Infraröda bildsensorer med låg effektförbrukning
Diarienummer | |
Koordinator | IRnova AB |
Bidrag från Vinnova | 3 654 249 kronor |
Projektets löptid | augusti 2021 - januari 2024 |
Status | Avslutat |
Utlysning | Strategiska innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem |
Ansökningsomgång | Smartare elektroniksystem: Forsknings- och Innovationsprojekt 2021 |
Viktiga resultat som projektet gav
Projektets två huvudmål var att demonstrera IR-bildsensorer som kan användas vid högre arbetstemperatur än dagens teknologi för att minska effektförbrukningen och även att möjliggöra förbättrad bildupplösning för dessa genom att öka antalet pixlar i sensorerna. Detta har åstadkommits genom att utveckla en sensor baserad på supergittermaterial (T2SL) som kan användas vid arbetstemperaturer upp till 130 K (jämfört med 80-110K som tidigare uppnåtts), och vars prestanda inte försämras när pixelstorleken minskar vilket är en förutsättning för stora och kompakta bildsensorer.
Långsiktiga effekter som förväntas
- IR-sensorer med enastående prestanda har utvecklats, med en termisk känslighet på 21 mK för arbetstemperaturer på sensorn upp till 150 K. - Effektförbrukningen för att kyla sensorerna har minskats med mer än 35%. - God prestanda har uppnåtts för dessa T2SL sensorer även i HD format, vilket resulterat i nya produkter. - Kompakta lättviktskameror baserade på dessa sensorer har utvecklats Dessa resultat innebär ökad konkurrenskraft för dessa svensktillverkade IR-sensorer och öppnar upp för nya tillämpningar där kompakta sensorer med låg effektförbrukning krävs.
Upplägg och genomförande
Projektresultaten har uppnåtts och demonstrerats på ett effektivt sätt tack vare samarbete mellan många olika partners längs IR-värdekedjan: - IRnova har utvecklat detektordesign och tillverkningsprocesser för dessa sensorer - Noxant har utvecklat en kompakt kamera i vilken dessa sensorer integrerats - Tre slutanvändare har sedan utvärderat kameran i både labmiljö och i fälttest från marken och luften, monterad på en bil och en drönare Gynnsamt samarbete mellan IRnova och KTH med en gemensam doktorand har dessutom lett till ökad förståelse för denna teknologi och dess fördelar.