Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Våra e-tjänster för ansökningar, projekt och bedömningar (Intressentportalen) stänger torsdagen den 20 januari kl 16:30 för systemuppdateringar. De beräknas öppna igen senast fredagen den 21 januari kl 8:00.  

Sverige framgångsrikt i Horisont 2020

Publicerad: 30 juni 2021

Sverige ligger bland de tio mest framgångsrika länderna i det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020. Annika Zika-Viktorsson är analytiker på Vinnova och berättar mer om resultaten i en ny rapport om Sveriges deltagande i programmet.

Hur har det gått för Sverige i programmet? 

Det har gått bra för Sverige, vi ligger bland de tio främsta länderna när det gäller deltagande.  

Vad betyder det att Sverige är ett framgångsrikt land?  

Det finns lite olika sätt bedöma framgång. Ett sätt är att vi tar hem en större andel forskningsmedel än vår andel av EU-budgeten, vilket är fallet idag.  
Ett annat sätt att se det på är hur stor del av ansökningarna som beviljas, där ligger vi på EU-genomsnittet. Vi kan också mäta hur många ansökningar som skickas in per forskare, där ligger vi också på EU-genomsnittet och detsamma gäller för beviljandegraden i relation till hur många forskare vi har i Sverige.  

Vilka slutsatser går det att dra från rapporten?  

En viktig slutsats är att vi har ett bra deltagande, även om det givetvis behöver stärkas och bli bättre. Vi kan också se att det är ett brett deltagande i programmet, över 1000 svenska organisationer deltar och alla län i landet finns representerade. Mest omfattande är deltagandet i storstadsregionerna och kring universiteten. 

Nu kommer ett nytt ramprogram , Horisont Europa - kan du berätta lite om det? 

Programmet blir en viktig finansieringskälla för svensk forskning och innovation, men det är också viktig möjlighet till nätverk, starka kunskapsmiljöer och att arbeta för att möta samhällsutmaningar i en europeisk kontext.   
 
Det kommer att göras stora satsningar på att ta fram lösningar för den gröna och den digitala omställningen. Man vill stärka forskningen i Europa, men även främja innovationskapacitet, jobbskapande och konkurrenskraft i EU. Politiska prioriteringar kommer att vara viktiga liksom frågor om demokrati, värderingar och socioekonomiska modeller.  
 
EU satsar också på missions. Det är målinriktade satsningar som baseras inte bara på forskning och innovation, utan även på andra relevanta åtgärder, för att möta samhällsutmaningar. Utmaningarna kan till exempel handla om anpassning till klimatförändringar, cancer och smarta klimatneutrala städer.   
 
Vinnova har tillsammans med fyra andra myndigheter på uppdrag av regeringen tagit fram en strategi för det svenska deltagandet i Horisont Europa. I den strategin lyfter vi fram fem viktiga ambitioner. Förutom  forskning och innovation i världsklass och att säkerställa hållbar utveckling, så föreslås ambitionshöjningar när det gäller delning av resurser och data, bygga starka miljöer och öka inflytandet över programmet.  

Om en svensk aktör vill delta i ett EU-program, vad är viktigt att tänka på? 

Att ha en strategi för sitt deltagande är jätteviktigt. De som har ett framgångsrikt deltagande idag har jobbat med sina strategier både på kort och lång sikt.  
 
Många tycker att det är krångligt och byråkratiskt men det finns stöd och hjälp att få exempelvis via Grants Office på universiteten och EU-SME support för små och medelstora företag. På Vinnova finns nationella kontaktpersoner som man gärna får vända sig till.  Det är bra att vara ödmjuk inför komplexiteten och snårigheterna men det är inte oövervinnerligt.  

 

Senast uppdaterad 6 juli 2021

Statistik för sidan