Pressmeddelande
Vinnova och den tyska innovationsmyndigheten SPRIND gör en europeisk satsning för att utveckla antidrönarteknik. 12 team från olika länder i Europa har nu valts ut som ska ta fram lösningar för att upptäcka och neutralisera drönarhot. Satsningen ska stärka Europas säkerhet och konkurrenskraft genom radikal innovation och samarbete över gränserna.
Drönare har blivit en snabbt växande säkerhetsutmaning vid exempelvis större evenemang, flygplatser och annan kritisk infrastruktur. Satsningen från Vinnova och SPRIND ska driva fram helt nya metoder för att hantera drönarhot i civila miljöer – utan att använda explosiva eller destruktiva metoder.
12 team från flera länder i Europa har valts ut som ska utveckla system som självständigt kan upptäcka, identifiera och oskadliggöra drönare snabbt, precist och utan att orsaka sidoeffekter eller permanenta skador.
Teamen kommer under utvecklingsperioden att testa sina system i komplexa och realistiska scenarier med hög autonomi och flera samtidiga hot. Teamen har valts ut av en jury som består av experter från flera länder.
– Genom den här satsningen stärker vi Sveriges och Europas förmåga att hantera drönarhot i civila miljöer. Det handlar om helhetslösningar för att kunna upptäcka och identifiera inkommande objekt, att tillräckligt snabbt fatta beslut om åtgärd och att ha förmåga om att fysiskt hindra hotet, säger Erik Borälv, enhetschef på Vinnova och medlem i juryn.
Ett av teamen är svenska CITADEL - Controlled Interceptor Drone Enhanced by LiDAR som utvecklar en lösning som bygger på autonoma patrullerande drönare som ska kunna upptäcka, följa och hantera fientliga drönare. Systemet ska använda riktade störningar eller infångning, där drönaren fångas in och förs till en kontrollerad mjuk landning.
Satsningen är en del av ett bredare arbete för att integrera Europas innovationssystem och skapa möjligheter för aktörer i flera länder att bidra med banbrytande teknik. Att samla resurser och kompetens över nationsgränser ger Europa bättre förutsättningar att hantera säkerhetsutmaningar och ta ledningen inom framtidens teknik.
– När vi samlar lag och kompetens över nationsgränser kan vi skapa lösningar som annars inte hade varit möjliga. Europa får tillgång till vassa lösningar och innovativa startups får tillgång till fler marknader, säger Anna Bergstrand som leder arbetet med radikal innovation på Vinnova.
Läs mer om Vinnovas arbete med radikal innovation
Läs mer om satsningen på SPRINDs webbplats
Läs mer om teamen och deras lösningar.
DART, med stöd av företaget Waveye, använder bildgivande radar för att upptäcka drönare i kombination med interceptor-drönare med låg kostnad. Waveyes radar kan spåra upp till 60 drönare samtidigt, oavsett väder- och ljusförhållanden. När en drönare upptäcks startas interceptor-drönare som leds mot målet. När de är tillräckligt nära går de över till autonomt läge och fångar drönaren med ett nät.
Teammedlemmar:
NoctuaNet2 är ett modulärt system för att hantera obehöriga drönare, utvecklat av ett team från TU Wien. Systemet kombinerar ett markbaserat sensornätverk med autonoma interceptor-drönare som fångar in inträngande drönare med hjälp av en särskilt utvecklad nätstruktur.
Markstationen använder AI-baserad bildanalys tillsammans med kameror och radar för att upptäcka och följa drönare samt förutse deras flygbanor. Upptäckta hot hanteras av snabba autonoma interceptor-drönare som fångar in och säkrar drönaren.
Teammedlemmar:
Aetosphere (Autonomous, Scalable Drone Defence for Europe’s Airspace) utvecklar ett autonomt och icke-destruktivt system för att upptäcka och hantera obehöriga drönare. Systemet bygger på distribuerad radaravkänning, automatisk klassificering av hot och interceptor-drönare som fångar drönare utan att förstöra dem.
Lösningen är utformad för att kunna skalas från lokala installationer till större geografiska områden och syftar till att skydda människor, infrastruktur och luftrum.
Teammedlemmar:
Eagle.One är en autonom lösning för att hantera obehöriga drönare i känsliga miljöer. Systemet börjar med ett stationärt detektionslager som övervakar området dygnet runt och analyserar radiosignaler för att skilja mellan godkänd trafik och obehöriga drönare.
Den centrala komponenten är interceptor-drönaren Eagle.One, en autonom multirotorplattform med flera sensorer som möjliggör måldetektion, spårning, navigering utan GNSS och kollisionsundvikande. Systemet är utformat för att kunna genomföra många insatser till låg kostnad.
Teammedlemmar:
NEUROCATCH utvecklar ett system för att upptäcka och hantera obehöriga drönare genom att kombinera markbaserad optisk detektion med autonoma interceptor-drönare som fångar drönare med nät.
Systemet använder en eventbaserad visionsteknik inspirerad av den mänskliga näthinnan. Sensorn registrerar mycket snabba förändringar i ljus, vilket möjliggör snabb detektion och tillförlitlig spårning av snabbt rörliga drönare, även i komplexa miljöer.
Teammedlemmar:
Project Vortex, med stöd av företaget Hellion Tech, utvecklar autonoma interceptor-missiler för att hantera FPV-drönare. Systemet bygger på en modulär arkitektur där beräkningar och styrning sker i markbaserade eller luftburna plattformar i stället för i själva missilen.
Detta gör interceptorerna enklare att tillverka och mer kostnadseffektiva. Systemet kan anpassas till olika typer av hotscenarier och är utformat för autonom drift.
Teammedlemmar:
Teamet Net based interceptor, med stöd av CDDS, utvecklar autonoma interceptor-drönare som ska skydda kritisk infrastruktur och människor med begränsad risk för följdskador.
Lösningen är skalbar, oberoende av GPS och utformad för att kunna hantera både svärmar av drönare och snabba manövrer.
Teammedlemmar:
DETAINDRONE utvecklar en autonom och AI-baserad lösning för att i realtid neutralisera små drönare upp till 25 kg och hastigheter på upp till 200 km/h. Systemet är utformat för att stoppa drönare utan sprängämnen eller andra destruktiva metoder.
Teammedlemmar:
SPDR utvecklar en integrerad systemplattform för att upptäcka och hantera obehöriga drönare. Plattformen kombinerar radar för lågt luftrum och akustiska sensorer för att upptäcka och verifiera drönare på nära håll.
Systemet använder en autonom plattform med icke-kinetiska metoder för att neutralisera och ta hand om oönskade drönare.
Teammedlemmar:
CITADEL är ett drönar-mot-drönar-system utvecklat för civila miljöer. Autonoma patrullerande interceptor-drönare upptäcker, följer och neutraliserar drönare med hjälp av sensorfusion mellan LiDAR och kamera samt automatisk beslutslogik ombord.
Systemet använder gradvisa och icke-destruktiva metoder, till exempel signalstörning eller infångning, för att få kontroll över drönaren.
Teammedlemmar:
Dremian utvecklar ett distribuerat autonomt system för att upptäcka, verifiera och neutralisera obehöriga drönare. Systemet bygger på interceptor-drönare med sensorer, beslutslogik och avancerad flygkontroll ombord.
Lösningen är utformad för att kunna användas i skydd av kritisk infrastruktur och i andra miljöer där riskerna är höga.
Teammedlemmar:
AgileRoboNet.AI (Agile Cooperative Robotic Net Aerial Interceptor) samlar forskargruppen Multi-Robot Systems Group vid Czech Technical University i Prag och företaget Fly4Future s.r.o. för att utveckla nästa generation av autonoma drönarsystem.
Teamet består av ett stort antal forskare och utvecklingsingenjörer med expertis inom autonoma drönartekniker. Resultaten ska omsättas i praktiska lösningar och kommersiella produkter genom partnerföretaget Eagle.one, som utvecklar autonoma drönare för att upptäcka och stoppa obehöriga drönare i exempelvis flygplatser, militära områden och vid större evenemang.
Teammedlemmar:
Kontakta Anna Bergstrand eller Erik Borälv vid frågor om satsningen.
Senast uppdaterad 18 mars 2026
