Så kan regulatoriska sandlådor för innovativ netto-noll-teknik organiseras i Sverige

Teknikutvecklingen på en rad områden tar stora kliv just nu, inte minst på grund av framsteg inom AI. Men ibland blir lagar och regler ett hinder för snabb utveckling och implementering. I EU:s Nettonollförordning ställs krav på att medlemsstaterna ska införa regulatoriska sandlådor som ett verktyg för att innovativ teknik som bidrar till minskade växthusgasutsläpp ska komma till nytta snabbare. En regulatorisk sandlåda i detta avseende skulle ge ett företag undantag från gällande regelverk för att exempelvis testa ny teknik i kontrollerad, verklig miljö.

Vinnova ser behov av samverkan mellan myndigheter för att hantera ansökningar

Vinnova har på regeringens uppdrag analyserat och tagit fram ett förslag på hur en nationell kontaktpunkt för regulatoriska sandlådor kan organiseras i Sverige.

- En insikt från analysen är att flera olika myndigheter ansvar för lagstiftning, tillståndsprövning och tillsyn som kan komma att beröras i varje enskild ansökan. Vi föreslår därför att en myndighetsgemensam kontaktpunkt tar emot en ansökan och därefter överlåter beslutet om att inrätta en sandlåda till behöriga expertmyndigheter, säger Johana Axelsson, Vinnova, projektledare för regeringsuppdraget.

Under arbetet med uppdraget har Vinnova bland annat gjort intervjuer med företag och analyserat hur andra länder jobbar med regulatoriska sandlådor och hur de organiserar arbetet.

Vad säger företagen om nyttan med regulatoriska sandlådor?

Som en del i analysen intervjuades ett antal företag som verkar inom sektorer som potentiellt kan vara aktuella för regulatoriska sandlådor inom nottonollteknik. Företagen efterfrågar tillgång till test- och demonstrationsmiljöer för validering av ny teknik. De ser behov av mer stöd från myndigheterna för att navigera bland komplexa regelverk och önskar mer effektiva tillståndsprocesser. Företagen är positiva till möjligheterna med regulatoriska sandlådor men uttrycker farhågor kring att ansökan innebär betydande investeringar både i tid och resurser. Detta kan utgöra en barriär för mindre företag och startups som har begränsade resurser. Företagen uttrycker också tveksamhet kring att dela med sig av känslig information och affärshemligheter i en sandlåda. Detta kan hindra effektivt samarbete och informationsutbyte.

Hur gör andra länder?

Den internationella omvärldsanalysen visar att flera länder använder använder regulatoriska sandlådor. Dessa sandlådor möjliggör försöksverksamhet som under en begränsad tidsperiod kan inkludera flexibel regeltolkning eller avsteg från befintliga regelverk. Detta för att främja testning och utveckling av innovativa produkter och tjänster för att korta tiden för marknadsintroduktion. Länderna samarbetar med industriaktörer och andra intressenter för att öka effektiviteten och främja gränsöverskridande innovation. Utmaningarna handlar främst om att det krävs betydande investeringar i tid och resurser och att kunna erbjuda lösningar för säker informationsdelning.

En välorganiserad kontaktpunkt - en förutsättning

Vinnova drar slutsatsen att en välorganiserad nationell kontaktpunkt är avgörande för att det ska vara möjligt att nå ambitioner i nettonollförordningen. Vinnova betonar behovet av tydliga definitioner och ansvarsfördelning mellan kontaktpunkt och de myndigheter som ansvarar för lagstiftningen på området. Detta kräver tydliga spelregler och ställer stora krav på samverkan mellan myndigheter.

Läs mer

Läs regeringsuppdraget

EU:s Nettonollförordning