När jämställdhet möter innovation

Stabil utveckling och internationell förebild

Rapporten visar att nästan 40 procent av de projekt som har finansierats under de senaste fem åren leds av kvinnor. Det kan ses som jämställt men undantag finns, framför allt inom områden kopplade till digitalisering och strategiska teknologier. Startups som ägs av kvinnor är en grupp som fortfarande söker och beviljas finansiering i mycket låg utsträckning, och där behövs det tydligare data och bättre metoder för att identifiera och följa just kvinnoägda startups.

Vinnovas långsiktiga arbete har uppmärksammats både nationellt och internationellt. Både Statskontoret och Jämställdhetsmyndigheten har lyft fram Vinnova som en av de myndigheter som kommit längst i jämställdhetsintegreringen och där arbetet också lett till faktiska förändringar i verksamhetsutfall.

Vinnova har etablerat sig som en internationell förebild och myndigheten har bland annat lett arbetet i ett EU-projekt som samlade 22 forsknings- och innovationsfinansiärer från 19 länder. Det handlade om att utveckla och implementera arbetet med jämställdhetsplaner (Gender Equality Plans) inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, motverka könsstereotypa fördomar och främja intersektionalitet och inkludering i finansieringsprocesser.  

Läs Vinnovas Gender Equality Plan för deltagande i Horisont Europa

Fler projekt inkluderar köns- och genusperspektiv men kvaliteten varierar

Rapporten ”När jämställdhet möter innovation” visar också att en betydande andel av de projekt som får finansiering från Vinnova svarar ”ja” på frågan om köns- och genusperspektiv är relevanta för deras forskning eller innovation. De anser också att dessa perspektiv har bidragit till ökad förståelse för projektets problemformulering, lösningar och idéer. Andelen projekt som svarar ”ja” ligger under 2025 på 68 procent och har ökat över tid. Det innebär att fler projekt har potential att bidra till jämställdhet i samhället. Samtidigt visar analysen att kvaliteten i motiveringar och perspektivanalyser varierar. För att nå full effekt behövs fortsatt stöd till sökande för att formulera genomarbetade och välgrundade analyser. 

Regeringsuppdragens inriktning begränsar jämställdheten

Trots stora framsteg finns det tydliga strukturella hinder. Till exempel är flertalet regeringsuppdrag till Vinnova om nya satsningar riktade mot mansdominerade branscher. Det gör det svårare att stärka jämställdheten i hela innovationssystemet och riskerar att osynliggöra innovationskraften i kvinnodominerade branscher. Ett annat exempel är att antalet utlysningar riktade mot civilsamhället, social innovation och offentlig sektor har minskat de senaste tre åren – det är områden med en hög andel verksamma kvinnor. 

Forskning visar också att kvinnor mer sällan identifierar sig som innovatörer, inte på grund av lägre innovationsförmåga, utan på grund av hur begreppet innovation traditionellt definieras. En bredare, mer genusmedveten definition skulle synliggöra fler kvinnors innovationsarbete. 

Styrningens roll och behovet av att fortsätta styra

För att Sverige ska fortsätta vara ett föregångsland inom jämställdhet i forsknings- och innovationspolitiken behöver den nuvarande styrningen mot de jämställdhetspolitiska målen om jämställdhetsintegrering ligga fast, menar Vinnova. Myndigheten anser också att det bör finnas krav på återrapportering och samordning mellan nationell och europeisk nivå.

Dessutom bör instruktionerna till alla forsknings- och innovationsfinansiärer vara samstämmiga. Det skapar förutsägbarhet för sökande och ökar effekten av jämställdhetsarbetet i forsknings- och innovationssystemet.