Kommer framtidens techjättar att födas i Europa?

Talare 3 [00:00:05]: Det är ju så att är man investerare i en startup så vill man gärna se hela finansieringsresan. Man vill se vem är det som tar efter när vi har gjort vår till exempel series A eller vad det är. Vad finns det då för aktörer som kan ta vid B, C och andra rundor?

 

Talare 2 [00:00:22]: Det handlar inte bara om att de här företagen ska växa, att de ska göra en exit och att de ska skapa massor med pengar till riskkapital. De här företagen, de är grunden för Europas konkurrenskraft och hela näringslivets industrialisering. Det är där kompetensen sitter. De är kompetensnoder som kan hjälpa andra företag att växa, att förnya sig och bli konkurrenskraftiga i en global marknad.

 

Talare 5 [00:00:46]: Jag brukar jämföra och säga att det är lite som EU:s Champions League för innovationsbaserade SME. Så att verkligen man ger sig in i Europaeliten här och tävlar.

 

Talare 1 [00:01:00]: Hej och välkommen till På spaning innovation, en podcast från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Europa ska bli en ledande plats för startupbolag som kan utveckla framtidens banbrytande teknologier. Det vill EU-kommissionen som med en ny strategi föreslår bland annat bättre tillgång till riskkapital och minskad byråkrati. Kommer framtidens stora techbolag att ha startats i Europa? Och vad behöver i så fall göras? Om det ska vi prata i dagens avsnitt. Jag heter Daniel Holmberg och med oss här i studion har vi Marie Wall som arbetar på EU-kommissionen med de här frågorna. Välkommen!

 

Talare 2 [00:01:37]: Tack!

 

Talare 1 [00:01:38]: Och Anne Lidgard som arbetar med framväxande teknik och företag på Vinnova. Välkommen du också!

 

Talare 3 [00:01:44]: Tack så mycket!

 

Talare 1 [00:01:45]: Marie, du kanske vill berätta lite mer vad gör du på EU-kommissionen?

 

Talare 2 [00:01:50]: Ja, jag jobbar med någonting som kallas European Innovation Council. European Innovation Council är den viktigaste insatsen för att stötta deeptech-företag att växa. Vi har olika insatser som bidrag, vi tillhandahåller riskkapital och vi har också olika tjänster som tillhandahåller kompetens. Det kan vara matchmaking, det kan vara internationaliseringsinsatser eller tillgång till coacher. Men jag är också involverad i den strategi som EU-kommissionen nu har tagit fram kring startups och scaleups.

 

Talare 1 [00:02:22]: Kan du berätta kort om arbetet med att ta fram den här strategin?

 

Talare 2 [00:02:25]: Ja, det som karaktäriserar den här strategin, det är att det inte bara är ett enda direktorat som har tagit fram strategin, utan det här är ett samarbete mellan kommissionärer från flera olika områden. Det handlar om kommissionärer ansvariga för regelverk och förenkling, kommissionärer kring industri, kommissionärer kring innovation och forskning och konkurrenskraft och produktivitet men även Europas självständighet, sovereignty and security and democracy. Dessutom så är den här strategin i högsta grad en frukt av Ursula von der Leyen. Hon står bakom den här till hundra procent och vill verkligen se det här hända. Så vi har stöd från toppen och vi har flera olika direktorat involverade. Det gör att den här blir väldigt mycket starkare än om det bara hade varit ett direktorat som hade stått bakom den.

 

Talare 1 [00:03:25]: Men Anne vill du också berätta lite vad gör du på Vinnova kopplat till de här frågorna?

 

Talare 3 [00:03:29]: Dels så sitter jag som Sveriges representant i ett antal internationella organisationers styrelse. Bland annat så sitter jag i något som heter Europeiska innovationsrådets forum, som är ett forum just för att hämta in medlemsstaternas olika erfarenheter och liknande och se hur det bättre kan synka mot det som EIC då sedan lanserar i form av program och så vidare. Jag sitter även i styrelsen för European Startup Nations Alliance som är en organisation som syftar till att just utveckla policy, rekommendationer och så för att verkligen stötta startups i hela Europa. Jag sitter även i Tafties styrelse. Taftie är den medlemsorganisationen för europeiska innovationsmyndigheter. I samtliga dessa organ där jag då har suttit eller sitter, så har vi diskuterat den här startup-strategin och vi har också kunnat framföra synpunkter på den under resans gång, det vill säga under dess utformning. Hemma på Vinnova på Mäster Samuelsgatan så arbetar jag framförallt med alla de insatser som vi har för att stötta framväxande teknologier och startups och scaleups, där sitter jag bland annat i en del av områdesledningen där vi jobbar med de frågorna.

 

Talare 1 [00:04:51]: Det här är då alltså ett förslag till strategi för startup scaleups. Kommissionen pekar där på att Europa har en fragmentiserad marknad, svårigheter att skala upp, det finns brist på kapital och även talanger pekar man på. Om vi börjar med bakgrunden lite där, delar ni den här uppfattningen och hur illa ser det ut egentligen idag i Europa? Vill du börja Marie.

 

Talare 2 [00:05:17]: Ja, fragmenteringen delar jag verkligen och även bristen på kapital. Men det är inte egentliga bristen på kapital, utan det är egentligen allokeringen av det kapital som finns i den europeiska marknaden. I många länder så har vi väldigt bankcentrerade system där det är mer en traditionell syn på investeringar som inte handlar om att man ska investera i framtidens företag utan snarare i fastigheter och större, trygga räntebärande papper och så vidare. Så att det är hur vi allokerar det stora kapitalet som finns i pensionsfonder och stiftelser i Europa som är det största problemet skulle jag säga.

 

Talare 1 [00:05:59]: Vad säger du Anne, vad är din bild?

 

Talare 3 [00:06:01]: Jag skulle säga att Draghirapporten som kom för snart ett år sedan, den pekade verkligen på många av de utmaningar som Europa har för att verkligen kunna konkurrera nu med det som sker i Kina och USA. Det är glädjande nu också att man verkligen insett att startups och scaleups är en väldigt viktig del i att faktiskt kunna bygga den här konkurrenskraften. Det har vi sett nu väldigt starkt på EU-nivå och också i andra länder som i Tyskland och liknande. Det som är utmanande det är just det här med den inre marknaden, vi har ju ingen riktig inre marknad. Är man ett amerikanskt techbolag så kan man registrera sig i Delaware och sedan kan man verka inom hela 50 stater. Är man ett svenskt bolag som vill expandera och inte bara som är IT utan som kanske marknadsför hårda saker som kräver produktion och som kräver anställda på plats, då måste man skapa ett dotterbolag i varje enskilt land, med allt vad det innebär med lokala HR-regler och juridik och liknande. Det är en enorm extra kostnad som vi lägger på våra europeiska startups och scaleups. Det är otroligt viktigt tänker jag, att man får bukt på de hindren faktiskt i sammanhanget. Sedan finns det många andra detaljer, men jag måste säga att när den här först kommunicerades då i början på året att det skulle bli en startup-strategi och det var dokument som gick igenom alla de utmaningar som fanns. Så när vi gjorde en undersökning runt omkring i Sverige bland de organisationer som är direkt berörda så fanns det en samstämmig syn på just de utmaningar som man också hade lagt fram från EU. På det sättet så tycker vi nog att man har identifierat rätt utmaningar. Nu återstår det väl att se, vad blir det för faktiska åtgärder nu och det blir spännande.

 

Talare 1 [00:08:05]: Ja, precis. Marie, kan du berätta lite mer om strategin, alltså vilka är de viktigaste förslagen?

 

Talare 2 [00:08:12]: Ja, de viktigaste förslagen. Strategin är väl då uppdelad i flera olika delar. Det ena handlar om regelverk såklart. Det andra handlar om finansiering, men det handlar också om utveckling av marknad och tillgång till talang och tillgång till infrastruktur för att faktiskt också testa och validera och verifiera sina lösningar. Men om vi kan börja med det första med regelverk. Jag delar verkligen den synen som Anne gav bild av där med fragmenteringen och utmaningarna med alla dessa nationella regelverk. Det har även EU-kommissionen sett. Så att den viktigaste flaggskeppsåtgärden är något som kallas 28th Regime. 28th Regime är egentligen en ny bolagsordning, motsvarande en Delaware för Europa, som framförallt riktar sig då till unga innovativa bolag. Tanken är att den ska hantera hur man hanterar sina anställda, skatteoptioner, andra regelverk. Den ska också möjliggöra att man får någon typ av status som startup eller innovativt bolag som möjliggör för länder att tillhandahålla och skriva regelverk som är specifika för de här företagen. Om det här kommer lyckas eller inte, det är många som är skeptiska. Man tror att EU-kommissionen kan säkert komma fram med ett förslag som är bra, men sedan ska det här förslaget malas genom 27 medlemsländer som alla har sina olika käpphästar, vad som får ingå och inte ingå. Så risken är att det inte blir så fantastiskt som man hoppas. Samtidigt Ursula von der Leyen har verkligen gått ut, det här är hennes baby. Hon har hela det här gänget av kommissionärer bakom sig i den här projektgruppen som har som uppdrag att stötta henne i det här. Så vi får se, vi får hoppas, vi får hålla tummarna. Målsättningen är att den här nya lagstiftningen ska vara framme i första halvan av 2026. Så vi får se. Men här kan många medlemsländer också göra ett arbete i att se till att den egna regeringen inte sätter käppar i hjulet för de bästa förslagen som är bra för Europa.

 

Talare 1 [00:10:46]: Ja, Anne, har du några perspektiv på det här? Det låter inte bra om det här mals ner innan det blir verklighet förslaget.

 

Talare 3 [00:10:55]: Jag tror att man får väl se det lite grann som att ja förvisso det är ett helt paket, men finns det ändå delar i det här som ändå skulle ge så pass mycket framdrift att det spelar en större roll i sammanhanget. Så lite grann tror jag om jag ska, jag hoppas att man inte kastar ut hela barnet i badvattnet utan att man faktiskt gör lite grann som när man ska tugga i sig en elefant, att man börjar knapra lite grann på svansen eller på någon annan del och så småningom så kanske på sikt att vi faktiskt har fått till det här, när man inser hur viktigt det är. Det finns delar till exempel också där vi skulle kunna komma överens i Europa när det gäller internationell talangattraktion. Vi skulle kunna ha ett startupvisum till exempel, sådana saker. Men det kanske Marie vet mer om.

 

Talare 2 [00:11:47]: Nej, men the 28th Regime är egentligen bara den första delen. Inom ramen för regelverk så finns det även andra satsningar. Det finns en satsning på något motsvarande bank-ID för Europa som gör att det underlättar för många entreprenörer att göra business och komma åt olika offentliga tjänster. Vi kommer också ha någon typ av arbete med stresstest kring olika länders regelverk för att försöka pusha och påverka länder att göra sina regelverk mer innovationsvänliga och mer vänliga för småföretag. Liknande saker har gjorts tidigare, men nu trycker man nog ännu mer på det. Även olika standardiseringsarbeten kommer utvecklas. Men det är med regelverk. Sedan har vi det här med bättre finansiering. När det gäller finansieringen så kommer man stärka European Innovation Council, den delen som jag jobbar med, ganska rejält. För man ser att det här är ett viktigt verktyg för att verkligen få ut den innovation som finns i Europa och nyttiggöra den. För vi är väldigt starka på forskning, men vi har en utmaning i att få de här resultaten från många forskningsbaserade strukturer att också omvandlas till nytta i form av entreprenörskap. Så European Innovation Council kommer stärkas.

 

Talare 1 [00:13:22]: Vi kanske kan förklara lite, vad är alltså European Innovation Council?

 

Talare 2 [00:13:29]: Inom ramen för forskning och innovation på Europanivå så finns det något som heter Horizon. Horizon är uppdelad egentligen i tre delar. Den första delen är grundläggande forskning, basforskning, motsvarande Vetenskapsrådet i Sverige. Sedan har man en del som är mycket samverkansforskning där det är partnerskap mellan stora företag och akademi och små företag. Sedan har man den tredje pelaren som i princip är European Innovation Council och det är bidrag till både forskare och till företag för att omvandla forskningsresultat till nytta. Det största och den flaggskeppsdel, och det finns flera insatser där, det är ARPA-lik forskningsfinansiering och det är finansiering för att ta det första, validera om tekniken ska gå till marknaden. Men det viktigaste är vad vi kallar EIC Accelerator. EIC Accelerator är någonting som vi kallar blended finance där man söker både bidrag och equity för att då bygga sina företag. Det är ganska mycket pengar man kan få. Den delen som är riskkapital är tio miljoner. Det finns även ytterligare en del i det här där man kan stärka upp med ytterligare 30 miljoner euro från EU. Så det är ganska mycket pengar det handlar om. Det här har varit ett viktigt verktyg för många deeptech-företag i Europa och Sverige har varit väldigt framgångsrikt i att få pengar härifrån också.

 

Talare 1 [00:15:09]: Det här verktyget kommer då att förenklas och förbättras helt enkelt?

 

Talare 2 [00:15:13]: Det kommer både stärkas rent finansiellt men även förenklas. För en av de stora utmaningarna vi har är att det är ganska långa processer. Vi jobbar hårt nu på att försöka förändra hur utvärderingarna ser ut och görs så att de går snabbare. Det kommer vi se ganska snart till och med, så det här är ett arbete som pågår. Men förutom European Innovation Council när det gäller finansiering, för det är fortfarande ganska lite pengar för många deeptech-företag även om vi tycker det är mycket pengar utifrån ett europeiskt perspektiv, eller utifrån ett svenskt perspektiv, så satsar vi nu på någonting som heter Scaleup Europe Fund som också ska introduceras 2026. Syftet med den här fonden är att mobilisera det institutionella kapitalet, att också bidra till att bygga, skapa förutsättningar för tillväxtfinansiering. Då handlar det om finansiering upp på 100 miljoner euro till olika företag. Det ska vara riktigt scaleup-nivå på den finansieringen. Syftet som jag sa är också då att få med det här lite mer passiva kapitalet som vi har idag och få dem att faktiskt omallokera till den här typen av företag.

 

Talare 1 [00:16:40]: Anne, du nämnde vid något tillfälle att problemet i Europa är egentligen inte startups utan bolagens förmåga att växa.

 

Talare 3 [00:16:51]: Det är precis så. Vi ligger faktiskt väldigt väl till rent statistiskt jämfört med USA när det gäller födelsetalen, det vill säga hur många startups vi har. Men däremot så ser vi sedan när det gäller så kallade scaleups, alltså de som verkligen expanderar på riktigt, expansionsföretag, då sjunker procentsatsen radikalt och vi ligger väsentligt, väsentligt efter där. Det hänger naturligtvis samman med att det saknas den här typen av expansionskapital. Det är ju så att är man investerare i en startup så vill man gärna se hela finansieringsresan. Man vill se vem är det som tar efter när vi har gjort vår till exempel series A eller vad det är. Vad finns det då för aktörer som kan ta vid B, C och andra rundor. Där har det varit så att det har varit amerikanska sådana här VC-fonder och liknande som har då kunnat ta vid. Då blir det gärna att man väljer att flytta företaget. Det handlar också naturligtvis om tillgång till marknaden där i det sammanhanget, så det är inte bara kapitalet. Men ofta har vi sett i studier att det är, i många fall så är det faktiskt från investerarna som man har ställt krav på förflyttning, det är inte nödvändigtvis alltid själva ledningen som har gjort det valet. Så absolut, det behövs verkligen frigöras kapital i Europa för de här faserna. Både när det gäller själva industrialiseringsfasen, det är så att säga den andra valley of death, alltså hur tar man någonting från labb till faktiskt en begynnande eller en industrialiseringsprocess helt enkelt. Där saknas det kapital men sedan också de här stora när man verkligen behöver växa på riktigt. Det som behövs där dels naturligtvis så är det investeringskapital, men det behövs också förmånlig lånefinansiering. Att det finns möjlighet att kanske lyfta av i större utsträckning risken från banken. Där finns det intressanta förslag nu tycker jag i den här nya startup-strategin. Att man i större utsträckning ska kunna räkna immateriella tillgångar som någonting som finns på balansräkningen och som kan utgöra säkerhet mot lån. Det finns väldigt mycket spännande måste jag säga här. Men just det där, hur ser vi till att det strategiska valet för en scaleup så småningom blir att vi stannar i Europa för vi kan växa här. Det är otroligt viktigt för europeisk konkurrenskraft framöver.

 

Talare 1 [00:19:35]: Marie.

 

Talare 2 [00:19:38]: Jag vill verkligen kommentera det där för jag tror att nu pratar vi finansiering, men för att man ska stanna i Europa och för att man ska få finansiering så krävs det också kunder, det krävs en marknad och det här är ett annat stort gap i Europa. När jag pratar med vissa svenska startups som har varit framgångsrika inom AI och andra områden som har blivit uppköpta så säger de så här, vi har försökt att sälja till Europa och alla kunder de är lite försiktigt intresserade och vi kan få affärer men de är tio gånger mindre än vad vi får med våra amerikanska kunder och det tar tio gånger längre tid än vad det gör med våra amerikanska kunder. Till slut så liksom tröttnar man som entreprenör. Då är det väldigt lätt att man hamnar i USA där takten och liksom urgencyn är större. Så att en av de andra flaggskeppsinitiativen som faktiskt finns med i den här strategin är att vi vill skapa ett nätverk av europeiska corporates och som i dialog med Ursula von der Leyen faktiskt kan också committa att titta på de här företagen och se hur kan vi tillsammans bygga marknaden för deeptech-företag. Vi har varit inne på det lite grann tidigare också, det handlar inte bara om att de här företagen ska växa, att de ska göra en exit och att de ska skapa massor med pengar till riskkapital. De här företagen, de är grunden för Europas konkurrenskraft och hela näringslivets industrialisering. Det är där kompetensen sitter. De är kompetensnoder som kan hjälpa andra företag att växa, att förnya sig och bli konkurrenskraftiga i en global marknad. Många gånger och framförallt så [BCG? 00:21:20] skrev en studie här för ett tag sedan när de visade på att när man nyttiggör värdet som kan skapas av många av de här teknikerna som tas fram framförallt inom deeptech i ett litet företag, tiodubblas när de används i ett stort företag. Så från ett europeiskt perspektiv så vill vi inte bara att företagen ska växa, utan vi vill att de ska ha kunder i Europa. Vi vill att europeiska företag ska använda den teknik de tar fram. För det är då vi skapar värde för Europa. Visst, vi kan skapa värde för Europa när de här företagen anställer massor av människor och producerar saker och säljer internationellt, ja. Men värdet blir ännu större om de har kunder i Europa. Det här hur vi kan på olika sätt skapa en rörelse som mobiliserar de större företagen att faktiskt i högre grad närma sig, intressera sig för, samarbeta med unga, innovativa entreprenörsföretag är jätteviktigt. Och Sverige ligger långt framme där. Vi har till exempel den här Turbine Capital som nyligen startades som är ett typexempel på en sådan insats som skapar en titthålsinvestering för corporates in i unga startups så de förstår vad är det som finns här, hur skulle vi kunna jobba i framtiden med dem. Det finns en mängd olika saker att göra inom det här området, men det är en jätteviktig aspekt i den här startups-strategin att inte bara titta på mer kapital, kapital, kapital men också hur bygger vi marknad, hur stärker vi marknaden.

 

Talare 1 [00:22:55]: Vad säger du Anne.

 

Talare 3 [00:22:55]: Jag tänkte säga att här spelar naturligtvis offentlig sektor en väldigt viktig roll också, att vi i offentlig upphandling också ser över det regelverk som finns och att vi i större utsträckning också ser lite längre än bara det som man precis för ögonblicket har exakt definierat som ett behov. Utan man tittar också mer på hur driver vi då också ekonomisk utveckling genom att vi går in och ger möjligheten här åt ett innovativt företag att komma kanske med någon alternativ lösning, än den som vi hade tänkt oss ursprungligen, någonting som redan bara fanns på hyllan. Det där är också någonting som tas upp i själva startup-strategin nu för hela Europa. Vi har enormt mycket kapital som allokeras till offentlig upphandling. Om bara en bråkdel av det gick mer till att man faktiskt vågade ta en liten större risk i det offentliga så skulle det göra en väldigt stor skillnad. För det är så, man behöver kunder. Det är kunder som gör att man också kan sedan ta nästa steg, att man kan attrahera investerare och komma mycket, mycket längre på sin resa än om man står och stampar och inte kommer någon vart.

 

Talare 1 [00:24:14]: Finns det några andra förslag i den här strategin som är viktiga?

 

Talare 2 [00:24:18]: Ja, det finns två stycken saker som jag vill nämna ytterligare och det är satsningen på de starka ekosystem vi har. För vi ser att det är väldigt olika förutsättningar i alla europeiska länder. Vissa länder, som Sverige, har väldigt starka stödekosystem för de här bolagen som kan hjälpa dem att växa. Andra har det inte. Istället för att bygga stödsystem på en EU-nivå som kan stötta alla, så finns det en ambition nu att se till att stärka de starka ekosystemen, så de inte bara kan stärka och stötta nationella bolag utan även bolag från resten av Europa. Det är också en viktig egentligen förflyttning som vi vill uppnå med den här strategin. Den andra som också är viktig det är vad vi kallar The Blue Carpet Initiative. Det är en satsning på att också både behålla och attrahera talang. Men det kan man ha ett helt poddavsnitt om själv, så vi lämnar det här. Men den finns även med.

 

Talare 1 [00:25:19]: Ja, och sedan EU ger också finansiellt stöd till företag i olika faser. Vår producent John Swartling har träffat Karl-Erik Johansson vid EU SME Support, som ger råd till små och medelstora företag om hur man söker EU-finansiering.

 

Talare 4 [00:25:41]: EU SME Support är en tjänst som drivs på uppdrag av Vinnova, Tillväxtverket och Energimyndigheten.

 

Talare 5 [00:25:50]: Vi är den kostnadsfria svenska offentliga supporten till innovationsfinansiering i Bryssel för små och medelstora företag som vill växa, så kallade scaleups där man ska börja anställa utöver grundarteamet och gå ut internationellt och bygga en organisation och ta fram en kommersiellt säljbar produkt.

 

Talare 4 [00:26:09]: Karl-Erik Johansson är internationell affärsutvecklare på Uminova Innovation vid Umeå universitet och är en av EU SME Supports experter.

 

Talare 5 [00:26:21]: Vi kan hjälpa till i olika steg från att ge feedback på ansökningar, pitch och intervjuträning här i steg tre, utvärdering där man ska åka ner till Bryssel och pitcha på Draknäste. Och allt däremellan fram till projektets slut också kring kontraktsfrågor och revision och annat. Det är hela spannet från första information till projektavslut som vi stöder med. Vi brukar också beskriva oss lite som landslagstränare för innovationsbaserade SME, en sådan där [unicorns to be? 00:26:55] så att det är på den nivån då att man måste verkligen vara affärsmässigt inte minst hur man tänker där och go-to-market strategi på spets.

 

Talare 4 [00:27:08]: Vilka är de vanligaste frågorna som ni får?

 

Talare 5 [00:27:12]: Dels är det vad finns att söka, börjar man många gånger med. Då får vi som rådgivare och affärsutvecklare börja intervjua företaget i vilken situation de är idag. Vart befinner de sig på TRL-skalan, Technology Readiness Level 1–9. Man ska oftast vara där kring 5–6, att man har en prototyp som är validerad och fungerar i en relevant miljö.

 

Talare 4 [00:27:38]: EU SME Support hjälper alltså till med allt från allmänna frågor till mer specifika frågeställningar.

 

Talare 5 [00:27:45]: Jag brukar jämföra och säga att det är lite som EU:s Champions League för innovationsbaserade SME. Så att verkligen man ger sig in i Europaeliten här och tävlar.

 

Talare 4 [00:27:58]: Vad är det företagen tycker är svårast med stödsystemet i EU?

 

Talare 5 [00:28:03]: Ja, om vi talar igen EIC Accelerator som jag jobbar mest med så är det ju det här att få till en bra go-to-market strategi, den här marknadsmässiga delen. Man har många gånger ganska klart för sig vad man vill göra i teknikutveckling och de frågorna, men sedan att bygga organisation och börja anställa 10–15 personer i ett sådant här projekt och upp till två år normalt, det är väl det man tycker är svårast och känner att man behöver stöd i här. Kanske från vår sida också att vi påminner dem här att den här marknadsdelen i ansökan, hur ni ska bygga organisation och med team och annat, att det är där ni måste stärka upp er ansökan.

 

Talare 4 [00:28:49]: Har du några generella råd till företag som vill söka EU-stöd för innovationsprojekt och särskilt startups?

 

Talare 5 [00:28:56]: Ja, det är att börja i tid. Man får räkna med att om man gör en bra full application så måste man lägga 200–300 timmar här, så att det tar mer tid än man tror under 6–8 kalenderveckor. Det här är en process normalt beroende på hur det faller sig med deadlines och annat på 8–9 månader från, som snabbast från när man ansöker tills man kan ha en projektstart. Det är det här att börja i tid, det är inga snabba pengar.

 

Talare 4 [00:29:20]: Finns det några vanliga misstag som är bra att undvika?

 

Talare 5 [00:29:24]: Misstag är väl kanske det här att man har för underdimensionerad marknadsdel i sitt projekt som jag var inne på tidigare. Att man har lagt för mycket tyngdpunkt på teknikutveckling och för lite på marknadsförberedande aktiviteter och marknadsutveckling. För tanken är också här i de här projekten att när man har kört sitt bidragsprojekt ska det vara investeringsfärdigt företaget också för externa investerare och även EIC:s ägarkapital, EIC Fund.

 

Talare 4 [00:29:57]: Vad skulle du säga är de främsta fördelarna med att vara med i EU-projekt?

 

Talare 5 [00:30:02]: Ja det är dels att man får som konkurrensutsättas i den här hela europeiska kontexten för även Storbritannien och Schweiz och Israel är med som EIC Acceleratorprogrammet här då. Att man får den här feedbacken från ett antal internationella utvärderare på sin ansökan också då. Sedan upplever också många kanske som är mer tävlingsinriktade, man får som en europeisk ranking vart man ligger just där och då även om man inte får pengarna. Vart man ligger om man ligger på hundrade plats eller niohundrade plats också. Så är det ju, många kan uppleva det som stimulerande.

 

Talare 1 [00:30:45]: Vad säger ni efter att ha lyssnat på Karl-Erik här, han pratar bland annat om att gå till marknad. Behöver svenska företag tänka mer på affären och inte bara på tekniken?

 

Talare 3 [00:30:55]: Vi är ett ingenjörsland rent traditionellt och det här är någonting som vi har sett under många, många år att man tycker om att bygga saker, man tycker om att utveckla. Det är det som också tack vare att vi har nu innovationskontor och att vi har inkubatorer som finns där för att faktiskt ge de här entreprenörerna nu de här verktygen som behövs för att kunna undersöka just, validera, finns det en marknad för det här? Hur tar man reda på om det finns ett behov? Hur lär man sig mer av hur själva kunden skulle agera i ett visst sammanhang och liknande. Det där är otroligt viktiga delar i det svenska stödsystemet. Därför att vi ser att vi behöver både se till så att företagen själva, entreprenörerna själva, grundarna har de förmågorna i företaget när det gäller affärsutveckling, när det gäller att ta hand om sina immateriella tillgångar och de här. Det är den ena biten, att se till så att man har själv den kunskapen, tillväxtkunskap senare när man ska skala. Hur bygger man organisation till exempel? Men sedan så har vi också det som vi jobbar med från Vinnova, hur ser vi till att själva ekosystemet runt omkring företagen också har och kan leverera det som företaget behöver i form av kontakter, i form av internationella samband och liknande. Så att jag håller absolut med. Jag vill bara också säga att just det här stödet som man kan få genom EU SME det är otroligt värdefullt, därför att det är verkligen ett nålsöga att få finansiering genom EIC Acceleratorn, jag tror att det är en beviljande grad kring fyra, fem procent där någonstans. Så det är väldigt många riktigt, riktigt bra företag som inte får finansiering där och då får man vad man kallar för en seal of excellence om man ändå tycker att man har kommit väldigt långt i processen. Vår utmaning är att vi skulle gärna vilja kunna finansiera dem då från till exempel Vinnova eller andra. Men vi har inte riktigt den storleken på för att kunna matcha det som de då har behov av. EIC Acceleratorn är otroligt värdefull för att då får man tillgång både till de stora bidragen som tio miljoner euro och investeringskapital på uppåt en 30 kanske till och med mer. Det saknar vi för att kunna nyttja verkligen det här och ta hand om bolagen som kommer på andra, tredje, fjärde plats. Men eller och ska jag väl säga, för vi står oss väldigt väl i statistiken. Vi ligger själva tror jag på en beviljande grad kring åtta procent där någonstans i Sverige. Så vi är duktiga i klassen. Men man skulle vilja ha ett större nålsöga. Det blir bra om det blir mer resurser, då finns det goda förutsättningar.

 

Talare 1 [00:33:38]: Ja, det låter bra. Har du några reflektioner, Marie?

 

Talare 2 [00:33:40]: Ja, Anne nämner seal of excellence. Faktum är att även de företagen som får seal of excellence får en annan typ av stöd. De blir listade i våra system och de får tillgång till matchmaking-tjänster, coaching-tjänster och det nätverk som vi bygger upp utifrån ett europeiskt perspektiv. Så att om man inte får stöd i finansiering så får man i alla fall stöd i form av kunskap från det europeiska nätverket och nätverket till kunder och investerare.

 

Talare 3 [00:34:18]: Jag tänkte lyfta just det här med det här själva när man ska växa organisationen. Jag vill verkligen rekommendera då företag att se, vi har en del sådana här scaleup-acceleratorer faktiskt i Sverige som man kan söka sig till för att få den där typen av mentorer, tillgång till kunskap för att faktiskt förstå. Har man aldrig byggt ett företag tidigare så är det klart att det är jättesvårt när man plötsligt ska utveckla en hel säljorganisation, när man kanske är 50 personer och växer på väg till 100. Det är en helt annan sak än att vara ett startup där alla ryms i ett konferensrum.

 

Talare 1 [00:34:53]: Ja. En viktig faktor bakom USA:s framgångar är det här med starka ekosystem, med samarbeten mellan universitet, entreprenörer, investerare och så vidare. Silicon Valley är typexemplet på det här. Anne, du har jobbat där. Går det att skapa liknande miljöer i Europa, tror du?

 

Talare 3 [00:35:14]: Alltså jag tror att vi är på god väg att få den där typen av ekosystem där det är återfallsentreprenörer om man säger så. Sådana som är inne på andra, tredje, fjärde rundan som själva startar riskkapitalbolag eller affärs- eller ängelnätverk. Absolut. Det som är styrkan i Silicon Valley det är förutom då att det är väldigt trevligt klimat vilket gör att det är många riskkapitalister som tycker om att bo där. Men de har väldigt starka universitet. De har Stanford, det finns UCSF, det finns UCLA och så vidare. Det är någonting vi har i Europa också och vi är på god väg att skapa den här typen av miljöer kring dem. Vi kommer aldrig kunna replikera Silicon Valley. Silicon Valley är unikt i världen men vi kan och är på god väg på många ställen tycker jag att skapa den där typen av väldigt, ett ekosystem där saker och ting, jag ska inte säga att det blir ett helt självspelande piano men där, det som skiljer USA skulle jag säga, Silicon Valley-ekosystemet från vad vi har i Sverige, det är att det är mycket större mobilitet på människor. Man går in och ut ur akademin, ut i näringslivet, man startar sitt företag, man går tillbaka till akademin. Alltså den typen av ekosystem tror jag är väldigt, väldigt viktig för kunskapsöverföringen, för entreprenörskapet. Och också för att det ger väldigt spännande forskning faktiskt tillbaka till akademin.

 

Talare 2 [00:36:49]: Jag skulle säga att vi har ett problem med storlek. För att vi ska kunna skapa den här kulturen där man går mellan företag, där man ger tillbaka till varandra och hjälper varandra, där man skapar den här innovativa dynamiken krävs det en kritisk massa. Det är därför vi också behöver faktiskt våga fokusera på några kritiska hubbar i Europa och se till att de hubbarna blir europeiska, inte bara nationella. Istället för att försöka bygga ekosystem i varenda land, i varenda stad. För man behöver den kritiska massan för att skapa den kultur som krävs också. För det som vi har i Silicon Valley det är en entreprenörskapskultur. Den kulturen, jag kan se att den replikeras även i Stockholm i startupvärlden, men kanske inte runt omkring i resten av vårt näringsliv. Vi behöver den kulturen för flera entreprenörer i resten av Europa och se till att de inte dödas av den gamla traditionella industriella synen på företagande.

 

Talare 1 [00:37:57]: Ja. Är det några särskilda branscher där ni ser att Europa skulle kunna ta ledningen eller kanske redan gör?

 

Talare 3 [00:38:04]: Vi är väldigt duktiga inom life science. Oerhört framgångsrika där. Där finns det också goda traditioner. Vi är väldigt duktiga när det gäller de här lite tyngre sakerna materialteknik, avancerad stål, de bitarna. Duktiga när det gäller, faktiskt på väg nu, även om det inte investeras alls i den storleksordningen som vi ser i Kina och USA, så är vi faktiskt väldigt duktiga på AI inom vissa nischade områden. Det ska vi faktiskt inte sticka under stol med. Däremot så behöver vi fortsätta att utveckla det och framförallt tillämpad AI ser jag som väldigt goda möjligheter inom olika vertikaler och nischade områden. Det här var bara några områden, vi ligger långt fram också när det gäller att tänka hållbarhet och miljöteknik självklart alltså där. Det finns i Europas DNA på ett helt annat sätt än vad det finns i USA, det märker jag dagligen nästan i de dialoger jag har med folk i USA.

 

Talare 2 [00:39:10]: Ett annat sätt som vi kan bli starka det är också att säkerställa att vi nyttjar och att vi nyttiggör den teknik som faktiskt tas fram, oavsett om den tas fram i andra delar av världen eller i Europa. För det är när teknik används för att bygga nya affärsmodeller och effektivisera sätt som vi levererar de tjänster som vi behöver som människor och företag det är då vi skapar det stora värdet. Om vi inte är de som tar fram grundtekniken ska vi fasiken i alla fall bli bäst på att använda den.

 

Talare 1 [00:39:45]: Ja, det låter bra.

 

Talare 3 [00:39:47]: Inom innovationsforskningen så pratar man både om innovation index, alltså hur duktig man är på att faktiskt innovera, men också om dissemination index, vilket visar sig vara minst lika viktigt för konkurrenskraften.

 

Talare 1 [00:40:01]: Vad är det?

 

Talare 3 [00:40:01]:  Det är alltså hur snabbt som viss teknik sprids bredare ut i samhället.

 

Talare 1 [00:40:06]: Ja. EU har nu tagit fram det här förslaget till strategi. Men alltså, vad ligger på EU att göra och vad ligger på de enskilda medlemsländerna? Vill du svara på det, Marie?

 

Talare 2 [00:40:24]: EU kan skapa förutsättningarna, men vi kan inte se till att saker händer. Utan för att vi verkligen nu ska få den här tillväxten och få det resultat vi behöver så krävs det någon typ av movement, någon typ av samling där vi alla, det handlar om entreprenörer, det handlar om riskkapital, det handlar om stora företag, det handlar om forskningsstrukturer och länder också möter upp bakom den här strategin och säger okej, nu måste vi verkligen se till att skapa förutsättningar för de här företagen att växa. Vi behöver allihopa kroka arm. Det handlar inte bara om lagar och regler och förutsättningar från EU utan det handlar om mindset. Mindset och vilja och en gemensam vision.

 

Talare 1 [00:41:12]: Vad gör Vinnova på det här området?

 

Talare 3 [00:41:14]: Vi håller nu på att analysera själva startup-strategin och också identifiera vad det är som vi som Sverige behöver ta ansvar för. Det här kommer vi göra, dels gör vi det nu i dialog med olika parter ute i Sverige. Men också i dialog med regeringskansliet så att vi ska kunna landa i konkretion när det gäller det. Det handlar sedan eftersom det här är någonting som också kommer att behöva passera parlamentet så småningom om det ska bli lagförändringar, så är det väldigt viktigt att våra Sveriges parlamentariker får också den kunskap och mindset som är viktig just för att förstå hur värdefull de här målgrupperna är för Europas konkurrenskraft.

 

Talare 1 [00:42:02]: Ni var inne på det lite också att det ser olika ut i olika länder. Finns det några länder eller regioner i EU som är förebilder här?

 

Talare 2 [00:42:11]: Jag skulle säga att Sverige är en förebild. EU-kommissionen skickar varje år gör de en analys kring olika politikområden där de ger rekommendationer till de olika medlemsländerna. Jag tittade på rekommendationerna som Sverige hade fått här för, det var en vecka sedan nästan. Sverige var det enda landet i EU som inte hade några rekommendationer på förändring när det gällde startups och innovation. Så vi står ut där. Vi är väldigt bra. Men vi ska inte luta oss tillbaka. Det är det farligaste vi kan göra. Så även Sverige behöver då fundera på hur kan vi fortsätta och bli bättre.

 

Talare 3 [00:42:56]: Ja, det finns en hel del regler som vi själva råder över som till exempel personaloptioner, hur de är utformade så att de också ska passa de mer växande företagen till exempel. Nu finns det gränser där. Det finns också regler när det gäller huruvida man får stanna i Sverige framöver, vad man ska ha för minimilön, skatteavdrag och liknande som inte alls är särskilt startup-vänliga. Så vi har en del som kanske inte EU har snappat upp men som vi behöver ta tag i. Sedan skulle jag ändå vilja nämna länder som kanske Portugal och Spanien där man ändå har valt att definiera vad är en startup och då kunna ha en särskild lagstiftning kring den målgruppen som möjliggör en del lättnader för dem, både när det gäller regler och också tillgång till en del tjänster och så. Det är väl sådant man kan inspireras av tycker jag.

 

Talare 1 [00:43:57]: Och EU:s finansiering och riskkapital samspelar också med nationella stödsystem. Vill du utveckla lite hur det fungerar?

 

Talare 3 [00:44:09]:  Vi tycker det är viktigt att de nationella stödsystemen förbereder för att man ska bli riktigt konkurrenskraftig sedan och söka de större medlen på EU-nivå. Där man kan då, både när det gäller de individuella möjligheterna via till exempel EIC Acceleratorn, men också de där man är med i samverkansprojekt som inom de olika klustren eller inom Eurostars och liknande. Det är väl där vi försöker se hur våra nationella insatser verkligen kan bidra till att man kommer starkt ut ur de här olika programmen.

 

Talare 1 [00:44:42]: Marie.

 

Talare 2 [00:44:44]: EU-kommissionen, vi jobbar nära medlemsländerna för att se till att de nationella insatserna också möter upp och kan minska gapet mellan det som görs nationellt och det som finns tillgängligt på EU-nivå. Framförallt när det gäller den här EIC Accelerator som vi pratar om så finns det en satsning där man kan bli förkvalificerad på nationell nivå. Då kan man skippa första steget, för det är en tvåstegs ansökningsprocess och komma in på steg två i ansökningsprocessen. Det här är inte bara för att göra det enklare för entreprenörer, utan det här är också ett verktyg för att kunna ha den här dialogen med medlemsländer kring hur kan vi närma oss varandra, vad kan EU-kommissionen göra för att hjälpa er att stötta den här typen av företag i första fasen. Så förutsättningarna för att minska gapet mellan EU-finansiering och nationell finansiering är någonting som vi jobbar med väldigt mycket på EU-nivå.

 

Talare 1 [00:45:48]: Till sist här lite. Kommer EU då lyckas med att göra Europa till en ledande plats för startups och scaleups som kan ta upp kampen med USA och andra delar av världen? Alltså kommer framtidens stora techbolag att ha startats här i Europa?

 

Talare 3 [00:46:03]: Det tror jag absolut. Europa kommer att vara ett centrum, USA ett annat, Kina ett tredje.

 

Talare 2 [00:46:10]: Man kan säga så här att Trumps nya tullar och Trumps inställning till resten av världen och innovationssamarbete, där man hotar med att stänga av olika tekniktjänster har skapat en urgency hos europeiska politiker där man äntligen har fått ett wake-up-call. Vi kan inte förlita oss på att USA ska stå där och hjälpa oss om vi har problem. Vi måste faktiskt ta hand om oss själva. Jag tror att det här är ett fantastiskt momentum för oss att bygga vår egen självständighet, att bygga den trygghet vi har i att vi faktiskt har kontroll. Europeiska företag har kontroll över den tekniken som vi behöver i Europa, inte minst inom försvarsområdet. Inom försvarssektorn, det är ett annat område där det satsats väldigt mycket pengar nu. Inte minst på att stötta teknikföretag, unga teknikföretag. Vi har flyttat [?? 00:47:11] från att försvar har varit någonting som vi inte har gjort, till någonting som vi gör väldigt mycket. Så jag tror absolut att om det är någon gång som vi ska lyckas skapa basen och förutsättningarna för att faktiskt få de här stora techjättarna att växa i Europa så är det nu.

 

Talare 3 [00:47:28]: Jag skulle vilja lägga till att visst det handlar jättemycket om förutsättningarna för företagen, men man ska inte glömma bort att det handlar om samhället i stort. Det är viktigt att vi värnar våra demokratier, det är viktigt att vi ser till att det är bra livsmiljöer, att det är i Europa som man vill arbeta och skaffa familj och leva här. Att de politikområdena är minst lika viktiga för att vi verkligen ska få företag att vilja stanna här, komma från andra delar av världen och utveckla sina produkter och affärsmöjligheter här.

 

Talare 1 [00:48:03]: Ja, intressant perspektiv. Det låter ändå hoppfullt inför framtiden. Med de orden så har det blivit dags att runda av. Stort tack för att ni var med.

 

Talare 3 [00:48:15]: Tack.

 

Talare 2 [00:48:16]: Tack, spännande diskussion.

 

Talare 1 [00:48:17]: Det här avsnittet av På spaning innovation spelades in hos Swartling Studios. Hör gärna av er till oss med era reflektioner till podcast@vinnova.se. Tack för att ni har lyssnat.