Liten expedition eller kryssning? - skapa rätt känsla för respektive båtresa

Mer spännande känns det (antagligen) att som Tor Heyerdahl ge sig ut på okänt hav i en betydligt rankare farkost för att upptäcka nya sidor av världen – och sig själv. Men hur spännande ’får’ det bli i en myndighet? Vad händer när vi seglar fel? Vad är det som uppmärksammas och belönas, är det goda prestationer i invanda arbetssätt - eller är det att visserligen ha missat målet men just därför fått nya insikter som kan utveckla verksamheten?

Myndigheters förändringsarbete är en viktig nyckel för att lyckas

I sin föreläsning lyfte John fram just myndigheter som viktiga möjliggörare i omställningen av samhället i en mer hållbar riktning. Han menar att myndigheters förändringsarbete är en viktig nyckel för att lyckas. Detta känns både inspirerande och uppfordrande. Vi har ett viktigt samhällsuppdrag att med kraft bidra till hållbar utveckling! För att kunna göra det behöver vi som organisationer och individer ställa om i både tanke och handling. Kan vi? Får vi? Vågar vi? Medborgarnas förtroende och tillit är en viktig grundbult för myndigheter att nå fram med viktiga budskap - och det måste vi förvalta genom att fortsätta vara förutsägbara och transparenta i våra arbetssätt. Men det förväntas också att myndigheter har förmåga att vara i ’takt med tiden’ - och därför behöver vi ibland ge oss ut på mer eller mindre våghalsiga ’expeditioner’ för att utforska det vi ännu inte vet.

Vi har ett viktigt samhällsuppdrag att med kraft bidra till hållbar utveckling!

Det är svårt att ge sig ut i ’oseglade vatten’ för att söka nya lösningar - och kanske omöjligt ifall det inte görs i liten skala först. I forskningen brukar en förutsättning för att få de stora projektmedlen ofta vara att börja med en mindre pilotstudie som visar på lovande resultat. Vi har olika utmaningar i olika organisationer och vi tänker oss att den här tankegången med mindre expeditioner går att applicera på flera olika processer. Ett exempel i vår verksamhet (Skogsstyrelsen) kan vara att vi bör lansera ett samverkansprojekt i liten skala först för att inte binda upp arbetstid på för många personer innan vi vet om projektet verkar leda till rätt slutmål.

John Holmberg pratade mycket om "backcasting". Som vanligt inom utvecklingsarbete så är det ett engelskt ord som används istället för en svensk översättning. På svenska skulle det vara ’tillbakasyftande’, att först definiera ett mål och utifrån det målet i efterhand jobba med vägar att nå målet. Vi ser det som att pilarna vänds och utgår från målet istället för att peka mot målet i slutet av processen. Om målet är Hållbar utveckling (Agenda 2030) så är Hållbart skogsbruk ett steg på vägen. Hur ska vi nå målet – och vad innebär ett hållbart skogsbruk? Det är ett område där myndigheter och skogsbruket behöver göra ’expeditioner’ för att utforska och lära mer.

Ett aktuellt exempel på en sådan ’expedition’ inom Skogsstyrelsens arbetsfält är ’Hyggesfritt’, ett projekt som startats upp utifrån att hållbarhetsmål för skogen har drivit på och ny kunskap behövs. Hyggesfritt är en skogsbrukstyp som historiskt inte har setts med blida ögon i Sverige där kalhyggesbruket varit och är den dominerande brukningsformen. Mindre försök har gjorts och görs nu för att undersöka både (1) ekonomin i det hela och (2) påverkan på biologisk mångfald. Blir det skonsammare påverkan på djur och natur jämfört med kalhyggesbruket? I vilka skogstyper får vi störst positiv effekt på biologisk mångfald och minst ekonomiskt bortfall med hyggesfria metoder?

Genom att testa olika frågeställningar i mindre försöksverksamhet tillsammans med påföljande forskning skaffar vi oss ny kunskap med små båtar som ger sig ut i helt eller delvis oseglade vatten. Det gäller att skapa rätt känsla för respektive båtresa och avgöra hur stor den ska bli. Det stora kryssningsfartyget lämnar inte hamn förrän flera småbåtar undersökt om resan är möjlig.

Eva-Carin Andersson eva-carin.andersson@skogsstyrelsen.se

Magnus Magnusson, magnus.magnusson@skogsstyrelsen.se