Avdelningschef Joakim Tiséus på avdelning Samhällsutveckling-Transport, Miljö och Regioner

Varje år delar Vinnova ut två miljarder i stöd till samarbeten mellan näringslivet och forskningsvärlden. Joakim Tiséus har själv en bakgrund som forskare i trafiksäkerhet och har under sin tid på Vinnova arbetat som handläggare, enhetschef och chefsstrateg. I dag är han ansvarig för avdelningen Transport och Miljö.

"Jag ser morgondagens teknik redan i dag och får jobba med väldigt kvalificerade människor"

Närbild på Joakim Tiséus

Varför behövs Vinnova?
– Samhällets och näringslivets utmaningar blir allt mer komplexa. Därför är samarbeten nödvändiga, mellan akademi och industri och även mellan olika företag och branscher. Det innebär ofta vågspel för alla parter, och där kommer Vinnova in som ett stöd. Vi katalyserar möjligheter, kopplar samman kompetenser, stimulerar risktagande och är med och skapar nya kreativa forsknings- och innovationsmiljöer.

Vilka aktuella innovationer har ni främjat?
– Många, bland annat den nedbrytbara engångstoaletten Peepoo som förebygger sjukdomar och våld mot kvinnor i u-ländernas slumområden, utvecklingen av teknik för att återvinna plattskärmar till belysningsarmatur och en lösning där bakterier ersätter ozon som fettlösare i köksfläktar.

Vad gör Sverige till en så stark innovationsnation?
– Vi har en god ingenjörstradition och en stor förmåga att samverka. Sverige har också en tradition av att myndigheter deltar i FoU-samverkan, vilket är viktigt då lagar och regelverk är en central del i innovationsprocessen. Jag tror också att vårt jämställdhetsarbete har burit frukt. Genom att ge kvinnor och män samma möjligheter utnyttjar vi hela nationens potential.

Vad är det bästa med ditt jobb?
– Jag ser morgondagens teknik redan i dag och får jobba med väldigt kvalificerade människor både på och utanför Vinnova. Jag får också arbeta för lösningar som skapar ett bättre samhälle. För några år sedan gjorde vi en utvärdering av hur mycket statens investering på 500 miljoner kronor i trafiksäkerhetsforskning har sparat det svenska samhället – siffran landade på över 20 miljarder kronor och framför allt tusentals människoliv.