Trängselskatter och lägre kollektivtrafiktaxor: substitut eller komplement?

Viktiga resultat som projektet gav

Projektet har uppfyllt målet att ta fram ny kunskap om trängselskatters fördelning och politiska acceptans. Med internationellt unika registerdata om befolkning, bilar och faktiska årliga betalningar har projektet analyserat vem som betalar trängselskatt. Resultaten visar att betalningarna är svagt regressiva i genomsnitt, men varierar mycket inom inkomstgrupper och är koncentrerade till få personer. Bilägande, valdeltagande och geografisk exponering är viktiga faktorer för politisk acceptans.

Långsiktiga effekter som förväntas

Projektet ger ett bättre underlag för framtida utformning av och politiskt stöd för trängselskatter och eventuellt kilometerskatter i Sverige och internationellt. I takt med elektrifieringen kan lägre kostnader för bilkörning öka behovet av trängselskatter för att hantera trängsel i städer. Resultaten visar också att det inte går att utforma kompensation på ett träffsäkert sätt för dem som faktiskt drabbas, eftersom dessa inte kan identifieras väl utifrån observerbara egenskaper.

Upplägg och genomförande

Den svenska delen ingick i det internationella projektet City Tolls That Work, med forskare och andra aktörer från Sverige, Österrike och Lettland. Den genomfördes enligt plan genom analyser av registerdata om befolkning, bilar och faktiska trängselskattebetalningar, kopplade till geografiska och valrelaterade data. Projektmöten med samtliga partner möjliggjorde erfarenhetsutbyte och metodutveckling. Resultaten har presenterats vid internationella konferenser, bland annat ITEA.

Externa länkar

Projektets webbsida beskriver projektets syfte, upplägg och deltagande parter.