Skogen tar klivet in i framtiden med hållbara affärsmodeller

Skogen spelar en nyckelroll för klimat, biologisk mångfald och lokalsamhällen. Därför har Vinnova samlat aktörer från hela värdekedjan för att tänka nytt.

Resan började med en stor systemkartläggning och framtidsscenarier om skogen och skogsråvaran som engagerade över 50 aktörer. Resultatet blev tio framtidsprototyper, som är en typ av gestaltning där man kliver in i en möjlig framtid och kan föra samtal och vilka innovationer som kan bli avgörande.

Nu tas nästa steg som är att utveckla affärsmodeller som gör omställningen möjlig på riktigt.

– Vi vill inte stanna vid att förstå utan ta nästa steg för skapa förändring. Affärsmodellerna är en viktig hävstång för det, och nu ser vi hur aktörer samarbetar för att bygga långsiktiga, hållbara affärer, säger Susanne Fornander som ingår i teamet som leder Vinnovas satsning på hållbara skogsvärdekedjor.

Nio projekt får finansiering för att utveckla nya affärsmodeller för hållbara skogsbaserade näringar. I projekten samverkar lärosäten, näringsliv, myndigheter och andra aktörer. 

Cirkulärt liv för träprodukter

I Sverige eldas stora mängder träavfall upp, trots att virket i många fall håller hög kvalitet. Det vill projektet Woodloop, som handlar om cirkulärt liv för träprodukter, ändra på.

Mattias Axelson är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och leder projektet.

– Vi ser en stor potential i att förlänga livslängden på träprodukter. Det finns en betydande ekonomisk potential i det. Genom att hålla träet kvar i kretsloppet längre minskar vi också behovet av ny skogsråvara och binder därmed kolet i skogen under längre tid, säger han.

Mattias Axelson, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm
  

Projektet genomförs av Handelshögskolan i Stockholm tillsammans med bland andra Beijer Byggmaterial, Ragn-Sells Recycling, Södra Skogsägarna och OBOS Bostadsutveckling. Luleå tekniska universitet, Linköpings universitet och IVL Svenska miljöinstitutet är också med.

– För att lyckas krävs nya logistiklösningar och affärsmodeller som gör återbruk kostnadseffektivt. Idag saknas en fungerande kedja för andrahandsmarknad, kvalitetssäkring och transport, det är något vi vill bygga upp tillsammans med aktörer som Beijer och Rang-Sells. Vårt mål är att labba fram modeller och hitta nycklarna för skalning, säger Mattias Axelson.

Ge biologisk mångfald ett marknadsvärde

Ett annat exempel är projektet Biokrediter, som handlar om att ge biologisk mångfald ett marknadsvärde. Projektet drivs av skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk tillsammans med bland andra KTH, WFF, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Kaunis Iron AB och Treebula.

Biologisk mångfald saknar i dag ett tydligt marknadsvärde. Projektet vill ändra på det genom att utveckla affärsmodeller som gör det lönsamt för skogsägare och företag att bevara och återställa ekosystem.

– Det finns en affärsmodell för biokrediter och en hög efterfrågan, men marknaden har inte tagit fart. Vi vill förstå varför, var barriärerna ligger och hur vi kan skapa incitament för restaurering i skogen, säger Madeleine Silverbratt vid Skogforsk som leder projektet.

Madeleine Silverbratt vid Skogforsk.

Projektet analyserar hinder och möjligheter, tittar på internationella exempel och undersöker vilka styrmedel som kan behövas för att få både köpare och säljare med på tåget.

– Vi hoppas kunna utveckla en modell som fungerar i praktiken och gör affären attraktiv för alla parter. Det handlar om att kombinera affärsnytta med naturvärden och att skapa trovärdighet och långsiktig hållbarhet, säger Madeleine Silverbratt.

Fler affärsmodeller som får stöd

Andra exempel på affärsmodeller som ska utvecklas är resurseffektiva produktionslösningar inom skogsbruk, affärsmodell för flexibla, demonterbara, återbrukbara trähus och biobaserade isoleringsmaterial som ersätter fossilbaserade alternativ.

Här finns alla affärsmodeller som får finansiering