Framtiden för Europas forsknings- och innovationspolitik

Kommissionen driver på för att stärka Europas teknologiska suveränitet genom massiva investeringar i AI, digital teknik och klimatomställning. Samtidigt kommer det också förslag på ökad frihet för kunskap och innovation så att det blir enklare att samarbeta inom gränsöverskridande verksamheter. 

Konferensen i Bryssel samlade 350 ledande aktörer från innovation, forskning, och industri för att diskutera det kommande ramprogrammet och andra europeiska satsningar.                  

Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson var en av talarna. Inför konferensen sa hon:

– Den globala kapplöpningen handlar inte längre om enskilda teknologier eller individuella genombrott. Det handlar om förmågan att mobilisera hela teknologier, för AI, för elektrifiering, för energisystem i stor skala och genom resilienta ekosystem. 

För Europa är det inte enbart en fråga om konkurrenskraft, utan också om strategisk förmåga: vår kapacitet att bygga och styra system i en värld där hållbarhet och säkerhet i allt högre grad vilar på samma teknologiska grund. 

I sessionen som Darja Isaksson var med i deltog också bland andra Christian Ehler, ledamot i Europaparlamentet och Marc Lemaître, chef för forskning och innovation i EU-kommissionen. Sammanfattning av en del av sessionen på Science Business webbplats

Frågor inför nästa ramprogram 

Under konferensen lyftes frågor som: 

• Hur förändras Europas FoI-landskap när geopolitiken hårdnar och konkurrensen från USA och Kina ökar?
• Kan EU ta nästa steg mot en verklig inre marknad för kunskap – och vad skulle det innebära för mobilitet, delning av data och gemensam infrastruktur?
• Hur ska kopplingen mellan industripolitik och FoI stärkas i nästa fleråriga budgetram – särskilt mellan konkurrenskraftsfonden och nästa ramprogram för forskning och innovation, FP10?
• Vilken roll får internationella samarbeten framöver, inte minst med de stora FoU-nationerna som är associerade till Horisont Europa?
  
  

Europa står vid ett vägskäl

Diskussionerna är viktiga för Sverige. Det kommande ramprogrammet FP10 formulerar ramarna för europeiskt forskningssamarbete 2028-2035 och styr förutsättningarna för allt från klimatinnotvationer och digitala satsningar till startup‑ekosystem och framtida industripartnerskap.

För Sveriges innovationssystem kommer resultat av förhandlingarna framför allt att påverka:

• Vilka europeiska samarbeten som blir möjliga
• Hur svenska företag och forskare kan delta i nya partnerskap
• Vilken roll Sverige får i framtida strategiska teknikområden
• Hur mycket finansiering som går att hämta hem till svensk forskning och innovation.