Vad är Idéslussen i Örebro?
Satsningen på Idéslussen bottnar i ett konkret behov. Vi vet sedan länge att kommunens medarbetare har många bra idéer och förslag om utveckling, och det engagemanget vill vi ta vara på. När Vinnova öppnade en utlysning om förstudiemedel för ”Idéslussar i kommuner” ansökte vi och beviljades medel, och på den vägen är det. Under förstudien fick vi med oss viktiga lärdomar och förståelse för hur ett effektivt stöd för innovativ utveckling skulle kunna se ut just hos oss. Utifrån resultaten från förstudien byggde vi sedan den Idésluss vi har idag.
Hur arbetar ni?
Idéslussen drivs idag av en projektgrupp, där sex personer på en mindre del av sin tjänst arbetar. Dessutom finns kvalitetsledare som bedömer de idéer som kommer in. Rent konkret fungerar Idéslussen som så att en medarbetare i Örebro kommun skickar in sin idé via Idéslussens webbplats. Alla idéer som inkommer går igenom samma process: de prövas, bedöms, utreds vidare och om och när det är aktuellt får man stöd för att hitta ”rätt” väg för utveckling. Karaktären på idén avgör var ett beslut om en eventuell utveckling kan tas. Under processen har vi kontinuerlig kontakt med idégivaren, per telefon och vid personliga möten. Idégivaren är oftast med på hela resan. Just detta har visat sig vara väldigt uppskattad av idégivarna. Även om idén inte skulle gå vidare till nästa steg är många nöjda ändå, eftersom de känner att de har varit involverade och fått ett motiverat svar på varför den inte höll hela vägen.
Vad har ni gjort hittills?
Sedan starten i maj 2017 har Idéslussen mottagit 140 olika idéer. Det är extra kul att idéerna har kommit från medarbetare på kommunens samtliga förvaltningar. Vi ser det som ett sätt att skapa en grogrund för en långsiktig innovationskultur i kommunen. Utöver framtagandet av ett samlat stöd på en digital plattform har vi lagt mycket krut på att sprida kännedom om och förankra slussen ute bland medarbetarna. Projektgruppen bjuder inte in till informationsmöten utan är istället ute på en ständig ”turné”. En arbetsplatsträff eller en förvaltnings ledningsmöte är exempel på forum vi ofta besöker för att berätta om Idéslussen. Ett kvitto på att det fungerar är att det nästan alltid kommer in idéer efter ett besök i en verksamhet. Det kan vara utmanade att få med alla på en gång, men vi tror på att börja med de som vill och att ta tillvara deras engagemang. Det ger ringar på vattnet och inspirerar förhoppningsvis fler till att hoppa på ”innovationsresan”.
Tips till andra som vill arbeta med innovation i offentlig verksamhet?
Vi säger att idégivarna är mer viktiga än själva idéerna – det menar vi är viktigt om man vill bidra till en kulturförändring och till att skapa förutsättningar för innovativ utveckling även på sikt! Alla idéer ska inte utvecklas, men alla som vill ska få möjlighet att testa sin idé. Om vi har höga trösklar och stirrar oss blinda på att enbart hitta potentiella innovationer så kommer innovationslusten att stanna av. Genom att få testa, bygga vidare eller få ett motiverat nej tack när det är aktuellt, så uppmuntras viljan att försöka - kanske gång på gång. Det är viktigt att på olika sätt lyfta fram idégivare och dennes goda exempel, som inspiration till andra men också för att ge ”cred” till idégivaren. Sen pratar vi mycket om behovet av innovationsledning. För att få mesta möjliga effekt av en stödfunktion måste det finnas ett tydligt engagemang från ledning och styrning, och en samsyn bland chefer och medarbetare kring vad vi menar med innovativ utveckling i just vår kommun. Så, vårt tips till andra: arbeta med både struktur och kultur – bidra till förutsättningar och hitta smarta sätt att jobba med förhållningssätt.
Har ni något exempel på en idé eller innovation som kommit in?
Ett exempel är Community Art eller ”tunnelmålningen”. En medarbetare hade en idé om att ferieungdomar skulle få måla en gångtunnel ”professionellt” tillsammans med en konstnär. Sommaren 2018 blev idén verklighet och den gav mycket positiva effekter. Förutom att ungdomarna fick jobb blev de även positivt uppmärksammade för sitt arbete – deras namn finns på en skylt i tunneln. Det blev snyggare och tunneln blev ”skyddad” – det har inte funnits något klotter att tvätta bort det senaste året, vilket innebär stora kostnadsbesparingar och mindre miljöpåverkan. Medborgarna säger i intervjuer att de upplever tunneln som mer trygg idag och att de gärna går där. Det finns ingen logik i trygghetsfaktorn, men det visar på hur vår upplevelse av olika saker påverkar vårt agerande. När fler går där för att man upplever den som trygg – då blir den också mer trygg eftersom många vistas där. Idén ledde till ett samarbete mellan tre förvaltningar och det kommunala bostadsbolaget. Kommande sommar ska ytterligare tre tunnlar målas av andra ungdomar.