Karakterisering av väte och töjnings interaktion i mikrostrukturen för duplex rostfria stål
Diarienummer | |
Koordinator | KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN - Institutionen för kemi |
Bidrag från Vinnova | 500 000 kronor |
Projektets löptid | oktober 2018 - oktober 2019 |
Status | Avslutat |
Utlysning | Forskningsinfrastrukturer - nyttiggörande och samverkan |
Ansökningsomgång | Industriella pilotprojekt för neutron- och fotonexperiment vid storskalig forskningsinfrastruktur 2018 |
Slutrapport | 2018-03267_Sandvik_Materials_Technology.pdf(pdf, 312 kB) (In English) |
Viktiga resultat som projektet gav
Huvudmålet var att studera effekten av väte och töjningsinteraktioner i mikrostrukturen av duplexa rostfria stål genom att utnyttja synkrotronbaserade tekniker och anpassa en minidragprovare för in-situ experiment. Vid ett testförsök anpassades minidragprovaren för användning in operando i strålröret. Försöken verifierade att väte och töjningsinteraktionerna var möjliga att studera och därmed möjligör förbättrad förståelse av mekanismen för HISC, väteinducerad sprickbildning av duplex rostfria stål. Arbetet utfördes av AB Sandvik Materials Technology i samverkan med KTH.
Långsiktiga effekter som förväntas
En experimentell metod med en in-situ cell for strålröret har undersökts. Uppkomna resultat pekar på att den utvecklade metoden är lovande för att undersöka mikrostrukturens inflytande på väteförsprödning av material. Resultaten visar att väteupptag leder till utvecklande av dragspänningar i mikrostrukturen. Under väteladdningen utvecklades mer töjning i austenitfasen än ferritfasen. Samarbetet har vidare möjliggjort tillgång till storskalig infrastruktur vilken kommer att användas för vidare arbete med den utvecklade metoden för industriell forskning.
Upplägg och genomförande
Effekten av väteupptag på mikrostrukturen av superduplext rostfritt stål med varierande grovlek av mikrostrukturen studerades med synkrotronbaserade tekniker. Detta utfördes in-situ och in-operando. Försök med högenergi röntgendiffraktion gjordes på det svenska strålröret P21.2 hos DESY i Hamburg. Provstavarna var både belastade samt katodiskt polariserade i natriumkloridlösning under försöken. Både lokalt väteupptag och lokala töjningar i ferrit och austenitfaserna analyserades.