En ny mekanism för att hindra proteslossning
Diarienummer | |
Koordinator | Linköpings universitet - Institutionen för klinisk och experimentell medicin |
Bidrag från Vinnova | 1 717 508 kronor |
Projektets löptid | december 2012 - december 2015 |
Status | Avslutat |
Viktiga resultat som projektet gav
Idag saknas läkemedel som kan stoppa eller fördröja proteslossning. Det övergripande syftet var att utveckla en ny strategi för att hindra proteslossning och öka livslängden på ledproteser. Genom att kartlägga mekaniska och molekylärbiologiska mekanismer bakom proteslossning var vår avsikt att bidra till att skapa nya läkemedel och anpassa benimplantat för att hindra eller fördröja proteslossning. Detta skulle ske genom ett samarbete mellan Astra Zeneca och forskargruppen, vilket också hade som mål att öka samverkan mellan industri och akademi.
Långsiktiga effekter som förväntas
Anna Fahlgren har funnit mekanismer som kan förklara varför benvävnaden bryts ned runt en ledprotes. Ett riktat samarbete mellan akademi-industri har gett tillgång till specifika läkemedel som har används för att spåra nedbrytningen. Detta har gett en insikt hur industrin arbetar för att ta fram nya substanser för kommersialisering. En ny in vitro modell för proteslossning skapades utifrån ett behov av att spåra nya signalvägar på ett mer kostnadseffektivt sätt. Arbetet resulterade i bolaget BioReperia AB som erbjuder unika verktyg för drug-discovery.
Upplägg och genomförande
Avgörande för lyckad framgång av detta projekt har varit en brett nationellt och internationellt nätverk tillsammans med kunskapsutbyte mellan industri och akademi. Anna har parallellt deltagit i ett mentorskapsprogram för kommersialisering via Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin där hennes nya drug-discovery verktyg blev utsedd som ett top-tio projekt i Sverige 2015. ökad mobilitet genom nya samarbeten mellan Linköping Universitet och Astra Zeneca, samt bildandet av BioReperia AB, har öppnat upp nya möjligheter att överföra ny kunskap direkt ut i samhället.