Här pågår kampen mot antibiotikaresistens - den tysta pandemin 

Från Uppsala universitet koordineras ett Vinnova-finansierat forskningsprojekt för att motverka den tidsinställda bomb som kallas antibiotikaresistens.

Den 18 november är den internationella antibiotikadagen. En dag för att uppmärksamma vikten av att skydda antibiotikan i världen.

På svenska sjukhus stöter läkare på multiresistenta bakterier varje dag, det är vardag. En vanlig åkomma som urinvägsinfektion är svårbehandlad med antibiotika i dag på grund av resistens. Ett exempel på när resistensen handlar om liv och död finns att hämta från Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Ukrainska krigsoffer får hjälp

Här vårdas ukrainska medborgare, vuxna och barn, med svåra brännskador från det pågående kriget. De har med sig multiresistenta bakterier från intensivvårdsavdelningar runt om i Europa där de vårdats tidigare.  
På Akademiska sjukhuset i Uppsala jobbar grupper med specialister tillsammans med de här patienterna.

- Vi ser över tillgängliga behandlingsalternativ utifrån individuella behov och förutsättningar och ser till att bakterierna inte sprids vidare inom vården, berättar Thomas Tängdén, överläkare och docent på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet samt projektledare för Platinea.

Thomas Tängdén, överläkare och docent på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet samt projektledare för Platinea.

Innovationsmiljön Platinea, som finansieras av Vinnova, startade 2016 med syftet att förbättra tillgänglighet och användning av antibiotika. I dag samlar plattformen 22 aktörer från akademi, myndigheter, läkemedelsindustri och vård.

Platinea har hittills bland annat medverkat till en nationell inventering av kunskapsluckor inom antibiotika, tagit fram förslag för att säkerställa tillgång till fungerande antibiotika och genomfört kliniska studier kring hur antibiotika ska användas optimalt.  

På svenska sjukhus stöter läkare på multiresistenta bakterier varje dag. En vanlig åkomma som urinvägsinfektion nu är svårbehandlad med antibiotika.

Thomas Tängdén lyfter särskilt fram samverkan och nya samarbeten som nyckel i arbetet.

- Det är nog den största innovationen – att vi nu jobbar tillsammans över sektorsgränser på ett helt annat sätt än förut. Det skapar förutsättningar för att fylla de hål som finns i kedjan från forskning, utveckling och tillgång till antibiotika, säger Thomas Tängdén.

Individanpassning en knäckfråga

En stor utmaning inom den specialiserade vården är att bakterier utvecklar resistens samtidigt som vi har brist på nya antibiotika. I den kliniska vården är det därför en knäckfråga att jobba mer med individanpassning vid behandling med antibiotika för att minska risk för resistens. Det innebär såväl att titta på den enskilda patientens förutsättningar som att studera vilken typ av infektion det handlar om för att skräddarsy behandlingen. 

- Vi måste se till att de allvarligast sjuka alltid får en behandling som är effektiv, men vi kan inte ge samma behandling till alla. Det ska vara en ansvarfull behandling som säkerställer tillgången till viktiga antibiotika, säger Thomas Tängdén. 

______________________________________________________________

Fakta om antibiotikaresistens

• Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika, vilket gör behandling mindre effektiv eller helt verkningslös.
• Resistens utvecklas naturligt, men överanvändning och felaktig användning av antibiotika påskyndar processen.
• Konsekvenser: Vanliga infektioner kan bli livshotande, kirurgi och cancerbehandling riskerar att bli farliga utan fungerande antibiotika.  
• Globalt beräknas att 1,27 miljoner dödsfall är direkt orsakade av antibiotikaresistens (2019, källa: WHO/Lancet). 

Lär dig mer om arbetet mot antibiotiotikaresistens

Om antibiotikaresistens på plattformen Platinea.

World AMR Awareness Week 2025