Singapore – en strategisk partner för svensk innovation

Talare 2: [00:00:09]: [00:00:05]: Och då är Singapore ett land som är både neutralt men också väldigt stabilt, i en tid när länder gör extrema svängningar beroende på vem som sitter i makten. Så jag tror att vi kan se det som en neutral och stabil partner men som också rör sig oerhört fort på de områden som Sverige vill satsa på.

 

Talare 3: [00:00:29]: De är risktagande när de väl bestämmer sig. De är ju sällan det här landet som kanske vill testa någonting innan någon annan har testat något eller de har testat det själva väldigt, väldigt länge. Men när de väl bestämmer sig, en så kallad big bet eller en stor satsning, då genomför de det. Till exempel att bygga världens största flygplats eller världens största hamn.

 

Talare 1: [00:00:51]: Hej och välkommen till På spaning innovation, en podcast från Vinnova. Singapore har gått från att vara en liten handelsnation till att bli ett av världens mest innovativa länder inom loppet av bara några decennier. Landet rankas högt inom forskning, banbrytande teknik, digitalisering och hållbar stadsutveckling för att nämna några saker. Vad ligger bakom framgångarna? Finns det något Sverige kan lära? Och hur kan vi dra nytta av samarbeten? Det ska vi prata om i dagens avsnitt. Jag heter Daniel Holmberg. Och med oss här i studion har vi Emil Lackander, regionchef på Business Sweden. Välkommen. 

 

Talare 3: [00:01:29]: Tack Daniel. 

 

Talare 1: [00:01:32]: Och från en studio i Singapore, Joanna Boquist, Vinnovas utsända medarbetare och nu också innovationsråd på Sveriges ambassad i Singapore. Välkommen du också. 

 

Talare 2: [00:01:40]: Tack så mycket Daniel. 

 

Talare 1: [00:01:42]: Om vi börjar med dig Emil, vill du berätta lite kort vad du gör i din roll på Business Sweden?

 

Talare 3: [00:01:46]: Jag sitter ju normalt i Singapore och ansvarar för 18 av våra kontor i en region som vi kallar Asien och Stillahavsområdet. Det här är vår största region faktiskt på Business Sweden. En stor del av min tid tillbringar jag utanför Singapore och jobbar nära svenska företag i deras internationella expansion men också med asiatiska investerare att investera och etablera sig i Sverige.

 

Talare 1: [00:02:13]: Du reser mycket i ditt jobb, har jag förstått. 

 

Talare 3: [00:02:17]: Jag reser mycket, det är stora ekonomier, det är små ekonomier, det är växande ekonomier och det är ständigt vara ute på fältet och hjälpa svenska bolag med deras kunder och partners i deras expansion. Jag har faktiskt varit mer än tio år i Singapore, tolv år i Singapore har det blivit totalt. Jag började min karriär också på Business Sweden i Peking en gång i tiden men åkte sen tillbaka till Europa för att ansvara för vårt Brysselkontor då men kom sen tillbaka till Singapore.

 

Talare 1: [00:02:46]: Intressant erfarenhet. Och Joanna, vilken är din roll?

 

Talare 2: [00:02:47]: Som du sa är jag innovationsråd på Sveriges ambassad i Singapore men utsänd av Vinnova. Mitt arbete går ut på att försöka skapa värde för Sverige genom att bidra med spaningar, kontakter och konkreta innovationssamarbeten som ska leda till höjd innovationskapacitet och konkurrenskraft för Sverige och våra bolag.

 

Talare 1: [00:03:16]: Hur länge har du varit på plats där nu?

 

Talare 2: [00:03:16]: Jag är inne på mitt andra år. Så detta är en pilot, att Vinnova har en utsänd på plats. Och än så länge så upplever vi att vi skapar väldigt mycket värde, så vi hoppas på att vara här ett bra tag till framöver.

 

Talare 1: [00:03:37]: Om vi går över till dagens ämne lite mer här. Till att börja med, när ni först kom till Singapore första gången, vad var det första som slog er med landet? Om vi börjar med dig Emil. 

 

Talare 3: [00:03:48]: Det är väldigt mycket som är annorlunda men ganska mycket som är likt faktiskt också. Det är såklart en väldigt snabbrörlig miljö i Singapore. Det händer saker väldigt fort. Det är också ett koncentrerat och litet land där man kan få kontakt med företag och partners och investerare på en väldigt kort tid. Det är en väldigt öppen ekonomi. Så det är enkelt, tycker jag.

 

Talare 1: [00:04:16]: Joanna, vad var ditt första intryck när du kom till Singapore?

 

Talare 2: [00:04:19]: Jag blev ganska imponerad över hur strukturerat det är här. När Singapore tänker innovation så tänker de oerhört strategiskt och långsiktigt. Alla följer samma blueprint, alla myndigheter är koordinerade och alla har Singapores bästa i åtanke. Och dessutom så går utvecklingen i Singapore väldigt snabbt på de här områdena då man har bestämt sig för att bli en innovationsdriven ekonomi. Och då ser man till att jobba åt det hållet och alla gör det tillsammans.

 

Talare 1: [00:04:55]: Singapore är ju ändå ett litet land, en [stadsstat? 00:04:58] långt från Sverige. Varför ska vi bry oss om vad som händer där? Vad säger du Emil?

 

Talare 3: [00:05:03]: Jag tror Joanna var inne på att det handlar väldigt mycket om framtida konkurrenskraft, både för Sverige men också för våra företag. Och då behöver vi hitta de här partnerna som tänker som oss och delar värdegrund men delar också framtidssyn väldigt mycket. Så jag tror att dels handlar det ju om att vässa väldigt mycket vår konkurrenskraft och att lära, se, ta inspiration, men att göra saker tillsammans i en dynamisk och kanske den absolut viktigaste framtidsmiljön, alltså den region som Asien och Stillahavsområdet utgör. Så det här blir ju någonstans en lokal partner för Sverige och svenska bolag i världens viktigaste framtidsregion. 

 

Talare 1: [00:05:48]: Joanna, varför har Vinnova bestämt att ha en utsänd på plats i Singapore?

 

Talare 2: [00:05:55]: Vi brukar ju ha ett narrativ om små smarta länder som vi behöver samarbeta med för att kunna framtidssäkra Sverige. Och då faller ju definitivt Singapore in i den kategorin. Vi rankas ju, både Sverige och Singapore, konsekvent som toppinnovationsnationer. Och speciellt i den nya geopolitiska verklighet vi lever i så måste vi välja våra vänner väldigt strategiskt. Och då är Singapore ett land som är både neutralt men också väldigt stabilt i en tid när länder gör extrema svängningar beroende på vem som sitter i makten. Så jag tror att vi kan se det som en neutral och stabil parter men som också rör sig oerhört fort på de områden som Sverige vill satsa på.

 

Talare 1: [00:06:51]: När du säger neutralt, mellan de stora blocken USA och Kina, eller vad tänker du? 

 

Talare 2: [00:06:54]: Exakt. 

 

Talare 1: [00:06:54]: Vad är utmärkande för Singapore som innovationsland? Vilka är landets styrkeområden?

 

Talare 2: [00:06:58]: Singapore satsade tidigt på vissa fokuserade teknikområden och har byggt upp excellens och koncentration av forskare och företag kring de. Man har också satsat väldigt mycket på talang och attraherar talang från hela världen för att kunna bygga upp de här teknikområdena som man har bestämt sig för. Och de är desamma som Sverige har bestämt sig för. Det är AI, kvant, halvledare, avancerad biokemi, precisionshälsa och så vidare. Men jag vill också säga att Singapore är ganska unikt hur de finansierar sitt innovationsekosystem. De har finansiering på bredden på princip alla myndigheter. Så det finns väldigt mycket finansiering tillgängligt för de som vill jobba med innovation.

 

Talare 3: [00:07:58]: Jag tänker så här från ett företagsperspektiv så gillar man ju när saker är förutsägbara och det är tryggt. Och det här Joanna är inne på, att det är en trygg hamn i en ganska turbulent omvärld, det har det ju varit väldigt länge om man tänker på det. Och det är därför jag tror också företag har sett det här som en väldigt långsiktig närvaro i en viktig region. Och ju mer turbulent omvärlden blir, ju tryggare blir ju Singapore som hamn också. Man har ju byggt upp en väldigt stark infrastruktur kring företagande. Mycket av det Joanna är inne på kring forskning och utveckling och innovation och teknologiförsprång och finansiering, men också ett regelverk som är förutsägbart och pålitligt och tryggt helt enkelt för företagare. Så det här blir ju någonstans en språngbräda också i en mycket större region. Så lite testa på-marknad, men mer än att bara testa på, att också faktiskt utveckla framtidens lösningar.

 

Talare 1: [00:08:59]: Jag förstår. Och du var inne lite på det här att Singapore är också en viktig hubb i regionen. Vilken betydelse har det?

 

Talare 3: [00:09:08]: Asien, i alla fall som vi känner Asien tidigare, var lite av världens fabrik. Man tillverkade i Asien för att det var skalfördelar, det var billigt och det fanns mycket arbetskraft. Och logistiken och handelsvägarna byggdes upp kring den handeln. Den här världen vi lever i nu är ju betydligt mer att alla ser lite till sina intressen. Och då blir det ju också en regionalisering, eller en lokalisering snarare, en horisontell expansion så att säga i det. Men det här gjorde ju helt enkelt att Asien byggde upp en infrastruktur kring hela handelsutbytet då. Jag tror mer den regionalisering och lokalisering som sker så kommer den här innovationsagendan bli betydligt viktigare. Och vi ser ju, inte idag kanske, men att Asien är på god väg att bli innovationsledare i världen. Inte inom alla områden men inom vissa.

 

Talare 1: [00:10:08]: Om man tittar på näringslivet i Singapore idag, är det en tjänstekonomi eller vad ska man kalla det?

 

Talare 3: [00:10:16]: Så har det ju blivit. Det var såklart när Singapore byggdes upp och det var billigare med arbetskraft och man hade skalfördelar att det fanns en tillverkningssektor som ändå var betydande, och den är ju fortfarande betydande inom vissa områden, men de har ju framförallt byggt upp en tjänstesektor kring de här logistik- och handelsflödena. Alltså med banker och med hamnen och flygplatser och försäkringstjänster och andra bitar. Men faktiskt lite mer tillverkning än man tror lever kvar, inte minst inom halvledare och petrokemi och till viss del också elektronik.

 

Talare 1: [00:10:54]: Jag kommer ihåg själv när jag var barn att leksaker ofta var Made in Singapore, men så är det ju inte längre riktigt.

 

Talare 3: [00:11:01]: Nej nu är det andra ställen i Asien som står för det.

 

Talare 1: [00:11:09]: Joanna, vill du tillägga någonting där om Singapore som hubb?

 

Talare 2: [00:11:12]: Jag tänkte gå tillbaka till den frågan om vad som ligger bakom framgångarna först så kopplar jag till hubben sedan. Om man tar som exempel vad vi på Vinnova ser är attraktivt här, det är ju just det här att det är så regulatoriskt framåtlutat. Så många av de innovationer som kommer ut från Sverige till exempel kan skala sin innovation via Singapore, då regelverket tillåter [?? 00:11:42] och snabba testmiljöer. Och sen kan de här satsningarna skalas vidare både i regionen men också tillbaka till Sverige. Och sen vill jag också tillägga att Singapore är engelskspråkigt, vilket gör enorm skillnad för de som vill börja jobba med innovationssamarbeten i Asien. Man jämför ju ofta Japan och Korea med Singapore för det är också väldigt viktiga innovationsnationer, och inte minst Kina, men språket gör ju väldigt stor skillnad här.

 

Talare 1: [00:12:15]: Ja, du nämnde då svenska företag och så, att man kan skala. Vilka företag är på plats där från Sverige? Du kan ju fortsätta Joanna först.

 

Talare 2: [00:12:29]: Ja, det är väl Emil som kan det här bättre. Men från mitt perspektiv så ser jag att många svenska bolag fortfarande ser Singapore som hubb för sitt säljkontor mot Sydostasien. Och det tycker jag är väldigt synd att man inte skalar upp sin innovations- och forskningsverksamhet här. De som är duktiga på det, det är väl de vanliga som även är duktiga på det i Sverige, våra stora teknikbolag. Men sen också våra startups och scaleups som är ganska opportunistiska när de tittar utanför Sverige och hittar möjligheter i Singapore och då kommer hit. Och då ser vi ju att de satsar primärt på att samarbeta med akademi eller forskningsinstitut på plats här för att skapa sig ett typ ankare mot marknaden istället för att jaga kunder det första de gör. Och det skulle jag vilja se att storbolagen gör mer också i framtiden.

 

Talare 1: [00:13:36]: Vill du kommentera det Emil?

 

Talare 3: [00:13:38]: Jag tror den stora delen är att vi har så många företag från Sverige i Singapore. Vi brukar säga ungefär 300. Och i Kina som är den största företagsnärvaron i Asien så är vi 600. Och i Indien har vi ungefär 300 också. Så det är väldigt många bolag som har varit där väldigt länge. Och om man kollar på företagsnärvaron så är den ju väldigt bred i form av storbolag och småbolag och innovativa snabbrörliga företag och inom väldigt många olika sektorer. Sen är det ju såklart så att de stora traditionella exportsektorerna inom industriell tillverkning och maskiner och apparater och läkemedel och petrokemi har ju stått för stora delen. Likaså bussar och lastvagnar och så vidare då. Jag tror det här Joanna säger är väldigt viktigt för att det är inte bara ett problem i Singapore utan det är ett problem på många ställen i Asien och ju längre ifrån Sverige vi kommer, det här om vilken närvaro har våra svenska företag. Att inte bara se Asien som en billig produktionsmarknad eller köpa in insatsvaror som del av försörjningskedjan eller som ett sälj- och marknadsföringskontor, utan kanske faktiskt också utveckla framtidens lösningar. Det är ju så här att mycket av trendspaningen som Joanna är inne på kommer vi behöva göra också för att utveckla och möta nya marknadskrav, inte bara i Asien utan i Asien för världen och på våra viktigaste marknader hemmavid och i USA framåt.

 

Talare 1: [00:15:11]: Och lite apropå det så finns det ett samarbete som kallas [Sweden-Singapore Innovation Cluster? 00:15:17] inom [deep tech? 00:15:20] och klimatinnovation. Joanna, vill du berätta lite om det?

 

Talare 2: [00:15:23]: Ja, det kan jag göra. Så det här klustret är en treårig Vinnova-finansierad satsning. Och syftet med det är att koppla samman innovations-ekosystemen i Sverige och Singapore för att skapa mervärde och erfarenhetsutbyten och konkreta samarbeten inom de här sektorerna. Fokuset är ganska brett. Vi jobbar både med startups och investerare och storbolagens [?? 00:15:53], inkubatorer och akademiska innovationsmiljöer. Så det här klustret håller på att byggas upp i Sverige men en årlig aktivitet är då en resa till Singapore i oktober som ordnas i samarbete med övriga nordiska länder och då går under namnet Nordic Singapore Innovation Days. Genom att göra det till ett nordiskt event så kommer vi också med ett bredare värdeerbjudande till Singapore som gör att de också satsar på det här eventet och blir en likvärdig part i projektet och resan.

 

Talare 1: [00:16:36]: Emil, vad är din bild av att svenska företag främst behöver hjälp på plats kring handel och innovation? 

 

Talare 3: [00:16:50]: Jag upplever ju att det är såklart en väldigt konkurrensutsatt marknad. Det är det ju lite överallt men den blir ju desto mer konkurrensutsatt på hemmaplanen än hos de här innovationsledarna. Jag tänker på stora företag från Kina, Japan och Korea som man möter och konkurrerar med på den här marknaden. Så att ofta handlar det ju väldigt mycket om diskussioner kring pris och värde och vad vi står för i form av produkter och tjänster som vi erbjuder. Sen är det det här med tillgången också till kunder och till partners och till finansiering. Det har ju varit det traditionella. Det vi var inne på lite i början, den här turbulenta och geopolitiska omvärlden, den blir ju mer och mer närvarande skulle jag också säga i efterfrågan hos svenska bolag när de ska expandera och sälja mer och exportera mer till Asien. Så att det är mer frågor kring både handelstullar och handelshinder och hur man ska navigera i den här turbulenta omvärlden och hur man ska finnas och var man ska finnas i den här regionen, skulle jag säga.

 

Talare 1: [00:17:59]: Joanna, vilka frågor får du när du har kontakter med svenska aktörer?

 

Talare 2: [00:18:04]: Svenska aktörer ställer väldigt mycket frågor om finansiering, såklart, eftersom jag är utsänd från Vinnova som är en finansieringsmyndighet. Men också om hjälp att hitta möjligheter till bilaterala samarbeten och till att förstå den finansiering som finns lokalt i Singapore. Och den styrs ju till mångt och mycket av Singapores femårsplan kring forskning och utveckling. Den är väldigt tydlig och där satsar man väldigt mycket pengar. Däremot så är det ju svårt för utländska aktörer att få tillgång till den finansieringen. Så det är väl det jag får frågor om, hur man ska tänka för att jobba med lokala partners för att kunna nyttja de möjligheter som finns.

 

Talare 1: [00:18:57]: Femårsplan, det låter nästan lite planekonomiskt.

 

Talare 2: [00:19:02]: Ja, den här femårsplanen är ju specifikt kring forskning, innovation och företagande. Och jag skulle säga att den påminner ganska mycket om Sveriges forskningsproposition.

 

Talare 3: [00:19:14]: Det här har ju också varit egentligen en del av Singapores framgångssaga, att de har varit oerhört långsiktiga i allting egentligen. De har ju haft samma parti sedan landet grundades 1965. Och det har ju gjort också att de har lagt de här planerna, den plan som Joanna pratar om är ju en men de jobbar ju egentligen med planer inom alla sektorer på alla nivåer och så kombinerar de det med olika scenarioanalyser för hur en framtid skulle kunna se ut och vad Singapores roll är i den och vilken position och konkurrenskraft och attityd och approach de ska ta i allting det här. Så att de är ju oerhört långsiktiga. Och hela maskineriet i Singapore från stat till näringsliv som ofta är ganska sammanflätat, om man ser till den singaporianska kontexten, faller under det här väldigt planekonomiska, som du är inne på, men med väldigt kapitalistisk och företagsvänlig underton.

 

Talare 1: [00:20:13]: Ja, kan man säga då att det är mer statlig styrning, lite mer top down jämfört med Sverige? Vad säger du, Joanna?

 

Talare 2: [00:20:21]: Definitivt, det är mycket så.

 

Talare 1: [00:20:24]: Ja, Emil var ju inne på det här att det är lite mer [?? 00:20:32] kanske. Finns det några utmaningar med det här? Det finns fördelar, finns det också nackdelar? Vill du börja, Joanna?

 

Talare 2: [00:20:39]: Ja, och det är väl de här utmaningarna som Singapore själva har identifierat. Att vill man bli ett innovationsdrivet land, då måste det ju finnas gräsrotsinitiativ också. Och hur får man till ett klimat där folk vågar bli entreprenörer och vågar misslyckas? Hur får man till det systemet i ett land som är väldigt hierarkiskt och konfucianistisk från grunden? Därför är de intresserade bland annat av att titta på Sverige. Hur har vi gjort? Hur jobbar vi med innovation i offentlig sektor? Hur får vi med civilsamhället? Det är den största utmaningen på den här sidan.

 

Talare 1: [00:21:32]: Jag förstår. Du var ju inne på det, men ser ni i övrigt att Singapore efterfrågar något specifikt från Sverige när det gäller kompetenser, teknikområden, policyutveckling? Vad säger du Emil?

 

Talare 3: [00:21:46]: Mycket är ju det här som vi har varit inne på med vår innovationskraft och då är det ju spjutspetsteknologier men det är också där hur vi tänker och hur vi tar oss an innovationen och det kan ju Joanna tala lite mer om. Men det andra skulle jag säga är faktiskt hållbarhet. Singapore är ju ett av de länder i Asien, tycker jag, som har en väldigt tydlig politisk agenda kring det. Man hör det mycket från singaporianska företag också när det gäller att långsiktig konkurrenskraft byggs genom hållbarhet. Så man är väldigt tydlig ändå med det. Och där tror jag att man efterfrågar allt ifrån hur Sverige tänker kring hållbarhet genom lagstiftning. Men också väldigt mycket hur våra företag jobbar med konkurrenskraftiga produkter och tjänster vad gäller hållbarhet och effektivisering.

 

Talare 1: [00:22:38]: Energi- och näringsminister Ebba Busch besökte Singapore i oktober då ett samarbetsavtal träffades om bland annat kvantteknik. Vad handlar det om Joanna?

 

Talare 2: [00:22:49]: Singapore satsar väldigt stort på kvant och har komplementära styrkor till Sveriges utveckling inom området. Så det här avtalet mellan National Quantum Office i Singapore och 10 svenska universitet och forskningsinstitut i Sverige syftar till att främja samarbetet kring forskning och utveckling inom kvantteknologi och också koppla samman ekosystemen, som ju är ganska små inom det här området. Och på sikt kan det här leda till ett talangutbyte och också gemensamma utlysningar.

 

Talare 1: [00:23:26]: Finns det några andra viktiga samarbeten och partnerskap mellan Sverige och Singapore?

 

Talare 3: [00:23:31]: Vi hade för ungefär ett år sedan det första statsbesöket någonsin från Sverige till Singapore. Det var kungen med ditresande officiell delegation med ministrar och en separat företagsdelegation som besökte. Och då tog vi ju tillfället i akt att både förstärka sådana samarbeten som vi haft under lång tid, som till exempel försvar, men också att befästa nya områden. Ett par av de här tyngre områdena var framförallt inom hälso- och sjukvård, energi, men också landtransporter och flygtransporter och flygplatser. Så det är ganska brett samarbete skulle jag säga inom kritisk infrastruktur och generell infrastruktur.

 

Talare 1: [00:24:17]: Om vi går över till här med svenska företag igen. Emil, vad skulle du säga är viktigt för svenska företag att tänka på som funderar på att driva verksamhet eller samarbeta med Singapore?

 

Talare 3: [00:24:27]: Jag tror överlag så är det ju enkelt att vara i Singapore när man väl är där. Sen är ju steget stort såklart i och med att det geografiska avståndet är stort, det är långt borta och det kräver ju också en satsning helt enkelt och ett annat fokus än vad kanske export och försäljning och handel med våra närmarknader gör. Så att på något sätt måste man ju ha en viss uthållighet och också en vilja av att vilja satsa lite längre tid. Sen när man väl är på plats så tycker jag att man hör av många företag att det är enkelt och lätt och det är transparent och det är tryggt och så vidare. Sen är det som på alla ställen att konkurrensen är tuff, prispress, prisdialoger, och i och med att Singapore är ett sådant ställe som det är så vill ju egentligen alla vara där och få en bit av kakan. Och det handlar ju också lite om att lyckas man i Singapore så att det är en oerhört viktig referens för vidare expansion i Asien och jag tror faktiskt också globalt i framtiden.

 

Talare 1: [00:25:31]: Joanna, har du några råd till svenska företag?

 

Talare 2: [00:25:34]: Ja, det här jag var inne på förut, att man ska försöka positionera sig som partner till landet istället för kund, tror jag är ganska viktigt. Än så länge så säljer Singapore själva in sig själva som en språngbräda till Asien, till Sydostasien. Men det är klart att man inte vill vara det på sikt. Så ju mer ett bolag kan linjera sina strategiska mål med Singapores långsiktiga mål så tror jag att man kan bygga ett förtroende och ett partnerskap som blir långsiktigt och win-win för båda. Och då tror jag att man blir lite vassare än konkurrensen.

 

Talare 1: [00:26:11]: Jag förstår. Ni har ju varit inne lite på det här med offentligt, privat och så här. Men hur ser det ut med samarbetet mellan offentlig och privat sektor? Och är det ett område där svenska företag kan komma in? 

 

Talare 2: [00:26:29]: Det offentliga i Singapore är väldigt närvarande. Så mycket är ju statligt på ett eller annat sätt. Till och med storbolagen och de storinvesterarna. Så samarbetet är väldigt nära och förtroendefullt. Jag kan ge som ett exempel på hur landet nyttjar duktiga talanger från privat sektor för också att bidra till offentlig sektor. Jag har en bekant som är amerikansk entreprenör och när han sökte visum för att få bygga sitt bolag här så blev han erbjuden att sitta med i Govtechs styrelse för att bidra med ett outsiderperspektiv in till en statlig myndighet. Så man suddar gärna ut gränserna på det här sättet och nyttjar de duktiga personer som kommer in från privat.

 

Talare 1: [00:27:22]: Intressant. Govtech, vad är det för något?

 

Talare 2: [00:27:25]: Det är en myndighet som jobbar med digitalisering av landets infrastruktur och offentliga sektor.

 

Talare 1: [00:27:35]: Skulle du säga att Singapore har kommit längre än Sverige när det gäller digitalisering i offentliga tjänster?

 

Talare 2: [00:27:42]: Det här kanske Emil kan bättre, men jag skulle säga att Singapore är en av de mest digitaliserade länderna i världen. Men det är väl Sverige också. Däremot så är man mycket mer inkluderande i sin digitaliseringstanke här. Så man ser till att även äldre och minoritetsgrupper och så hänger med.

 

Talare 3: [00:28:07]: Vi har ju pratat mycket om innovation och till viss del hållbarhet men ett annat område som är väldigt starkt i samarbetet mellan Singapore och Sverige är ju faktiskt digitalisering. Och det har ju sin grund skulle jag säga i att Ericsson har varit väldigt långsiktigt närvarande i Singapore under väldigt lång tid. Så att de är ju idag den största leverantören av kritisk telekominfrastruktur i landet. Och inte bara det, utan jobbar också med innovation regionalt och globalt från och med Singapore. När den här digitaliseringsmyndigheten sattes upp i Sverige, DIGG, så [?? 00:28:48] faktiskt på en resa med Vinnova och SKL i Singapore. Det var för att man ville ta inspiration och lära sig för att man hade liknande utmaningar och frågor i uppsättandet. Och jag tror kanske att Singapore var tidigare att sätta upp dedikerade myndigheter och strukturer än vad Sverige har varit. Men vi kommer ju från olika traditioner och i Sverige så har vi kommuner och vi har regioner och vi har en central nivå och så vidare. I Singapore är det ju en annan typ av mer konsoliderad och koncentrerad statsapparat som kanske har gjort det lättare och mer snabbrörligt och andra typer av regleringar att ta hänsyn till också. Så det är svårt att säga att de ligger före men generellt är det ju lite så i Asien att saker och ting går ju betydligt fortare än vad det gör hemmavid. Och det är därför innovationskraften på sikt också, tror jag, kommer att bli betydligt mycket starkare än vad den är idag i Asien just för hastigheten.

 

Talare 1: [00:29:49]: Ja, och det leder ju över till frågan, och ni har varit inne på det, men alltså vad kan Sverige lära? Vi har ju ett annat system i Sverige, vi har en annan kultur och ett annat politiskt system och så vidare, men vad finns det vi kan lära när det gäller att utforma innovationspolitik för att ligga i framkant?

 

Talare 2: [00:30:06]: Jag tycker det som kan inspirera oss är långsiktigheten och tydligheten i de satsningar som görs i Singapore. Hur man koordinerar mellan myndigheter men också mellan nivåer inom en och samma myndighet som kan vara väldigt besvärligt i Sverige ibland. Och hur den finansiering som finns verkligen möjliggör att man vågar utveckla sitt samhälle på ett sätt som... Man vågar ta risk. Som Emil var inne på, det går ju att göra i ett land som Singapore. I Sverige som har EU dessutom över sig så är det ju svårare att sätta upp sådana strukturer. Men den satsningen på regulatoriska [?? 00:31:02] som Singapore har gjort är väldigt inspirerande. Och också den satsning på talang som de gör. De ser ju talang som ett existentiellt hot. Så de tar hotet om brist på talang på oerhört stort allvar. Och det tycker jag man verkligen skulle kunna ta lärdom av i Sverige.

 

Talare 1: [00:31:20]: Ja, och regulatoriska [sandlådor? 00:31:24], det är alltså när man testar nya lösningar för att se hur regelverk och sånt kan utvecklas. Vill du fylla på där Emil, vad kan Sverige lära?

 

Talare 3: [00:31:37]: När man möter innovationsmyndigheter och myndigheter överlag i Singapore så är det ju ofta så att de inte bara håller på med reglering eller tillsyn eller implementering av regulatoriska förfaranden utan de arbetar ju också med främjande faktiskt. Och då kan det ju vara främjande brett, alltså inom särskilda sektorer eller vissa industrier eller särskilda satsningar. Och där jobbar man ganska nära industri men också akademi i den implementeringen. Och det är ju såklart att den finansieringen och det fokuset som de ger från offentlig sektor är oerhört stark. Jag tror till exempel i Sverige så är vi ju väldigt stolta över en stark privat finansiering i innovationssystemet och forskningssystemet, både från stiftelser och företag. Och det har ju varit konkurrenskraftigt för oss. Men det blir ju betydligt mer kanske långsiktigt om man möter det med den här framtidsplaneringen som Joanna var inne på, det här att man ser väldigt lång tid på olika sektorer och skeenden och skiften men att man också gifter det på något sätt med en scenarioanalys och en scenarioplanering så att man fort kan anpassa sig om det på något sätt kommer någonting, vilket det alltid gör, i omvärlden, att man behöver anpassa sig. Sen tycker jag att de är risktagande när de väl bestämmer sig. De är ju sällan det här landet som kanske vill testa någonting innan någon annan har testat något eller de har testat det själva väldigt länge. Men när de väl bestämmer sig, en så kallad big bet eller en stor satsning, då genomför de det. Till exempel att bygga världens största flygplats eller världens största hamn eller ett nytt halvledarkluster eller integrera försörjningskedjor med Malaysia, eller det här som Joanna var inne på, kvantteknologi eller hela den resan framåt. Så att beslutsamheten och beslutskraften, men det blir ju lättare såklart när man har en långsiktighet i hela det politiska systemet.

 

Talare 1: [00:33:44]: Ja, annars det där med att bygga det största och sådär brukar man förknippa med Kina nu för tiden. Men du menar att Singapore i vissa lägen...

 

Talare 3: [00:33:54]: I vissa lägen är det ju så. Idag till exempel så har de ju världens näst största hamn när det gäller varor och omlastning och transferering av varor och de ligger ju i topp vad gäller flygplatser, inte minst i regionen. De har ju [bettat? 00:34:13] ofta på de här stora [skeendena? 00:34:15] och det gjorde de ju tidigare när vi hade den här globaliserade ekonomin där man flyttade mycket varor från ett ställe till ett annat i världen. Och det var ju därför jag tror att de [bettade? 00:34:26] på det. Nu är väl det här som Joanna är inne på, just de här innovativa, nya, helt kritiska skiftena i ekonomin vad gäller till exempel artificiell intelligens eller kvantum, det kan ju vara sådana områden som de också vill ta [ett bet? 00:34:44] på. Men jag tror att det är svårare, och det märker man ju med dialog i våra företag, att våra företag vill ju satsa på en stor marknad. De vill ju sälja sina produkter i Kina eller Japan eller inte minst Indien nu framåt eller Korea eller Vietnam eller vad det nu kan vara. Då är ju frågan, varför ska man vara i Singapore på en väldigt liten och koncentrerad marknad även om det är en hög köpkraft och en hög innovationskraft och så vidare? Det är där jag tror de letar efter de här spjutspets-teknologierna och lite det här se omvärlden och bygga en produkt tillsammans med dem ute i världen.

 

Talare 1: [00:35:19]: Ja, jag förstår. Apropå det med hamnen, jag kommer ihåg att jag flög till Singapore en gång och jag kommer ihåg att man såg havet utanför. Det var en oändlig mängd fraktfartyg som var på väg in eller ut.

 

Talare 3: [00:35:33]: Absolut. Jag tror faktiskt det att Singapore hade inte varit vad det är idag utan den hamnen och allt vad som kom med den hamnen. Både när det gäller de fartyg du ser där utanför som väntar att angöra hamnen eller de väntar på reparation eller ombyggnad eller bunkra bränslen eller vad det nu kan vara. Så det är ju en oerhört viktig pulsåder och en helt kritisk faktor i Singapores framgångssaga. 

 

Talare 1: [00:36:01]: Joanna, är det någonting du har stött på när du befinner dig där? Att landet är verkligen i framkant och satsar på det nya?

 

Talare 2: [00:36:12]: Ja, men som Emil säger, de gör satsningar på vissa saker. Och de har också erkänt att de inte satsade tillräckligt mycket tillräckligt tidigt på andra saker. Till exempel AI. Utan där har ju både USA och Kina sprungit om. Och därför vill de nu inte göra samma misstag med kvantteknik till exempel. Och sen när de gör de här satsningarna, jag tycker ett väldigt intressant exempel är just inom kvant, hur olika myndigheter strålar samman för att utveckla alla sektorer. Så det finns en myndighet, digitaliseringsmyndighet, de håller på att skriva en playbook för industrin, hur de ska säkra sig inför kvantframtiden. Det finns då finansmyndigheten, de har lanserat en massa kvantstipendier till banker som vill experimentera med hur de kan implementera kvant i sin verksamhet men också hur de ska utveckla sin arbetsstyrka. Och det här tycker jag är väldigt intressant, att hela landet satsar tillsammans på de här big bets som Emil pratar om.

 

Talare 3: [00:37:32]: Ett annat område är ju också energi. I och med att Singapore har ju inga egna naturtillgångar egentligen. Det enda de har är ju folket och det är därför de har satsat så mycket på utbildning och talangattraktion och talangutveckling och så vidare. Man importerar ju i princip allting. Nu har man blivit självförsörjande till viss del inom vatten till exempel. Men vad gäller energitillgången idag så är det ju till stor del importerad naturgas från Indonesien och Malaysia. Och till viss del också så kallad LNG som man tar in. Och givet Singapore ligger där det gör, alltså vid ekvatorn, så är det svårt med vindkraft. Och givet, tro det eller ej, så är det ganska molnigt i Singapore och landytan är liten. Och det gör att man heller inte kan expandera solkraften så mycket som man skulle vilja. Så att de har ju väldigt tidigt tittat på andra typer av energikällor. Det kan vara nya bränslen som ammoniak till vätgas och det kan vara att importera energi som [?? 00:38:42] jobbar väldigt mycket med från andra länder i regionen, alltså vattenkraft och solkraft genom högspänningsledningar och transmission in till Singapore. Men nu senast så talar man väldigt mycket och satsar på olika förstudier vad gäller kärnkraft och specifikt små och modulära reaktorer. Så det här tror jag är ett helt kritiskt område också i samarbetet mellan Sverige och Singapore framåt.

 

Talare 1: [00:39:02]: Intressant. Ni var ju inne på det också att världen idag består ju mer av stora block, [geopolitiska förändringar? 00:39:09]. Vi har ju USA, Kina, EU är ju också ett block. Singapore i sig själv är väldigt litet. Har de också någon typ av, de här stora investeringarna kräver ju kanske samarbeten. Hur ser det ut?

 

Talare 3: [00:39:24]: Singapore ligger ju där Singapore gör. Alltså, de är ju i en asiatisk miljö, vilket gör att de stora handelspartnerna och de stora investerarna är ju väldigt mycket i regionen, inte minst Kina som är viktigt för dem ekonomiskt. Vad gäller utländska investerare så är ju Europa en stor partner och även USA och Australien. Så att de är ju ganska mångfacetterade på det men jag tror samtidigt man får ha den förståelsen och den respekten för att de är i det geografiska läge de är. Och därför har de byggt upp samarbeten på det sättet. De är ju oerhört duktiga på att navigera sitt intresse. Det har de varit under väldigt lång tid. I den här omvärlden vi nu lever i så ser ju de flesta just det sitt egna strategiska intresse. Singapore har ju i princip alltid gjort det. Och det har varit en överlevnadsfaktor för dem att just skapa progress genom att se till sina intressen och vara flexibla i form av vilka länder samarbetar man på vilka områden. Ekonomiskt samarbetar man med vissa, försvars- och säkerhetspolitiskt med andra och kanske inom kritisk infrastruktur på tredje. Men i slutändan får man nog förhålla sig till det geografiska läge man har och de grannar man har.

 

Talare 1: [00:40:44]: Ja, en sak jag tänkte på tidigare, Hongkong har varit en liknande miljö som Singapore med handel, banker och tidigare tillverkning och nu kanske tappat lite. Har Singapore kunnat dra nytta av det här, att dra ifrån där?

 

Talare 3: [00:41:04]: Det har ju skett ganska fort, skulle jag säga. När jag kom till Singapore bara för tolv år sedan så alltid när jag talade med svenska företag så fick man den frågan. Ska jag vara i Hongkong eller ska jag vara i Singapore? Det här gäller ju framförallt kanske nya företag men också storbolag som konsoliderar olika skiften. Och den frågan får jag faktiskt inte längre från svenska företag. Sen är det så att svenska företag har ju fortfarande en väldigt stor exponering till fastlandskina och även Hongkong. Så att vi har ju fortfarande en stark och stor närvaro. Det är där vi har vår investerade industriella bas på den marknaden. Sen så länge Hongkong har finansiella privilegier så tror jag att det kommer vara en oerhört viktig hubb, inte minst finansiellt men även faktiskt på inköpssidan och försörjningskedjesidan mot södra Kina och länder som Vietnam också som vi ser. Sen är det såklart att Singapore har tagit mycket av de här sälj- och marknadsföringskontoren och utlänningar som driver svenska företag men också något som kallas familjekontor. Det här med förmögna människor som letar efter en trygg hamn att sätta sina pengar på och göra sina investeringar utifrån. Det har ju varit ett stort inflöde till Singapore på bekostnad av bland annat Hongkong.

 

Talare 1: [00:42:23]: Avslutningsvis, hur ser ni på utvecklingen framåt? Vad krävs för att Sverige och Singapore ska kunna fördjupa samarbetet ytterligare? Vad säger du Joanna?

 

Talare 2: [00:42:34]: Jag tror att potentialen framöver är enorm. Jag tror att Singapore skulle kunna bli ett väldigt viktigt samarbetsland för Sverige. Men för att det här ska hända, då behöver Sverige vara tydligt i intentionerna men också långsiktigt i de satsningar man gör. Ta det här [?? 00:43:01] som exempel. Singapore har [?? 00:43:05] inom kvant med två länder, Sverige och Frankrike. Det är en ganska unik position vi har. Men för att få ut maximalt utbyte av det, då måste vi ju leverera på det här. För vi fastnar ju ganska lätt. Generellt i Sverige [är det mycket snack, ingen verkstadssituation? 00:43:24]. Och det kommer inte flyga här. Så vi behöver få till lite mer konkreta bilaterala finansieringsmöjligheter, vi behöver visa att vi satsar med våra företag och myndigheter i de innovationsmiljöer som finns här. Och ju mer vi engagerar oss, desto mer [?? 00:43:51] tror jag vi skapar i systemet så att länderna fortsätter gå samman framöver.

 

Talare 1: [00:43:57]: Ja, men det är ju intressant. Och vilka är det som behöver göra det här? Är det regeringen som behöver ta initiativ? Svenska myndigheter? Eller vilka tänker du?

 

Talare 2: [00:44:07]: Ja, för att citera min finska kollega att, it's painful to see how coordinated Singapore is. Det är svårt att säga vem som ska göra det här i Sverige, vem som kan möta den koordinationsförmåga som finns här. Så jag har faktiskt inget svar på det. Men som land behöver vi kavla upp ärmarna och bli bättre på hur vi samarbetar med våra internationella partners. Så det är klart att Vinnova har en jätteviktig roll i det.

 

Talare 1: [00:44:41]: Vad säger du Emil? Mycket snack och lite verkstad?

 

Talare 3: [00:44:44]: Det har ju hjälpt väldigt mycket, tycker jag, med den här så kallade Asiensatsningen som regeringen gick ut för tre år sedan. Nu kommer ju den fasas ut från regeringens håll då till årsskiftet. Och vad Asiensatsningen har betytt är att det har varit en särskild klausul egentligen i utrikeshandelsstrategin. Alltså den strategi som regeringen har haft för utrikeshandel, export, investeringar och global konkurrenskraft. Då har man singlat ut Asien som den absolut viktigaste regionen för svenska företag. Vad det har betytt är att man har sett ett större fokus från både regering och politiker men också övriga myndigheter när det gäller att resa, att närvara, vara ute på marken men också sluta de här samverkansavtalen som Joanna var inne på. Sen gäller det att fylla de här med resurser. Och det är ju inte lätt i Sverige att vi styrs som vi gör för att få ihop det här, alltså att vi har enskilda myndigheter med olika regleringsbrev och instruktioner och så vidare. Ibland har vi olika prioriteringar vad gäller länder och områden och vi fyller samarbetena på olika sätt. Men jag tror att en särskild geografisk satsning har varit viktig och också viktig att fortsätta någonstans på den här regionen. Sen är det ju såklart att det kommer ju ner väldigt mycket till företagen eller till akademi eller individer och då är det några av de här nya verktygen som Joanna är inne på. Det absolut viktigaste verktyget där det är ju finansiering. Och traditionellt har ju Sverige varit konkurrenskraftiga på exportkreditfinansiering. Men jag tror vi behöver hitta nya typer av innovativa finansieringsinstrument, både inom innovation men faktiskt också det här med att sälja produkt genom olika typer av kanske mjuk finansiering för våra svenska företag. Sen är det andra typer av verktyg och det kan ju vara det här att faktiskt stärka upp resurser från [?? 00:46:49] AB Sverige och myndigheter ute i den här regionen, alltså att sekondera experter och kanske inte bara på ambassader utan faktiskt också inne i olika system, det tror jag är väldigt viktigt.

 

Talare 1: [00:47:03]: Ja, vi börjar närma oss slutet. Men är det någonting ni vill lägga till här som vi inte har tagit upp så finns det chansen.

 

Talare 3: [00:47:13]: Jag tror att det är väldigt viktigt i den här omvärlden som är turbulent och svår att någonstans inse vad det långsiktiga fokuset måste ligga på. Jag är helt övertygad om att det måste ligga på Asien och Stillahavsområdet. Det är svårt, märker jag, när vi lever i den här omvärlden för att det blir lätt så att man går till traditionella närmarknader eller människor, individer och entiteter som man känner sig bekväm med. Det har också lite att göra med det generella kostnadstryck som våra företag har och de finansieringsproblem vi har i hela välfärdssverige så att säga. Och då tittar man ju mer på det här med närområde. Och att vi tappar mark nu, det kommer vi ju inte se nu utan det kommer vi se om tio och tjugo år. Så att den här långsiktigheten och uthålligheten och fokuset tror jag är väldigt viktigt att inte glömma bort Asien och Stillahavsområdet framåt.

 

Talare 1: [00:48:12]: Joanna, vill du säga något?

 

Talare 2: [00:48:15]: Ja. Jag vill bara hålla med det Emil sa, att vi står inför riktigt stora problem i framtiden och ganska oförutsägbara problem också. Och när vi får frågan varför ska vi bry oss om Singapore, det ligger så långt bort, jag tycker att det blir en ganska obehaglig fråga att folk fortfarande tänker så. För att givet den värld vi har så måste vi välja våra vänner väldigt strategiskt. Och ju mer jag är här desto mer övertygad är jag om att Singapore är en av de länderna vi ska satsa stort på.

 

Talare 1: [00:48:56]: Både utmaningar och möjligheter alltså. Och med de orden så är det dags att runda av. Stort tack för att ni var med. 

 

Talare 3: [00:49:07]: Tack för att vi fick vara med.

 

Talare 2: [00:49:08]: Tack så mycket.

 

Talare 1: [00:49:09]: Det här avsnittet av På spaning innovation spelades in hos Swartling Studios. Hör gärna av er till oss med era reflektioner till podcast@vinnova.se. Tack för att ni har lyssnat.