Kostnadseffektiv drönarkartering av vattendrag för klimatanpassning till ökad översvämningsrisk
Diarienummer | |
Koordinator | IVL Svenska Miljöinstitutet AB |
Bidrag från Vinnova | 1 354 890 kronor |
Projektets löptid | november 2021 - januari 2023 |
Status | Avslutat |
Utlysning | Drönare i klimatets tjänst |
Ansökningsomgång | Drönare i klimatets tjänst - hösten 2021 |
Viktiga resultat som projektet gav
Projektet syftade till att jämföra drönarkamerateknik och drönarlaserteknik för att kartera vattendrag och producera indata till hydrauliska modeller som beräknar underlag för klimatanpassningsåtgärder i form av höga flöden och översvämningsrisk. Syftet uppfylldes, teknikerna gav liknande topografidata förutom i mycket tät vegetation, men drönarlasertekniken var mer tidseffektiv och dyrare än drönarkameratekniken. Projektets mål uppfylldes genom att arbetsflöden togs fram och potentialen nationellt utvärderades.
Långsiktiga effekter som förväntas
Drönarlasertekniken gav som förväntat bättre data i tät vegetation, men de stora skillnaderna var den större tidseffektiviteten och högre kostnaden. En kombination av de två drönarteknikerna kan under rätt förutsättningar effektivt samla in nödvändiga data för hydrauliska modeller och användas för att snabbt etablera nya vattenföringsstationer där högflödesdata behövs för klimatanpassningsåtgärder. Drönarkartering kan även användas för validering av översvämningsmodeller på nationell skala och i kombination med satellitdata även förbättra kalibreringen av dessa.
Upplägg och genomförande
I projektet utvecklade vi arbetsflöden för vattendragskartering med drönare från fältplanering och fältmätningar till databearbetning, samt för användning av drönardata som indata för hydraulisk modellering av högflöden. Vi karterade tre vattendrag med drönare och utvärderade drönardata mot data insamlade med traditionell mätteknik. Drönare var ett effektivt sätt att samla in data till hydraulisk modellering och lösningens potential för att förbättra klimatanpassning och översvämningsvarningar nationellt diskuterades under projektets slutseminarium och rapport.