse för Sveriges och EU:s konkurrenskraft och säkerhet.
• strategiskt viktiga EU-satsningar, däribland IPCEI och större EU-partnerskap

Satsningarna bör kopplas till avancerade forsknings- och teknikinfrastrukturer och relevanta test- och demonstrationsmiljöer. De ska också förutsätta privat medfinansiering som över tid är väsentligt större än statens insatser.

För att få effekt i hela innovationssystemet bör Teknikklivet samordnas med satsningar som stärker efterfrågan, forskning, teknikinfrastruktur samt Sveriges förmåga att attrahera, utveckla och behålla strategisk kompetens.

Budget: Minst en miljard kronor från staten år 2028 och minst en miljarder kronor per år från 2032.

Sverige har ett starkt startup-ekosystem, men många teknikbolag möter ett avgörande kapitalgap i steget från utveckling till marknad. Det gäller särskilt deeptechföretag med lång utvecklingstid och höga kapitalbehov. Stärkt riskdelning mellan stat och privata aktörer skulle förbättra möjligheterna att skala upp dessa bolag i Sverige.

Sverige behöver därför en mer sammanhållen policy för startups och scaleups, med starkare koppling mellan nationella satsningar och EU:s utveckling på området.

Politiken bör bland annat

• stärka högskolenära entreprenörskap och kunskapsintensiva företagsmiljöer
• utveckla kompetens inom immateriella tillgångar, ansvarsfull internationalisering och dual use
• stärka innovationskontor, holdingbolag och inkubatorer samt deras nationella samordning
• öka tillgången till offentlig finansiering i tidiga skeden
• stärka förutsättningarna att attrahera, utveckla och behålla entreprenörer, forskare och nyckelkompetens inom strategiskt viktiga teknikområden
• förbättra möjligheterna för startups och scaleups att delta i offentlig upphandling

Ett nytt riskdelningsinstrument bör också etableras: SPIRA. Programmet ska rikta sig till teknikbaserade startups i tidig kommersialiserings- och scaleupfas. Finansiering bör kunna ges genom medfinansiering med villkorlig återbetalning, utformad så att den inte hämmar möjligheterna att attrahera privat kapital. Återbetalade medel bör återinvesteras i nya bolag, och en fondlösning bör övervägas.

Budget: Minst 500 miljoner kronor per år från 2028 och 1 miljard kronor från 2032. Målet bör vara att varje offentlig krona över en femårsperiod 
mobiliserar minst tre kronor i privat kapital, kundintäkter eller EU-finansiering. 

Sverige saknar i dag strukturer för att utveckla och efterfråga banbrytande lösningar i större skala. Därför behövs ett nytt nationellt program för utmaningsdriven förkommersiell upphandling, inspirerat av initiativ som DARPA i USA, SPRIN‑D i Tyskland och ARIA i Storbritannien.

Programmet bör utgå från viktiga samhällsutmaningar och finansiera utveckling av nya lösningar genom etappvisa processer med tydliga milstolpar. Det bör ha hög riskacceptans, snabba beslutsvägar och bemannas med externa experter. Offentlig sektor ska kunna agera första kund för de lösningar som utvecklas.

UFU bör kunna:

• utforma innovationsutmaningar och genomföra effektiva utvecklingsprocesser med korta ledtider
• finansiera offentliga aktörers deltagande i utvecklings- och pilotprojekt
• möjliggöra upphandling, spridning och uppskalning av framgångsrika lösningar

Programmet behöver ha ett arbetssätt som tydligt skiljer sig från traditionella svenska program och utvecklas i nära samspel med internationella motsvarigheter. Det finns också potential till synergier med EU:s EIC Accelerator.

Budget: Minst 1 miljard kronor i statlig budget per år från 2028 och 2 miljarder kronor från 2032.

Offentlig sektor behöver stärka sin förmåga att använda upphandling för att efterfråga och införa nya lösningar.

Förslaget omfattar bland annat stöd till behovsanalys, marknadsdialog, test och första införande samt regionala noder som kan hjälpa offentliga aktörer med exempelvis upphandlingsjuridik och teknikbedömning.

Budget: Minst 500 miljoner kronor i statlig budget per år för hela den offentlig sektorn.

Ett sammanhållet nationellt system för regulatoriska sandlådor föreslås. Företag, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle ska kunna testa ny teknik i kontrollerade verkliga miljöer med en gemensam ingång, tydlig myndighetsvägledning och samordning mellan berörda myndigheter.

Systemet ska bidra till snabbare regelutveckling, samtidigt som säkerhet, integritet, rättssäkerhet, konsumentskydd och sund konkurrens värnas.

Budget: Minst 100 miljoner kronor i statlig budget per år från 2028 och minst 300 miljoner kronor från 2032 till en nationell satsning för regulatoriska sandlådor.

Satsningen på excellenskluster för banbrytande teknik, som drivs gemensamt av Vetenskapsrådet och Vinnova, ska accelerera forskning och innovation inom strategiskt viktiga teknikområden. Syftet är att stärka Sveriges position som ledande tekniknation och skapa internationellt ledande miljöer inom dessa områden.

Satsningen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede och beräknas uppgå till omkring 1,2 miljarder kronor per år från 2028. Den statliga finansieringen ska växlas upp genom privat medfinansiering, EU-deltagande och internationell samverkan. Samtidigt ökar internationella satsningar snabbt och den globala teknikutvecklingen accelererar, vilket ställer högre krav på långsiktiga och kraftfulla investeringar.

Satsningen bör därför vara långsiktig och successivt förstärkas.

Budget: Ökad finansering på upp till 3 miljarder kronor per år från 2030,  och omfatta 2028-2035. En ram på drygt 20 miljarder kronor bör ges som ett flerårigt bemyndigande så att excellensklustren kan 
rekrytera, investera i utrustning och ta ledning i EU-konsortier. 

Avancerade forsknings-, test- och demonstrationsmiljöer är avgörande för Sveriges teknikledarskap och internationella attraktionskraft för ledande forskare och teknikföretag. Samtidigt behövs stärkt nationell prioriteringsförmåga, bättre koordinering och långsiktiga investeringar i strategiskt viktig teknik- och forskningsinfrastruktur.

EU gör omfattande satsningar på strategisk teknikinfrastruktur. Sverige behöver därför agera mer proaktivt för att ta del av och dra nytta av dessa investeringar. Det kräver en samlad strategi för hur forsknings- och teknikinfrastrukturer utvecklas, tillgängliggörs och kopplas till industrialisering och uppskalning.

För att stärka Sveriges position bör följande åtgärder genomföras:

• genomföra en samlad analys av hur det svenska systemet för teknik- och forskningsinfrastrukturer kan stärkas.
• öka den statliga finansieringen av infrastrukturer för spetsforskning och banbrytande innovation.
• stärka tillgängligheten till teknik- och forskningsinfrastrukturer för näringslivet, särskilt små och medelstora företag.
• utveckla samverkan i Norden, inom EU och Nato kring investeringar och tillgänglighet.

Inom ramen för detta bör ett nytt program, Teknikinfrastrukturlyftet, etableras. Programmet ska utveckla internationellt ledande test- och demonstrationsmiljöer för avancerad teknik, med tydlig koppling till uppskalning och industrialisering. Miljöerna ska vara öppna, internationellt konkurrenskraftiga och samordnas med svenska och europeiska satsningar.

Budget: Minst 2 miljarder kronor per år från 2028 och 4 miljarder per år från 2032, utöver nuvarande finansiering av infrastrukturer. Staten bör svara för minst hälften. 

Sverige behöver stärka förutsättningarna för svenska aktörer att delta i och leda stora europeiska satsningar inom forskning, innovation och industriell utveckling.

Det handlar bland annat om att ersätta indirekta kostnader i EU-projekt, öka resurserna för deltagande i EU-partnerskap och stärka incitamenten för svenska koordinatorer.

Budget: Minst 500 miljoner kronor per år från 2028 och minst 1 miljard kronor från 2032, utöver nuvarande finansiering.