In situ-undersökning av aluminiumoxiduppbrytning vid flussfri lödning
Diarienummer | |
Koordinator | GRÄNGES SWEDEN AB |
Bidrag från Vinnova | 499 000 kronor |
Projektets löptid | november 2018 - februari 2020 |
Status | Avslutat |
Utlysning | Forskningsinfrastrukturer - nyttiggörande och samverkan |
Ansökningsomgång | Industriella pilotprojekt för neutron- och fotonexperiment vid storskalig forskningsinfrastruktur 2018 |
Slutrapport | 2018-04410_Gränges.pdf(pdf, 139 kB) (In English) |
Viktiga resultat som projektet gav
Idag är det en utmaning att utveckla en stabil process för uppbrytning av aluminiumoxid (Al2O3) i kvävgasatmosfär med hjälp av magnesium (Mg). Viktigt är att uppnå rätt mängd Mg för lyckad Al2O3-uppbrytning där för mycket Mg bygger upp en film av magnesiumoxid (MgO). Med hjälp av synkrotronljusbaserade XPS-studier av Al2O3-uppbrytningsprocessen nära verkliga processförhållanden ska det vara möjligt att bestämma de villkor som påverkar Mg initierad oxiduppbrytning i kvävgasatmosfär, vilket skulle möjliggöra fluss-fri lödning av aluminium (Al) i kontrollerad atmosfärsmiljö.
Långsiktiga effekter som förväntas
Genom att följa förändringarna i XPS-spektra för syre (O), aluminium (Al) och magnesium (Mg) har det varit möjligt att följa kinetiken när Mg initierar uppbrytningen av Al2O3. Projektet har därmed gett nya perspektiv om Mg-initierad Al2O3-uppbrytning och fortsatt analysarbete förväntas ge indikationer om nödvändiga förutsättningar för fluss-fri lödning av aluminium i kvävgasatmosfär. Projektet har även visat på nyttan att använda XPS för att belysa industriellt relevanta utmaningar.
Upplägg och genomförande
Värmebehandlingar med temperaturer upp till 550 °C har utförts i kvävgasatmosfär med prover av valsad aluminiumplåt. Under värmebehandlingen analyserades oxidskiktets sammansättning med hjälp av röntgenfotoelektronspektroskopi (XPS). Uppvärmningen utfördes i 1 mbar kvävgasatmosfär, som är tillräckligt för att undvika magnesiumförångning samtidigt som det ger en god XPS-intensitet. Experimentet utfördes vid strålrören HIPPIE och SPECIES på synkrotronljusanläggningen MAX IV i Lund. Databearbetning och analys har utförts, och sker fortfarande, vid Gränges R&I.