Impact Innovation: Digitala produktpass - Swedish Metals and Minerals

Den strategiska insatsen är tänkt att utgöras av ett projekt innehållande minst tre pilotstudier, som med tydliga koncept demonstrerar olika delar av hur digitala produktpass (DPP) kan implementeras effektivt och ger insikter i tekniska, organisatoriska och miljömässiga aspekter på implementeringen. För att säkerställa medverkan från en bredd av aktörer förväntas åtminstone en pilotstudie beröra stålindustrin och en aluminiumindustrin eller gjuteribranschen.

Projektet ska även innehålla ett arbetspaket för samordning av pilotstudierna samt för erfarenhetsdelning och spridning av relevant information till och från projektet, i syfte att bidra till ett bredare samspel med relevanta pågående aktiviteter inom exempelvis standardisering.

Projektet förväntas bidra till samtliga av följande resultatmål:

1. Minst tre genomförda pilotstudier – varav åtminstone en berör stålindustrin och en aluminiumindustrin eller gjuteribranschen – som tillsammans demonstrerar hur digitala produktpass skulle kunna implementeras och ger insikter i tekniska, organisatoriska och miljömässiga aspekter på implementeringen.
2. Bred samverkan och samarbeten för att effektivisera införandet av digitala produktpass. Centrala inslag bör vara nätverkande, kompetenshöjande insatser samt skapande av ett forum där industrin kan samlas kring gemensamma inspel och identifiera nyckelfrågor för gruv- och metallindustrin. Standardisering, konkurrensrätt och internationalisering är viktiga delar.
3. En kompetensbas som är förberedd för att kunna ta fram underlag för DPP baserade på vetenskapliga grunder och faktiska förhållanden inom metallindustrin med målet att stärka företagens konkurrenskraft.
4. Kunskapsspridning inom och utanför projektet för att säkerställa att såväl större som mindre företag är väl förberedda och att införandet av DPP ska kunna ske på ett så effektivt sätt som möjligt.
5. Ökad förståelse för de tekniska kraven på produktpassens funktion och vilken information om aktuell produkt som ska finnas i passet.

Genom att förbereda för och underlätta ett effektivt införande av digitala produktpass bidrar projektet till följande av programmets delmål:

• Fossilfria processkedjor för mineral- och metallproduktion 2045.
• En signifikant minskad miljöpåverkan från produktion och användning av mineral och metaller 2040.

Bakgrund till insatsen

EU:s gröna giv och handlingsplan för cirkulär ekonomi betonar vikten av att tillgängliggöra information för att främja hållbar konsumtion och produktion. Överföring av information om specifika produkter är avgörande för att ge konsumenter, tillverkare och myndigheter möjlighet att göra faktabaserade beslut.

En central del är förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR), som ger möjlighet att ställa krav på information och miljöprestanda. Digitala produktpass (DPP) en viktig komponent i förordningen. Digitala produktpass är en digital representation av en fysisk produkt som ska ge tillförlitliga hållbarhetsdata om produktens hela livscykel. Syftet är att öka spårbarheten och underlätta en cirkulär ekonomi. Digitala produktpass kan göra det enklare för myndigheter att genomföra kontroller och för företag att sälja och hantera produkter. DPP kan också bidra till att främja konsument- och produktsäkerheten. DPP kräver digital informationsöverföring och spårbarhet längs hela värdekedjan. Detta kommer att påverka stora delar av företagens verksamhet, från digitalisering och processutveckling till rapportering, lagefterlevnad, marknadsföring och materialval.

Järn, stål och aluminium är bland de första produktgrupperna som kommer att omfattas av ESPR. De generella tekniska kraven på DPP förväntas fastställas 2026, liksom de produktspecifika reglerna för järn och stål. Industrin ska anpassa sig till de nya reglerna till 2028 (preliminärt).

Swedish Metals & Minerals ser nu ett behov av att genomföra en strategisk insats i syfte att förbereda och underlätta ett effektivt införande av digitala produktpass längs den svenska metallindustrins värdekedja.

Impact Innovation är Sveriges stora innovationssatsning för att tackla vår tids och framtidens utmaningar. I samarbeten mellan aktörer i det privata, offentliga och ideella organisationer möter Impact Innovation verkliga teknik- och samhällsbehov med banbrytande lösningar. På väg mot ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige, attraktivt att leva i för alla. Tillsammans visar vi vad som är möjligt, och går före internationellt.

Läs mer om Impact Innovation här

Den här utlysningen inom Energimyndighetens, Formas och Vinnovas gemensamma satsning Impact Innovation är kopplad till programmens behov av så kallade strategiska insatser för omställning.

Syftet är att finansiera projekt med definierade aktiviteter eller resultat som behövs för nå uttalade mål och delmål som bidrar till programmets mission.

Vad kännetecknar strategiska insatser inom Impact Innovation?

Strategiska insatser för omställning inom Impact Innovation:

• Svarar mot specifika behov som Swedish Metals & Minerals programkontor har identifierat i samverkan med aktörerna i programmet och som har betydelse för programmets mission och den omställning som programmet vill åstadkomma.
• Består av aktiviteter som bidrar till utpekade mål eller överbygger kritiska kunskaps- eller utvecklingsgap. Resultatet är till nytta för hela programmet och missionen och inte främst för enskilda aktörer. Det ska finnas tydliga mervärden på systemnivå och aktiviteter som innebär gemensamt lärande och spridning av resultat till aktörer även utanför projektet.
• Syftet kan adresseras av ett eller ett fåtal projekt och passar därför inte för en traditionell utlysning. Det är positivt när aktörer finner varandra och skapar ett konsortium för uppgiften.

Vad ska den strategiska insatsen åstadkomma?

Syftet med den strategiska insatsen är att förbereda och underlätta ett effektivt införande av digitala produktpass längs den svenska metallindustrins värdekedja.

Vad är viktigt i Impact Innovation?

Varje erbjudande om att genomföra en strategisk insats är unikt, men nedan listas några punkter som generellt sett är viktiga för satsningen Impact Innovation som helhet.

Vikten av ett systemperspektiv och framsyn

Problem som har en entydig lösning är inte i fokus för Impact Innovation. Programmens utmaningar kan vara svåra att greppa, föränderliga över tid, svåra att beskriva fullständigt eller till synes självmotsägande. Att ha ett systemperspektiv är därför viktigt: det vill säga att undvika ”stuprörstänkande” genom att titta på helheten och inte bara på delarna utan hänsyn till deras inbördes kopplingar. Systemperspektivet är en förutsättning för samhällsavtryck.

För att kunna ta de beslut som krävs för systemomställning behövs verktyg som kan hjälpa oss att försöka föreställa oss vad som väntar framöver. Framsyn kan förbereda inför möjliga händelser i framtiden, hur man ska hantera dem och skapa underlag för strategiska beslut. Intressanta framtidsbilder eller framtidsscenarier kan exempelvis röra förändrade beteenden, nya affärsmodeller eller nya tjänster och tekniker.

Vikten av aktivt deltagande, användarinvolvering och policyutveckling

För att kunna påverka helheten i ett system behöver aktörer som har olika perspektiv och som arbetar i olika sektorer, branscher och delar av värdekedjan involveras. Aktörerna behöver delta aktivt med både befogenheter och ansvar. Inte bara skaparna och möjliggörarna behövs, utan även användare måste involveras tidigt. Detta för att vara säker på att rätt lösningar utvecklas men också för att skapa hållbara finansieringsmodeller över tid och förvaltningsstrukturer för lösningarna. På så sätt kan lösningarna skalas upp, spridas och nyttiggöras för största effekt i systemet.

Dessutom krävs aktivt arbete med att undanröja eventuella hinder för införande av lösningar med hjälp av policyutveckling för att till exempel anpassa lagar och regler. Det betyder att det är viktigt att involvera exempelvis systemförvaltare och utvecklare, problemägare, leverantörer och användare redan i formuleringen av utmaningen.

Vikten av att ha internationalisering som utgångspunkt

Impact Innovation-programmen har ett starkt internationellt perspektiv, detta för att kunna bidra till sina missioner och delmål. Lösningar eller sammanhang kan finnas internationellt, eller så kan framtida nya lösningar skapa internationellt intresse eller konkurrenskraft och behov av att knyta till sig internationella aktörer. Programmen inom Impact Innovation arbetar därför med ett internationellt perspektiv och en aktiv omvärldsbevakning. 

Vikten av hållbar systemomställning

Impact Innovation ska bidra till global konkurrenskraft genom omställning för hållbar utveckling. Genom insatserna bidrar programmet till det globala åtagandet att nå målen i Agenda 2030. För att nå hållbar systemomställning är det viktigt att projekt i utformningen av nya lösningar hanterar målkonflikter och minimerar risken för oavsiktliga negativa effekter.

En aspekt som Impact Innovation följer upp och bedömer är om både kvinnor och män på ett jämställt sätt tar del av bidraget, deltar i och har inflytande över projektet, se bedömningskriteriet Aktörer i avsnitt 7.

En annan aspekt handlar om att analysera och ta ställning till om det finns köns- eller genusaspekter som är relevanta för projektets problemområde, lösningar och nyttiggörande. Denna fråga är obligatorisk att besvara för alla sökande och finns under rubriken "Projektuppgifter". I den här utlysningen ligger svaret på frågan inte till grund för bedömning av ansökan.

Jämställd innovation – vad det innebär för dig som söker bidrag från oss

En innovativ kraft i en hållbar värld   | Vinnova

Mer information om Swedish Metals & Minerals

Swedish Metals & Minerals mission är att möjliggöra en hållbar och resilient metall- och mineralförsörjning för samhällets omställning. Läs mer på Swedish Metals & Minerals webbplats.

Vid frågor om insatsens bakgrund, syfte och önskade effekter, kontakta Swedish Metals & Minerals programkontor på programkontor@swedishmetalsandminerals.se. Det går också bra att kontakta Rasmus Östlund, 08-679 17 24, eller Helena Malmqvist, 070-664 50 51.

Fritt tillgängliggörande av vetenskapliga publikationer/ resultat 

Resultat från forskning och innovation som görs fritt tillgängliga ökar möjligheten för fler att bidra till lösningar på samhällsutmaningar. Den här utlysningen ska bidra till att fler resultat görs fritt tillgängliga för alla. Därför ska all vetenskaplig publicering ske med öppen tillgång. 

Insatsen ska genomföras av ett projektkonsortium. Konsortiemedlemmar som söker tillsammans gör det som projektparter, varav en fungerar som koordinerande projektpart (koordinator). En projektpart är aktivt involverad i projektet och delar på risker och resultat. Det är viktigt att projektparter och nyckelpersoner deltar med aktivt engagemang.

Utländska aktörer är välkomna att delta i projekt på följande villkor:

• En utländsk aktör kan inte vara koordinator.
• För att utländska aktörer ska kunna beviljas bidrag krävs att de har ett svenskt organisationsnummer och att kostnaderna för deltagande i projektet upparbetas hos en svensk filial eller ett svenskt driftställe.

Det finns andra sätt för organisationer att bidra till en strategisk insats, exempelvis genom att vara underleverantör eller referensgruppsmedlem.

Digitala produktpass berör aktörer längs hela värdekedjan. För att förbereda och underlätta ett effektivt införande av digitala produktpass bör därför projektkonsortiet innehålla organisationer som avspeglar bredden av aktörer i metallindustrins värdekedja. Exempel på relevanta aktörer kan vara

• stålföretag
• gruvföretag
• aluminiumföretag
• gjuterier
• leverantörer till gruv- och metallföretag
• kunder till stål-, aluminium- och gjuteriföretag
• gruvteknikföretag
• företag verksamma inom digitalisering
• branschorganisationer
• forskningsinstitut
• standardiseringsorgan
• akademi

Projektet ska genomföras av ett konsortium som består av minst 10 projektparter. För att ge projektet den bredd som krävs för att uppfylla syftet med insatsen bör konsortiet innehålla minst två stålföretag, ett gruvföretag, ett aluminiumföretag eller gjuteri, en representant för en representant för slutanvändare av stål-, aluminium- eller gjuterisektorns produkter, ett SMF samt ett forskningsinstitut eller en akademisk institution. Endast juridiska personer kan vara projektparter.

Det är önskvärt med samarbete med relevanta myndigheter och internationella organisationer, exempelvis inom standardiseringsområdet, genom att dessa antingen deltar som projektparter eller är knutna till projektet som medlemmar i referensgrupp eller på annat sätt.

Den strategiska insatsen består av ett projekt innehållande minst tre pilotstudier som med tydliga koncept demonstrerar olika delar av hur digitala produktpass kan implementeras effektivt och även ger insikter i de tekniska, organisatoriska och miljömässiga aspekterna. För att säkerställa en bredd av aktörer förväntas åtminstone en pilotstudie beröra stålindustrin, och en aluminiumindustrin eller gjuteribranschen.

Projektet ska även innehålla ett arbetspaket för samordning av pilotstudierna samt för erfarenhetsdelning och spridning av relevant information till och från projektet, i syfte att bidra till ett bredare samspel med pågående aktiviteter inom exempelvis standardisering.

Aktiviteter som kan ingå i pilotstudierna är exempelvis

• framtagning av hållbarhetsinformation för exempelprodukter som ger kunskap om hur man kan komma att uppfylla kommande krav på information.
• utveckling av underlag som kan bidra i pågående eller kommande standardiseringsarbete.
• jämförelse och kartläggning av vilken nivå av information (t.ex. artikel, parti eller modell) som kan ge svenska produkter kostnadsmässiga och/eller affärsmässiga fördelar.
• utveckling av den praktiska hanteringen av digitala produktpass längs värdekedjan eller produktens hela livscykel.
• testning av spårbarhet hos en specifik produkt.
• samordning och koordinering för erfarenhetsdelning och informationsspridning i syfte att säkerställa en bredare spridning och nyttiggörande av pågående aktiviteter både från och till projektet.

Vilka aktiviteter vill vi finansiera?

Inom ramen för denna utlysning finansieras projektaktiviteter som faller inom definitionen av experimentell utveckling enligt EU-kommissionens förordning (651/2014) om allmänna gruppundantag (GBER), se avsnitt 5.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Personalkostnader: Löner, sociala avgifter och andra personalavgifter.
• Utrustning, mark och byggnader: Instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Konsulttjänster, kunskap och patent som köpts eller används på licens från en utomstående aktör. Kostnader för konsulttjänster från utomstående får utgöra maximalt 20 procent av en projektparts budget.
• Övriga direkta kostnader: Till exempel materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som inte uppkommit som en omedelbar följd av men kan relateras till projektet, till exempel ordinarie lokaler och städning. Indirekta kostnader ska vara faktiska, det är alltså inte fråga om ett schablonpåslag.
  En projektparts indirekta kostnader får utgöra maximalt 30 procent av projektpartens personalkostnader. Universitet, högskolor samt vissa forskningsorganisationer och statliga myndigheter har högre maxgränser beroende på typ av verksamhet.

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att en kostnad ska vara stödberättigande måste den vara

• nödvändig för aktiviteterna i projektet.
• bokförd korrekt och separat från organisationens övriga kostnader.

En organisation får inte ta upp någon annans kostnader som sina egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se Anvisning till stödberättigande kostnader.

Reglerna om statligt stöd styr hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket varje projektpart kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Bidrag kan beviljas med maximalt 50 procent av projektets totala stödberättigande kostnad och maximalt 10 miljoner kronor.

Hur stort bidrag kan en projektpart få?

Hur stort bidrag varje deltagande projektpart kan få beror främst på

• vilka aktiviteter som parten ska genomföra i projektet.
• projektpartens storlek och verksamhet.

I den här utlysningen kan vi ge stöd till både organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet och organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet.

Hur avgör ni om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet? 

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras, om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har, till exempel om den utövas i ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.  

Kontakta utlysningsansvarig om ni är osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

Inte statsstöd

I den här insatsen ger vi stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Hit räknas oftast universitet och högskolor, forskningsinstitut som deltar i sin icke-ekonomiska verksamhet och andra organisationer som inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Bidrag till sådana organisationer räknas inte som statsstöd och vi kan finansiera upp till 100 procent av sådana organisationers stödberättigande kostnader.

Statsstöd

I den här insatsen beviljar vi bidrag i enlighet med förordningen (2015:208) om stöd till forskning och utveckling samt innovation. Organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet kan få stöd till experimentell utveckling enligt artikel 25 i EU-kommissionens förordning (651/2014) om allmänna gruppundantag (GBER).

Experimentell utveckling kan förenklat beskrivas som att kombinera, forma och använda befintliga kunskaper för att ta fram nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster.

För fullständig definition, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag 

Organisationens storlek avgör hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera, det vill säga den maximala stödnivån.

Vi beviljar bidrag i enlighet med artikel 25 i EU-kommissionens förordning (651/2014) om allmänna gruppundantag (GBER).

För att vi ska ta ställning till och bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslås ansökan direkt.

Krav på projektkonsortiets sammansättning

• Det sökande konsortiet ska innehålla minst 10 projektparter. Olika arbetsställen eller arbetsplatser i en organisation, till exempel olika institutioner på ett universitet, räknas som en projektpart då de utgör en och samma juridiska person.

Krav på organisationsform hos projektparter

• Alla projektparter ska vara juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan alltså inte delta som projektparter.
• Den koordinerande projektparten ska vara en svensk juridisk person och bedriva verksamhet i Sverige.

Krav på projektet

• Projektledaren ska vara anställd hos den koordinerande projektparten.
• Projektet får inte ha påbörjats innan ansökan lämnas in.
• Projektbeskrivningen innehåller minst tre pilotstudier och ett koordinerande arbetspaket.
• Kostnader för konsulttjänster från utomstående får utgöra maximalt 20 procent av en projektparts budget.

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan ska följa de anvisningar som ges i avsnitt 9.
• Ansökan ska innehålla alla efterfrågade bilagor.
• Ansökan ska inte innehålla några bilagor utöver de som efterfrågas i avsnitt 9.
• Bilagorna ska vara skrivna på tillhandahållna mallar, uppfylla formateringskrav och inte överstiga maximala antal sidor enligt avsnitt 9.
• Avsiktsförklaringar från samtliga projektparter ska finnas bilagda, vara komplett ifyllda samt undertecknade av behörig person. Även forskningsorganisationer ska lämna avsiktsförklaring.

Vad bedömer vi?

Er ansökan kommer att bedömas utifrån kriterierna potential, aktörer och genomförbarhet enligt följande:

Potential

1. Projektets potential att uppfylla insatsens resultatmål samt bidra till insatsens syfte.
2. Projektets potential att bidra till programmet Swedish Metals & Minerals mission att ”möjliggöra en hållbar och resilient metall- och mineralförsörjning för samhällets omställning”.
3. Projektets nyhetsvärde och innovationshöjd.

Aktörer

1. I vilken grad organisationerna i projektet har resurser och kapacitet att genomföra projektet.
2. I vilken utsträckning projektledaren och andra nyckelpersoner har kompetens och gemensam förmåga att genomföra projektet.
3. Hur väl balanserad projektgruppen (nyckelpersoner) är när det gäller könsfördelning samt i vilken grad kvinnor och män på ett jämställt sätt tar del av bidraget, deltar i och har inflytande över projektet.
4. Hur väl projektkonsortiets sammansättning avspeglar metallindustrins värdekedja.
5. Grad av engagemang från och involvering av relevanta aktörer som inte direkt ingår i metallindustrins värdekedja, exempelvis standardiseringsorgan.

Genomförbarhet

1. Förslaget är tydligt, öppet och utformat på ett sätt så att aktörer utanför projektkonsortiet kan följa projektets framskridande och ta del av resultat.
2. I vilken grad projektbeskrivningen visar att tids- och aktivitetsplanen
   - innehåller aktiviteter som överensstämmer med definitionen av experimentell utveckling (se avsnitt 5).
   - är lämplig sett till möjligheterna att nå insatsens resultatmål.
   - är logisk och rimlig sett till tillgängliga resurser (budget, kompetens, utrustning, projekttid, och så vidare) i förhållande till vad som ska utföras.
3. Planen för samordning, erfarenhetsdelning och informationsspridning samt graden av relevant samverkan mellan deltagande aktörer.
4. Hur väl aspekter som rör jämställdhet är integrerade i projektplanen.

Hur bedömer vi?

Ansökningar som uppfyller de formella kraven bedöms och medel beviljas till den ansökan som värderas högst i förhållande till bedömningskriterierna.

Ansökningarna bedöms av en grupp bestående av externa bedömare samt handläggare från de finansierande myndigheterna. De externa bedömarna är förordnade av Vinnova och arbetar under samma sekretess och tystnadsplikt som handläggarna. Bedömningen baseras på den elektroniska ansökan som lämnats in via Vinnovas e-tjänst (se avsnitt 9).

Schematiskt ser beslutsprocessen ut på följande sätt:

• Inkomna ansökningar granskas gentemot de formella krav som anges i avsnitt 6.
• Ansökningar som uppfyller de formella kraven värderas i förhållande till de bedömningskriterier som anges ovan under rubriken ”Vad bedömer vi?”.
• Bedömarnas samlade värdering resulterar i en rekommendation till Vinnova.
• Baserat på bedömarnas rekommendation och med hänsyn till bedömningen av finansiell status (se nedan) fattar Vinnova beslut om vilken ansökan som ska beviljas finansiering och vilka ansökningar som avslås. Detta beslut kan inte överklagas.
• Beslut meddelas till dem som sökt finansiering.

Vi bedömer även finansiell status

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får finansiering. Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet.

För att vi ska bevilja finansiering gäller detta:

• Organisationer som budgeterar för personalkostnader måste vara registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket.
• Organisationer får inte vara på obestånd, eller genomgå likvidation eller företagsrekonstruktion. De ska heller inte ha obetalda skulder av betydelse hos Kronofogdemyndigheten.
• Aktiebolag får inte ha förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.

Små och medelstora företag måste på begäran kunna visa att de har ekonomisk täckning att genomföra projektet enligt sin budget i ansökan. De kan inte använda offentliga bidrag eller egna medel avsedda för andra projekt för att täcka kostnaderna för deltagandet i det nu aktuella projektet.

När urvalsprocessen är avslutad och Vinnova har fattat beslut om att antingen bifalla eller avslå er ansökan, så meddelar Vinnova beslutet till den koordinerande projektparten. Programkontoret för Swedish Metals & Minerals får information om utfallet. Vårt beslut kan inte överklagas.

I beslut om bifall framgår hur mycket bidrag varje part i projektet beviljas.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa Vinnovas allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att varje projektpart i samband med projektstart ska underteckna en särskild handling där projektparten godkänner sin medverkan och åtar sig att genomföra projektet.
• Att ni regelbundet under projekttiden ska rapportera projektläget inklusive kostnader och uppnådda resultat till Vinnova.
• Att projektkonsortiets medlemmar måste komma överens om sina inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet i ett projektavtal.

Regler för finansiering

Allmänna villkor flera projektparter

Ni behöver även följa de särskilda villkor som gäller för den här utlysningen:

• Projektet ska vara representerat av minst en projektpart vid de konferenser och andra aktiviteter som anordnas inom Swedish Metals & Minerals, uppskattningsvis vid ett eller två tillfällen per år. Kostnaderna för sådan medverkan är stödberättigande.
• Projektet ska under projektets löptid medverka till och upprätthålla en kontinuerlig och aktiv dialog med programkontoret för Swedish Metals & Minerals. I detta ingår separat rapportering till programkontoret under projektets genomförande, samt att en kontaktperson hos programkontoret ska adjungeras till projektets styrgrupp eller motsvarande organ.
• Istället för paragraf 7.3 i Allmänna villkor gäller följande:

Vid kommunikation om projektet, oavsett kanal, och vid varje offentliggörande av projektresultat ska det anges att: arbetet utförs/utförts inom Swedish Metals & Minerals, en gemensam satsning av Energimyndigheten, Formas och Vinnova inom ramen för Impact Innovation.

• Vid slutrapportering av projektet ska projektresultaten sammanfattas enligt mall som finns på impactinnovation.se. Denna sammanfattning ska laddas upp som bilaga till slutrapporten till Vinnova och samtidigt skickas till programkontoret för Swedish Metals & Minerals via e-post programkontor@swedishmetalsandminerals.se. Sammanfattningen ska kunna spridas och publiceras fritt på Energimyndighetens, Formas, Vinnovas, Impact Innovations samt Swedish Metals & Minerals webbsidor och får inte innehålla konfidentiella eller på annat sätt känsliga uppgifter.

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor, vilka i så fall framgår av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni inte följer våra villkor kan ni bli återbetalningsskyldiga. Det gäller också om ni beviljats bidrag felaktigt eller med för högt belopp.

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot samt till projektledaren och firmatecknaren för den koordinerande projektparten. Hör av er till oss om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kan läsas av medarbetare på Energimyndigheten, Formas och Vinnova och de externa bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men vi sekretessbelägger uppgifter som vi bedömer skulle kunna innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det kan till exempel vara uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Så hanterar vi allmänna handlingar och sekretess