Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Återvinning av litium från stoft bildat pyrometallurgisk återvinning av Li-jonbatterier

Diarienummer
Koordinator Luleå tekniska universitet - Avdelningen för Mineralteknik och Metallurgi
Bidrag från Vinnova 500 000 kronor
Projektets löptid mars 2019 - december 2019
Status Avslutat
Utlysning SIP Swedish Mining Innovation -Strategiska innovationsprogrammet för Gruv och Metallutvinning

Syfte och mål

Förstudien avser en hydrometallurgisk metod för återvinning av Li och andra metaller i stoft från pyrometallurgisk utvinning av metaller från Li-jonbatterier. Li-föreningar i stoft bildat under process motsvarande pyrolys eller smältning i järnsystem har identifierats och lämpliga lakningsmetoder valts. Inställning av temperatur, pH, mängd reagens, etc. har fastställts via termodynamiska beräkningar och experiment med lakningsutbyten på 65-94 % utförts. Resultaten visar möjligheter till förbättring via optimering samt möjlig tillämpning för rening av Li-produkt.

Resultat och förväntade effekter

Ny kunskap kring överföring av element, speciellt avseende litium, till gasen i pyrometallurgisk process har nåtts. Undersökta lakningsmetoder uppvisar goda resultat och möjligheter till förbättring. Kunskap om metoderna kan användas i kommande projekt kring batteriåtervinning och för rening av Li-produkter från primär och sekundär framställning av Li-föreningar. Förstudiens resultat publiceras och kan användas för vidare utveckling av nya projektidéer inklusive projekt för att skala upp undersökta metoder.

Upplägg och genomförande

Smältförsök med ”black mass” har genomförts i syfte att genera stoft för karaktärisering. Lakning utfördes på syntetiska föreningar motsvarande de som förekom i bildat stoft då stoftmängderna som kunde samlas in var alltför låga för lakningsstudier. Factsage har använts för termodynamiska beräkningar avseende pyro- och hydrometallurgiska metoder både för planering och vid utvärdering/analys. Vid karaktärisering och analys användes dessutom XRD tillsammans med kemisk analys.

Texten på den här sidan har projektgruppen själv formulerat. Innehållet är inte granskat av våra redaktörer.

Senast uppdaterad 12 februari 2020

Diarienummer 2018-04631

Statistik för sidan