Norden – en innovativ kraft att räkna med

Talare 2 [00:00:03]: Vi kan lite säga att vi är, om vi ser på Norden som en region, att vi är det elfte största landet eller ekonomin i världen. För vår del så ändrar det lite perspektivet hur vi kan tänka genomslagskraft där ute. Vi har en befolkning som är nästan upp mot 30 miljoner människor.

 

Talare 3 [00:00:22]: Men det här att vi har gjort på olika sätt gör att vi kan lära oss av varandra, hur fungerar det om man gör på det där sättet? Så vi får väldigt mycket kunskapsutbyte utav varandra.

 

Talare 4 [00:00:32]: Men då tror jag att Norden som en region i Europa verkligen har framtiden för sig. Får vi till de där samarbetena inom ett antal områden, det behöver inte vara allt, men inom några viktiga så tror jag att vi kan också stå oss riktigt starka inom EU.

 

Talare 1 [00:00:52]: Hej och välkommen till På spaning innovation, en podcast från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. De nordiska länderna hamnar i topp i internationella innovationsrankningar. Vilka styrkeområden har våra länder? Hur kan Norden stärka sin position genom ännu mer samarbete? Vad kan vi lära av varandra? Om det ska vi prata med dagens panel. Jag heter Daniel Holmberg. Med oss på en länk från en studio i Oslo har vi Sindre Bornstein, direktör för Nordic Innovation.

 

Talare 2 [00:01:23]: Hallå.

 

Talare 1 [00:01:23]: Hej, välkommen.

 

Talare 2 [00:01:25]: Tack, trevligt att vara här.

 

Talare 1 [00:01:26]: Här i studion har vi Nima Jokilaakso, expert på internationell verksamhet på Sitra i Finland.

 

Talare 3 [00:01:34]: Kul att vara här.

 

Talare 1 [00:01:34]: Välkommen. Och Cecilia Sjöberg, avdelningschef på Vinnova, välkommen du också.

 

Talare 4 [00:01:40]: Tack så hemskt mycket.

 

Talare 1 [00:01:41]: Om vi börjar med dig Sindre, vill du berätta lite om din roll? Och kort vad är Nordic Innovation för något?

 

Talare 2 [00:01:48]: Jag är ny direktör i Nordic Innovation och vi sitter baserade här i Oslo. Vi är en organisation som hör hemma under det Nordiska ministerrådet. Där vi jobbar egentligen för att göra Norden till en ledande region för hållbar tillväxt. Jag måste säga att jag tycker det kanske är Nordens mest spännande roll vi har. Det vi jobbar med är entreprenörskap, innovation, konkurrenskraft i de nordiska företagen på systemnivå.

 

Talare 1 [00:02:16]: Cecilia, du har också en roll i Nordic Innovation, du kanske vill kort berätta vad det är?

 

Talare 4 [00:02:20]: Ja, jag sitter sedan 2021 som Sveriges representant i Nordic Innovation. Under de senaste ett och ett halvt åren så har vi jobbat, vi i styrelsen tillsammans med Nordic Innovation med kansliet där med underlag för nästa programperiod som startar i år. Nu ska man sjösätta tre nya program. Det har annonserats flitigt på LinkedIn och andra ställen och det ska bli väldigt spännande att följa det.

 

Talare 1 [00:02:48]: Intressant. Och Nima, vill du berätta lite vad Sitra är för något och vad du jobbar med?

 

Talare 3 [00:02:54]: Absolut. Sitra är en jubileumsfond som grundades av den finska staten och är ganska unik på det sättet att vi är totalt självfinansierade numera. Vi jobbar med aktiva investeringar. Men vi jobbar också med många program och projekt inom demokratifrågor, hållbarhet och digitalisering. På den internationella enheten där jag är så jobbar vi väldigt mycket med EU-projekt och även nordiska projekt.

 

Talare 1 [00:03:21]: Som jag sa inledningsvis här de nordiska länderna hamnar i den absoluta toppen när man mäter länders innovation. Men vad är det som utmärker de olika länderna? Finns det särskilda styrkeområden? Sindre, du som sitter i Oslo, vad har Norge för styrkeområden när det gäller innovation?

 

Talare 2 [00:03:43]: De olika länderna har ju olika styrkor, men vi tänker också att det är många gemensamma faktorer som är starka och det är det vi är [upptagna? 00:03:52] av på det nordiska planet. Jag kan säga lite mer om det, men först angående Norge så är det typiskt för energi, maritim näring, industri har ju Norge haft starka näringskluster. Men jag tänker att på den nordiska nivån så är det också det med ett starkt utbildningssystem och en kultur runt detta med kreativitet som jag tänker är en lite sådan gemensam nämnare också som jag gärna vill snacka lite mer om så småningom.

 

Talare 1 [00:04:18]: Ja det finns skillnader men vi har också såklart många likheter. Men Nima, vad är Finlands styrkeområden?

 

Talare 3 [00:04:27]: Alltså en sak som är väldigt tydligt är att med tanke på den demografiska utvecklingen i alla nordiska länder med en större äldrebefolkning, så är Finland före kurvan på det sättet att vi har en mycket större andel människor som är äldre. Det har krävt både förändringar inom policy men också att ta fram nya digitala lösningar. När vi pratar om de förändringar som behöver göras i välfärdssamhället så har man varit av nöd tvungen att jobba sig framåt. Finland har väldigt mycket expertis inom digitalisering och arvet från Nokia är såklart fortfarande starkt. Där tror jag definitivt att vi har ett finskt styrkeområde inom digitala lösningar till sjukvården och äldreomsorgen till exempel.

 

Talare 1 [00:05:10]: Jag var själv i Tammerfors förra året och jag har förstått att det finns mycket kvar efter neddragningarna, ändå mycket kompetens som har utvecklats i startups och annat.

 

Talare 3 [00:05:20]: Precis så.

 

Talare 1 [00:05:23]: Cecilia, våra lyssnare kanske kan mycket om Sverige men vill du ändå lyfta fram något?

 

Talare 4 [00:05:28]: Jo men jag tycker det som kanske är väldigt framträdande för Sverige det är att vi har sådan bredd i vårt näringsliv. Det finns många stora globala företag i Sverige som satsar också väldigt mycket på forskning och innovation, vilket gör att de satsningar som Vinnova gör eller Nordic Innovation gör, alltså det finns en medfinansieringspotential och möjlighet i Sverige både i stora och mindre företag. Vi är förstås starka inom fordonsområdet, inom telekom, material, mineral men också bio life science. Sen tror jag en annan styrka är att vi också har många långa värdekedjor. Alltså vi har allt från gruvor till stål. Alltså det finns många företag däremellan. Sen som sticker ut och det kanske, det skulle jag gärna höra mer om kring Finland, men att vi har verkligen starkt startup kluster särskilt i Stockholm då som är många nya företag inom techområden som fintech till exempel eller digital vård.

 

Talare 1 [00:06:31]: Nu har vi ingen med här från Danmark men kan någon av er säga hur ser det ut där? Life science är en stor sektor där också.

 

Talare 3 [00:06:43]: Jag är alltid väldigt imponerad av danskarna när det kommer till både hur man jobbar med olika mål, alltså den danska life science-strategin som jag har läst, men också hur man ser på Nordens roll i den europeiska arenan. Där kom det också ett förslag från Danmark om att hur man ska jobba med en europeisk life science-strategi. Då kan man säga att vi har också planer i Sverige och Finland, men det som jag tycker danskarna är väldigt duktiga på det är att ta in näringslivet i de diskussionerna. Man jobbar med nära råd då näringslivet aktivt är med och driver. Det ser man också även i danska exportstrategier. Det som kallas den här handelsdiplomati som de pratar om. Där har vi någonting att lära oss från danskarna.

 

Talare 1 [00:07:28]: Sindre, du var inne på att du ville utveckla det här lite med du nämnde kultur och andra faktorer som är gemensamma.

 

Talare 2 [00:07:36]: Ja, absolut. När vi jobbar på nordisk nivå så tänker vi på oss som en region. Vi kan lite säga att vi är, om vi ser på Norden som en region, att vi är det elfte största landet eller ekonomin i världen. För vår del så ändrar det lite perspektivet hur vi kan tänka genomslagskraft där ute. Så det är en viktig aspekt för oss. Vi har en befolkning som är nästan upp mot 30 miljoner människor. Det som kännetecknar lite på tvärs alla länder tycker jag är det som går på tillitsbegreppet. Själv när jag har jobbat ute och sett det nordiska från utsidan i utlandet, så är det som går på tillit en väldigt stark markör som många för fram, som ett kännetecken över de nordiska länderna.

 

Talare 4 [00:08:27]: Jag läste faktiskt i morse en artikel om det nordiska guldet och det var just tillit.

 

Talare 3 [00:08:33]: Ja, instämmer helt. Det är någonting som inte finns överallt i världen.

 

Talare 4 [00:08:37]: Nej.

 

Talare 3 [00:08:38]: Särskilt i dessa tider så är det någonting vi ska ta vara på.

 

Talare 1 [00:08:42]: Uppfattar jag det rätt här Norden som region är den elfte största ekonomin i världen.

 

Talare 2 [00:08:48]: Det stämmer.

 

Talare 1 [00:08:49]: Det är ju ganska slagkraftigt. Det tänker man inte på.

 

Talare 4 [00:08:52]: Nej.

 

Talare 1 [00:08:53]: Om vi ser lite på hur fungerar den statliga innovationspolitiken i olika länder. Finns det några påfallande likheter och skillnader där?

 

Talare 3 [00:09:00]: Jag tror att man ska komma ihåg när vi pratar om Norden att ofta så har vi liknande önskemål om vad vi vill vara. Vi tänker ungefär lika. Men sedan när det kommer till praktiken, hur det där faktiskt sätts upp så kan det se ganska olika ut. Finland jobbade väldigt länge med den här tanken av one stop shop. Alltså det Business Finland där jag började var ju tanken att innovationsfrämjandet, exportfrämjandet, investering och visit, allt skulle vara inom ett och samma projekt. Nu på tal om förändringar, nu går man ifrån det. Nu i den senaste modellen, där man just tittade på Sverige men också Danmark, så har man valt att sätta främjandearbetet, det vill säga exportfrämjandet och den typen av organisationer nu över till utrikesdepartementet. Det är egentligen den danska modellen. Man ska väl säga så här att vi har många likheter i vad vi vill åstadkomma. Vi tittar väldigt mycket på varandra. Särskilt i Finland tittar man väldigt ofta på vad man gör i Sverige. Det kan ibland bli lite komiskt när man sitter på båda sidorna av vattenpölen eller Östersjön. Man hör alltid det positiva från det andra när man är ute. Men sedan hör man alltid kritiken när man är hemma. Så kritiken lyckas aldrig ta sig över. Sen är det just det där pendlandet. Jag brukar säga att vart vi är nu om fem år, då kanske vi är, något annat land där om fem år och sedan växlar vi lite där. Så vi prövar oss fram. Men det är så det fungerar i en demokrati. Om vi tittar på förändringar även i hälsoområdet. Där har det skett redan en stor reform och det var den så kallade SOTE-reformen. Precis som i Sverige har den här diskussionen pågått i...

 

Talare 1 [00:10:39]: Vad är det för någonting?

 

Talare 3 [00:10:40]: Alltså SOTE-reformen i grunden handlade om att innan den så var det så att sjukvård och äldreomsorg, ansvaret för det låg på kommunerna. Så i Finland hade man kommuner och sedan hade man den centrala staten. I Sverige har vi det som var landstingen som numera är regionen. Då har vi tre nivåer av staten. Det man gjorde egentligen i SOTE-reformen var att man införde landsting, alltså regioner. Där gjorde man att man gick från att ha ungefär 300 kommuner som man har i Sverige till att införa 21 regioner. På tal om det här då kan det låta lite kul när vi sitter här försöker göra oss av med landstingen som sedan blev regionerna och försöka minska ner dem. Så då var det ju den modellen man valde i Finland att gå efter. Så att egentligen skulle jag vilja påstå att den förändringen har inneburit att det finska systemet liknar det svenska otroligt mycket. Medan jag vet att Danmark och Norge har ett annorlunda system.

 

Talare 4 [00:11:35]: Cecilia?

 

Talare 4 [00:11:35]: Jag tänker om man tänker på en övergripande nivå med innovationssystemet och mellan de nordiska länderna så kan man väl säga att alla satsar mycket på forskning och innovation. Vi ligger ofta högt på del av BNP. Vi främjar alla länderna det här samarbetet mellan akademi, näringsliv, startups, offentlig sektor, triple helix eller quadruple helix kanske. Och sedan hållbarhetsfrågorna är framträdande i de satsningar vi gör, att hållbarhet kopplat till tillväxt är viktigt. Sedan är skillnaden mellan våra olika, vad vi satsar på är lite beroende på vilken näringslivsstruktur vi har och vad man, så det är lite olika sektorer. Som i Danmark men som har Novo Nordisk som är en privat investerare som satsar jättemycket medel på just bioteknik och life science. Medan vi har i Sverige, om man tittar på privata sidan, så har vi Knut och Alice Wallenbergs stiftelsen som då satsar mycket på AI, automation, kring skog och så vidare. På det sättet finns det skillnader i tyngdpunkten mellan olika länder.

 

Talare 1 [00:12:48]: Sindre, hur ser det norska stödsystemet ut?

 

Talare 2 [00:12:51]: Ja, det norska har ju Innovation Norge som en stor pelare för innovationssystemet. Det är lite som Nima var inne på, några likheter och några olikheter för hur det ser ut i de andra nordiska länderna. Jag vill bara plocka upp också på det som Cecilia nämnde med hållbarhet eller bärekraft. Det ser vi som en väldigt stark överbyggning om du vill på tvärs av alla dessa nationella system och också hur vi fokuserar i det nordiska samarbetet, att det är en grundmur om du vill på hur man jobbar med innovationsimplementering. Det tror jag också är något som vi sett från utsidan, vi snackade om genomslaget vi har, om vi ser på oss själva som en stor ekonomi på ett samlat sätt, så tror jag att det är också ett intryck som sitter där ute, som en gemensam markör på regionen, detta med hållbarhet och bärekraft.

 

Talare 1 [00:13:48]: Och Cecilia, du nämnde att alla de nordiska länderna satsar mycket på forskning och innovation. Men finns det ändå några skillnader här eller ser det ungefär lika ut?

 

Talare 4 [00:13:58]: Ja men det är ganska lika men jag kan bolla över, Finland har nu satt en lag på hur mycket man ska satsa på forskning och innovation, som då vi i Sverige tittar på att oj här satsar man.

 

Talare 3 [00:14:10]: Så är det ju, ambitionen är väldigt hög för att vi känner att vi måste göra det. Det går lite tillbaka till den här frågan att varför ska staten överhuvudtaget satsa på innovation? Det är för att vi ska kunna ha välfärdssamhällen i framtiden och kunna bygga välstånd och även tillväxt, men som du säger hållbar tillväxt, det är väl jag tror också när vi pratar om de här temana vi sätter ett antal mål för vad är det för typ av samhälle vi ska leva i. Det kommer vara tufft, det ska man väl vara ärlig att det kommer vara tufft och det kommer kräva väldigt mycket från alla aktörer både näringslivet och staten och så vidare. Men om jag säger så här, just på tal om du nämnde lag, jag var inte ett dugg förvånad att det var det sättet. För det har varit väldigt mycket den finska approachen nu, att man försöker vara väldigt ledande kring regelverk och policy. Det märker vi, jag som jobbar till exempel med internationella frågor och mycket digitaliserar av hälsodata. Man var först ut i världen med att ha en sekundär lagstiftning för hur man använder hälsodata. Man har varit väldigt långt fram kring European Health Data Space. Man kan nästan kalla det den finska modellen nu som man inför i hela Europa. Så man har på policy-sidan gjort det. Men sedan har vi ju som sagt, vi har ju nackdel att vi inte har den typen av storbolag som man har i Danmark eller Sverige för den delen och kanske inte lika stor diversifierad industri. Så det blir väldigt vad ska man säga regel- och policyorienterat. Men jag tror att man har vågat tänka framåt och vågat göra de förändringarna. Sverige kanske ibland känner att man vill väldigt mycket från näringslivet men det kanske är lite trögt med att komma fram till styrning och det beror också på strukturer, vilka mandat och vad man faktiskt kan åstadkomma, så att det finns...

 

Talare 4 [00:15:53]: Men ni ska nu upp till fyra procent av BNP fram till 2030, är det så i Finland?

 

Talare 3 [00:15:57]: Ja, precis. Det märks även nu, det ska väl tilläggas att nu har vi en regering som går väldigt hårt åt att man ska göra nedskärningar. Men om det är något område man faktiskt satsar på så är det innovation, forskningsinnovation. Det mandatet har varit väldigt tydligt även i den här omorganisationen av innovationsfrämjandet att det ska mer pengar in i att stötta innovationer och bygga nya företag.

 

Talare 1 [00:16:20]: Det låter ambitiöst. Vilka är då de viktigaste områdena där nordiska länderna har samarbeten eller kanske bör samarbeta? Vad säger du, Sindre?

 

Talare 2 [00:16:33]: Jag tror det är många områden och det är väldigt bra samarbete på många områden. Vi snackade lite om hållbarhet och bärekraft som går vidare in i cirkularitet och cirkulära affärsmodeller. Det tror jag är ett väldigt viktigt område som har gjorts med bra tanke och som vi måste utveckla vidare och vi utvecklar det tillsammans på nordisk nivå. Men också inför det som har ändå längre tidslinjer som går på deep tech och omvälvande teknologier för vårt samhälle. Ett område som är spännande är det samarbete som sker på nordisk nivå runt kunstig intelligens, för exempel.

 

Talare 1 [00:17:12]: Artificiell intelligens för de som, ja.

 

Talare 2 [00:17:15]: Ja och där har det skett mycket och det har skett mycket fort på nordisk nivå. Det är intressant att se. Man jobbar nu på nordisk nivå att samla de styrkor man har i de nationella insatserna för att få till ett nordiskt AI-center på applied AI. Det tänker jag är ett intressant område där vi har en helt klar styrka av att stå tillsammans och det att bygga på de nationella ekosystemen. Jag hade glädjen tidigare denna vecka att vara i Helsingfors och se på det som görs i Finland runt kvantteknologi och det tänker jag är ett område där man kan jobba tätt tillsammans på nordisk nivå. Det är ett tungt lyft om man ska lyckas på den teknologin. Det är en omvälvande teknologi och där måste man stå tillsammans.

 

Talare 4 [00:18:08]: Just på kvantområdet så även om det inte finns ett så formellt samarbete som det här AI-centret så pågår det ändå diskussioner nu mellan de nordiska länderna. Danmark satsar, Sverige satsar, Finland satsar mycket på kvant. Jag såg någon sådan sammanställning av forskningsartiklar kring kvant. Lägger man ihop de nordiska länderna så är vi bland toppen. Antalet kvalificerade forskningsartiklar ligger vi väldigt bra till. Så det här att få ihop samarbetet mellan om det nu är så i AI eller kvant eller telekom. Alltså vi tillsammans blir så mycket starkare och kan mäta oss med de bästa tänker jag. Ett annat område där det finns potential det är kring det här med dual use eller civil-militära synergier. Innovationer som kanske kommer från den civila sidan som faktiskt också kan ha en försvarstillämpning. Där finns det också tror jag lite pågående samtal, men det är ett intressant område.

 

Talare 3 [00:19:13]: Absolut och det kan jag väl följa upp på att om resiliens eller vi kan både prata om försvar men resiliens också. De frågorna har blivit väldigt aktuella och syns också i våra samarbeten. Det här är definitivt ett sådant område när vi pratar om den teknik som utvecklas, alltså dual use som du nämner. Där har vi ett behov att jobba nära varandra. Jag tänkte också gå tillbaka till det som Sindre pratade om tidigare, att vi är en väldigt stor ekonomi och en relativt stor befolkning tillsammans. Men då gäller det också att vi jobbar tillsammans med att attrahera hit de bästa forskarna. Investeringar, det vet jag att man gör. Det finns ett formellt samarbete bland annat med Norge, Finland och Sverige kring hur man jobbar. Vi tittar på olika projekt med batteritillverkning till chiptillverkning och så vidare som också kommer att vara nödvändigt. För att vi måste också komma ihåg att för att kunna vara framåt då måste vi också vara konkurrenskraftiga. Vi måste säkerställa att det här är en attraktiv marknad både att verka på och att investera i. Och den konkurrensen är tuff, det måste man vara, alltså jag lutar mig tillbaka lite på den här Draghi-rapporten som jag tror att den är nästan uttjatad. Men den är väldigt viktig. Den visar att nu är konkurrensen stenhård mellan oss och USA och Kina. Och vi behöver och där ska man inte heller vara protektionistisk. Vi måste hitta ett sätt att vara en del av ekonomin och också skapa tillväxt där.

 

Talare 4 [00:20:33]: Jag tänker också att det är lite intressant nu med omvärldsläget som är oroligt och inte så lätt att veta vad som kommer hända. Och det här större fokuset på Europa och att vi måste stärka till exempel inom halvledarområdet så att vi kan tillverka halvledare också även i Europa. Men då tror jag att Norden som en region i Europa verkligen har framtiden för sig. Får vi till de där samarbetena inom ett antal områden, det behöver inte vara allt, men inom några viktiga så tror jag att vi kan också stå oss riktigt starka inom EU.

 

Talare 1 [00:21:10]: Just när det gäller halvledare finns det väl, det är något kompetenscentrum som håller på att sättas upp inom EU:s Chips joint undertaking.

 

Talare 3 [00:21:19]: Yes.

 

Talare 4 [00:21:21]: De hade ett möte bara för några veckor sedan här i Stockholm och träffades för att diskutera hur man ska jobba tillsammans inom det här kompetenscentrumet, Nordic Chip Collaboration.

 

Talare 1 [00:21:30]: Hur kan de här samarbetena annars konkret se ut? Är det företagen själva som behöver, behöver myndigheter ta initiativ eller hur ska det gå till?

 

Talare 3 [00:21:43]: Det kan komma från båda hållen. Det märker man ganska mycket när man jobbat med klienterna eller kunderna och företagen under flera år. Är man en aktiv spelare i de här innovationsmiljöerna så kommer det ofta mycket idéer även från deras håll, vad de skulle önska. Det är så man jobbar till exempel både inom Team Sweden och Team Finland. Det ena är såklart hur ser man från det statliga vilka tematiska områden eller vilka områden man ser som strategiskt viktiga. Men sedan så måste man också vara lyhörd. Vad är det företagen vill göra? Ofta är det väldigt mycket i synk. Det har varit väldigt sällan jag har varit med om att man skulle ha helt olika åsikter om vad man ska satsa på.

 

Talare 2 [00:22:21]: Här är jag helt enig med dig, Nima. Vi snackade om de olika strukturerna vi har nationellt och på nordisk nivå. Där tänker jag att det kan vara relevant att nämna att vi som jobbar på ett nordiskt plan, Nordic Innovation, vi jobbar inte med enstaka företag eller enstaka bolag, men vi jobbar mer med systematisk ändring med systemändring och det att vara en katalysator på systemändring. Så det tror jag också kan vara relevant till det vi snackade om, som går lite på skillnaderna mellan systemen. Att vi jobbar på systemändring och då är jag helt enig med det som Nima nämnde här nu, att vi måste vara lyhörda till vad det är som är behovet där ute och hur vi kan trycka på de riktiga nerverna för att få de ändringarna att ske på samhällsnivå.

 

Talare 1 [00:23:07]: Cecilia?

 

Talare 4 [00:23:08]: Jag tänker om man ska vara väldigt konkret så kan man ta mobilitetsområdet som jag vet att Nordic Innovation har satsat på. Hur kan man till exempel bara resa lätt i Norden och åka buss och tåg och sådana saker. Vi kanske har lite olika system på hur vår kollektivtrafik fungerar. Så att man kan röra sig fritt i Norden. Ett annan sådant där område kanske med lite mer techområde är elflyg som vi har finansierat i Sverige, men som jag vet att Nordic Innovation också har jobbat för. Hur kan vi, alltså elflyg nu som man kan använda för korta transporter passar ju perfekt i Norden. Alltså det finns sådana som kan också knyta oss tätare samman tänker jag.

 

Talare 2 [00:23:51]: Det där är en väldigt bra poäng, Cecilia. Det du nämner där med elflyg är ett exempel på det som går på systemändring. Det är helt uppenbart att man måste jobba tillsammans. För om man ska få till elflyg som ett fenomen så måste man jobba med hela värdekedjan, hela systemet. Då får man en kritisk [storlek? 00:24:14] på ett helt annat sätt om man jobbar på nordisk nivå. Så det som har skett på initiativet på elflyg har varit något vi har jobbat med på Nordic Innovation över lång tid. När man jobbar med systemändring så kräver det ändring över lång tid. Det kräver att man jobbar med många aktörer. Så det tycker jag var ett väldigt bra exempel. Det som du nämnde om mobilitet hur vi kan resa som nordiska medborgare mellan länderna mycket av det går ju på datadelning och det är en intressant del av en grundmur, det att vi har system för att dela data i värdekedjor också tvärs över landsgränser. Det är en styrka och det är viktigt för mobilitet och det är också viktigt för många andra fält. Vi jobbar nu med ett väldigt spännande projekt inför cirkulär ekonomi, för exempel. För att få till cirkulära affärsmodeller så är detta med datadelning helt essentiellt. Det är också ett bra exempel tycker jag, på att jobba på systemnivå.

 

Talare 1 [00:25:12]: Nima?

 

Talare 3 [00:25:13]: Jag tänkte också att nu när vi pratar om det här med att röra sig över landsgränser och konkreta exempel. Det som den här europeiska hälsodataområdet som då den förordningen som kommer från EU, den har då beslutats om och det ska implementeras och det är beslutsfattare som ska ändra på våra lokala lagar och så vidare. Om vi då tittar på den primära användningen, det vill säga att man har en patient som har ett behov, då handlar det mycket såklart om att man ska kunna få säkerställa god vård inom Europa då så att om man är student eller arbetar eller är på en semesterresa att man ska kunna få. Men sedan har vi den andra delen som handlar om sekundärdata. Det är bland annat just det projektet jag jobbar med en stor del av min tid, även om jag har andra, VALO-projektet då som heter Value from Nordic Health Data. Det handlar om att nu när den här förordningen kommer att behöva implementeras så att vi gör det på ett harmoniserat sätt. Vi har kompetensforum där beslutsfattare pratar, men vi har också upphandlat ett projekt där vi har en pilot där vi tittar på hur kan man faktiskt använda den här sekundära och då är det för forsknings, utvecklings och innovationsändamål, hur går det att göra på ett federerat sätt i Norden. Det här är faktiskt väldigt viktigt för då kan man ställa sig varför behöver, myndigheter kan väl prata med varandra och beslutsfattare, men det handlar väldigt mycket om att för att det här ska vara någonting som ger en effekt det vi vill åstadkomma, det vill säga att det här används av forskare både inom akademin och i företagen. Då behöver vi se till att det är smidiga, enkla processer att jobba med den här typen av data. Det är därför vi behöver det. Det här är någonting som skapar de förutsättningarna sedan för de företagen och forskarna som även kan vara på företag att kunna vara här. Men det är också sådant som gör att internationella stora farmaföretag eller medtechföretag väljer att göra studier här i Norden. Det är därför, det handlar inte bara, det kan låta abstrakt och det kan låta väldigt teoretiskt men det här lägger grunden sedan för att vi ska kunna ha nya innovationer.

 

Talare 1 [00:27:12]: Cecilia?

 

Talare 4 [00:27:13]: Jag bara tänkte vi har inte nämnt Island som också är en del av Norden och som verkligen är en del av Nordic Innovation samarbetet. De är duktiga på de satsar mycket på startups bland annat, de har ju annat också. Men jag tänker, är de med här? För är det någonting som Island är bra på så är det sin data på individnivå.

 

Talare 3 [00:27:34]: Absolut, kan man väl säga så att det har varit otroligt roligt. Just nu i VALO-projektet till exempel, islänningarna från Directorate of Health som är en av de partnerna, de är arbetsledare för det arbetet som handlar om att skapa en nordisk modell för sekundär användning av hälsodata. Så i det arbetet, just vad vi håller på med, eller våra isländska partner som de har koordinerat och jobbat väldigt aktivt med, det är att intervjua näringslivet och se vad har de för synpunkter till det regelverket? Vad behöver vi ta med? Så att det har varit väldigt bra. På tal om islänningar som varit intressant, just med att vi har olika sätt där våra hälsosystem är upplagda. De har ett mer centraliserat system, medan som sagt Sverige och Finland har nu mer att vården ligger hos regionerna och sedan har vi som sagt Norge och Danmark som har några färre regioner, vad jag förstått fem stycken. De bidrar definitivt och det är väl kanske, jag skulle faktiskt vilja säga, även om vi pratar om en gemensam vision och hur vi tänker oss att samhället ska vara just eftersom vi har gjort olika saker. Vissa har varit med i EU, vissa inte det. Vissa har sin krona, andra har euro. Förut var vissa med i NATO, andra inte. Nu ser det lite annorlunda ut. Men det här att vi har gjort på olika sätt gör att vi kan lära oss av andra, hur fungerar det om man gör på det där sättet? Så vi får väldigt mycket kunskapsutbyte utav varandra.

 

Talare 1 [00:28:56]: Ja, Cecilia.

 

Talare 4 [00:28:57]: Apropå, nu svänger vi oss här. Men jag tänker att NATO är också en intressant samarbetsmöjlighet för oss. Det finns ett innovationssamarbete inom NATO som kallas för DIANA som just de sätter upp utmaningar som är ganska breda. Det kan vara kring digital säkerhet eller så som beskrivs och sedan så är det framförallt riktat mot små och innovativa bolag att kunna söka. Då finns det inom DIANA så finns det test eller accelerationsmiljöer som man kan använda också en test och demonstrationsmöjligheter. Det där är öppet för, man kan som ett litet företag kan man vara hos en accelerator i Danmark om man är ett svenskt bolag eller Finland. Så det där är också ett område som jag tänker att vi, där skulle vi kunna slå våra kloka huvuden ihop och göra saker tillsammans.

 

Talare 1 [00:29:44]: Ja och det kopplar ju till det här med försvarsinnovation som vi pratade om.

 

Talare 4 [00:29:48]: Precis.

 

Talare 1 [00:29:50]: Ni var ju inne lite på det på ett sätt, men jag pratar om möjligheter. Men vad skulle ni säga är de största hindren eller svårigheterna? Vad säger du, Sindre, som jobbar med Nordic Innovation?

 

Talare 2 [00:30:05]: Svårigheten till vad tänker du?

 

Talare 1 [00:30:06]: Ja...

 

Talare 2 [00:30:07]: Jag tycker vi är goda vänner och vi får till mycket. Jag tycker det är mycket positivt som sker. Jag tror vi, i alla fall min upplevelse, är att vi klarar oss igenom de skillnader vi har och finner bra sätt att samarbeta på. Lite som både Nima och Cecilia var inne på precis, det med att dela erfarenheter och dela best practices, där tycker jag vi är ganska bra och vi lär oss inspirera varandra. Så jag vill hellre föra fram de positiva områdena än att se på begränsningar. Det är kanske lite sådant överoptimistiskt svar, men ja, jag vill lägga det där.

 

Talare 1 [00:30:42]: Vilken roll spelar EU för det nordiska samarbetet? Alla länder är inte med i EU, men spelar det någon roll?

 

Talare 2 [00:30:49]: Jag tänker att det är väldigt relevant. Jag tror att det nordiska samarbetet, det nämndes tidigare av Cecilia, jag tror det nordiska samarbetet kan passa fint in i EU. Vi kan få till mycket på nordisk nivå. Vi har etablerade samarbetsformer. Vi kan röra oss snabbt. Vi har en tillitsbaserad dynamik, så jag tror att mycket av det vi gör på nordisk nivå kan vara en katalysator för det som går vidare in i EU-samarbetet och särskilt med tanke på det som går på finansiering så kan man på nordisk nivå få till konstellationer och samarbete där man visar vad som är möjligt och finansierar det för att det går vidare in på EU-nivå. Det tror jag är en fin bro mellan nordiska och EU.

 

Talare 3 [00:31:27]: Jag håller absolut med om att det här är en möjlighet för Norden att komma med en röst. Lite så här kritiskt kanske jag tror att vi måste hitta den här gemensamma rösten. Jag tror kanske även om vi pratar om samarbete och det finns en Nordic House i Bryssel och så vidare. Men det här måste stärkas för den rösten behövs. Jag tror att om tidigare hade kanske britterna den här lite mer rösten när man var mer marknadsorienterad och kanske lite bråkstake. För att tyvärr måste man väl kanske ändå säga så att även om det finns väldigt mycket goda förutsättningar och idéer som kommer från Bryssel, så finns det ett problem som vi både i Norden och Europa har och det är hastigheten. Utvecklingen går så raskt, alltså det går så fort nu och även om vi tenderar just nu att fastna i de här rubrikerna varje dag som kommer från USA, men även kanske till viss del från Kina, så tror jag att man ibland tappar bort hur mycket investeringar som nu faktiskt går in i bland annat AI-utveckling som anses ändå vara en av de största industrirevolutionerna kanske vi ska nämna eller tekniska revolutioner inom vår tid. Så vi behöver få upp hastigheten och där tror jag att okej, visst vi har lite konsensuskultur, vi behöver ibland prata ihop oss men när vi väl kommer igång så har vi väldigt goda förutsättningar att jobba med ett innovationsvänligt perspektiv och där vi vill se att vi är någorlunda snabba. Jag tror det, men det måste gå lite fortare. Det är min kanske personliga men också professionella åsikt.

 

Talare 1 [00:33:00]: Cecilia?

 

Talare 4 [00:33:00]: Det håller jag verkligen med om, hastighet är ledordet just nu. Den andra som jag tänker, utveckling inom EU så är det att det blir allt större satsningar och projekten blir större. För ett par år sedan som en kollega sa, då kanske ett EU-projekt var tre miljoner. Nu är det 30 eller 100. Då är det jättesvårt för ett enskilt land att få till de där medfinansieringsmöjligheterna. Där tror jag också att det är viktigt och då är Norden en bra grund för samarbete för att vi har ändå en hel del likheter, för att mäta oss mot de större europeiska länderna som har mycket mer muskler och pengar att lägga in. Så inte bara att det går fort, det blir också mycket större. Så det tror jag är en anledning till att vi måste också samarbeta mer och att vi inte kan dra på det hur länge som helst.

 

Talare 2 [00:33:56]: Jag tänker vi nämnde tidigare AI-centret som nu kommer på plats på nordisk nivå förhoppningsvis. Det som har varit väldigt viktigt i utvecklingen av det centret är den tankegången runt ansvarsfull användning av AI. Det är för att plocka direkt upp på det som du var inne på, Nima, att vi har någon styrka som vi kan också bidra med på nordisk nivå som är gemensamma markörer, som kan vara relevant med en gemensam röst in också mot EU. Och också en annan poäng runt det här AI-centret och andra samarbetskonstellationer är att där är de baltiska länderna också med. Det är en intressant vinkel in i detta här som kan styrka rösten ytterligare.

 

Talare 4 [00:34:41]: Jag tänker också ett annat exempel på samarbete och att vi vinner på att hålla ihop är också Nordic Innovation House och framförallt det i Silicon Valley där vi har en gemensam landningsplats för små bolag till nya marknader. Det hade inte varit så slagkraftigt om varje land hade åkt dit och haft ett eget litet kontor, utan då blir vi Norden och då samarbetar vi och vi har lätt att samarbeta. Jag vet inte, Sindre, du kanske vill utveckla det lite kring Nordic Innovation, för det finns ju inte bara i Silicon Valley.

 

Talare 2 [00:35:15]: Nej, absolut inte. Men jag har en speciellt god relation till huset i Silicon Valley. För jag hade glädjen att jobba i Bay Area några år och väldigt tätt på Nordic Innovation House i Palo Alto. Och precis som du säger Cecilia, det med att hissa flagg tillsammans. Hur kan vi prata med en röst och ha en gemensam landningsplats, använda det nordiska brandet för att slå igenom i en hyper konkurrensdrivet ekosystem. Det är ett fantastiskt bra exempel på varför eller vad nordiskt mervärde är. Och så är det riktigt som du sagt att det är andra Nordic Innovation Houses i andra städer. Det är bland annat i Tokyo och det glädjer mig att sätta mig på flyget om inte så många veckor för att delta på det som heter Expo i Japan där man ska ha nordiska startup-dagar och scale up-dagar och där Nordic Innovation House i Tokyo också är djupt involverat i. Så att använda det nordiska nätverket vi har där ute i den stora världen för att få genomslag och använda det nordiska brandet för att verkligen punch through the noise, det tror jag är kritiskt.

 

Talare 3 [00:36:31]: Det här är ju också fönster ut mot världen där investerarna finns. Vi pratade tidigare om några utav de utmaningar, men en utmaning som är delvis eller ganska starkt kopplat till det här med hastigheten utav implementering det är kapital. Så vi måste tänka att samtidigt som vi har, vi pratar om EU-finansiering, jätteviktigt, vi pratar om den finansiering vi har nationellt och i Norden. Men vi behöver också locka till oss de här utländska, alltså foreign direct investments, utländska investerare. Mycket är såklart amerikansk men även från andra, även från fjärran östen. Att kunna skapa en kännedom av den nordiska brand och visa den expertis och den startup-kultur. Det är superviktigt för det här är långsiktiga processer att locka hit investerare och satsa på oss.

 

Talare 1 [00:37:16]: Cecilia?

 

Talare 4 [00:37:16]: En tanke, vi har en landningsplats för nordiska bolag i Silicon Valley men kanske vi skulle ha en landningsplats för andra alltså in till Norden. Det behöver vi inte ha var och en för sig utan tänk om vi skulle kunna ha ett Nordic Innovation House i någonstans i Norden dit innovativa bolag eller innovativa människor faktiskt kommer för att sedan jobba i något nordiskt land. Det rör på sig lite nu. Det finns en viss rörelse i världen, så kanske kan det vara.

 

Talare 1 [00:37:46]: Spännande tanke. Jag kan tänka mig att det skulle bli viss diskussion om var det här centrumet [skulle ligga? 00:37:50] [skratt 00:37:50].

 

Talare 2 [00:37:53]: För att bygga på det Cecilia sa, en spännande tanke, för att bygga på det så tror jag att vi måste vara duktiga till att berätta historien om hur det är att jobba i de nordiska länderna. Jag tror att vi har varit duktiga till att berätta historien om hur det är att bo i de nordiska länderna. Men just för att attrahera de riktiga talangerna så är det nog att berätta historien också hur det är att jobba här. Vad är de unika markörerna med det nordiska näringslivet. Det tror jag vi resonerar väldigt bra där ute i den stora världen. Så jag tror det handlar om att också berätta den historien om Norden där ute på ett lite annat sätt. Just att vi har ett attraktivt näringsliv, vi har ett spännande och dynamiskt näringsliv som i den makrobilden som är nu kan vara en lite unik plats att bygga ett företag.

 

Talare 4 [00:38:36]: Verkligen.

 

Talare 1 [00:38:36]: Ni är inne på lite visioner här. Vad finns det för planer framåt när det gäller att fördjupa det här samarbetet? Är våra regeringar engagerade? Var är vi om 5–10 år?

 

Talare 3 [00:38:52]: Nej men det är ju så här, världen har ändrats, vi har kommit väldigt nära varandra, förutsättningarna är extremt goda. Det reses och möts mellan länderna konstant. Jag tror dialogen är extremt tät så jag tror att när det kommer till viljan och det konkreta, absolut. Det som jag kanske saknar, som är lite min önskan, det är som sagt att vi skulle ha till exempel ett gemensam life science-kontor till exempel, ett nordiskt life science-kontor, Sverige har ett life science-kontor. Att vi skulle ha ett gemensamt inspel till den här europeiska life science-strategin istället för att det kommer, nu pratar jag väldigt mycket life science för det är där mitt hjärta ligger väldigt nära och digitaliseringen. Men samma koncept att vi tittar på att vi måste jobba på våra egna regionala och nationella planer. Men att vi ibland kommer ut som en röst och har pratat ihop oss, det här är det vi skulle vilja göra, det skulle jag önska.

 

Talare 4 [00:39:42]: Jag tänker man brukar säga att kris föder innovation och kanske är vi då i en kris nu och att det är en bra grogrund för innovativa lösningar och samarbete för att få till de här samarbetena. Sen har vi Nordiska ministerrådet, under vilket Nordic Innovation finns, och våra ministrar inom olika områden träffar varandra och jag kan inte uttala mig om vad de, men jag antar att de också tänker på hur kan vi stärka, annars skulle man inte ha ett nordiskt ministerråd. Så det finns verkligen mötesplatser och plattformar för nordiskt samarbete. Det är väldigt svårt att sia tio år framåt i tiden men jag tror ändå som läget är nu så tror jag att det finns en bra grund för ett ökat samarbete i Norden.

 

Talare 1 [00:40:29]: Vad tror du Sindre?

 

Talare 2 [00:40:31]: Vi har det formaliserade samarbetet på nordisk nivå med Nordiska ministerrådet och det står väldigt starkt och det har byggts över många år. Du frågade om visionen fram fem år. Där ligger det en vision som de nordiska statsministrarna har blivit eniga om. Så den är fullständigt klar. Det är att Norden ska bli den grönaste och mest digitala hållbara regionen i världen. Så den ligger där som en fullständigt klar vision som är väl förankrad politiskt. Vår upplevelse i Nordic Innovation är att det nordiska samarbetet står starkare nu än på väldigt, väldigt länge. Så här tror jag det finns många möjligheter. I vårt arbetsprogram så stannar inte visionen vid 2030. Vi jobbar fram mot 2050 i våra målsättningar. Så här jobbar vi på långa tidslinjer och det är väl förankrat i alla de nationella organisationerna och politiska systemen och av statsministrarna.

 

Talare 1 [00:41:32]: Med de orden har det blivit dags att runda av. Stort tack för att ni var med.

 

Talare 4 [00:41:37]: Tack så mycket.

 

Talare 3 [00:41:38]: Tack själv.

 

Talare 2 [00:41:39]: Tusen tack.

 

Talare 1 [00:41:40]: Det här avsnittet av På spaning innovation spelades in hos Swartling Studios. Hör gärna av er till oss med era reflektioner till podcast@vinnova.se. Tack för att ni har lyssnat!