Vinnova och dess föregångare har gjort skillnad på i första hand två sätt:
- Vi har spelat en roll i att fånga upp och definiera nya behovsmotiverade kunskapsområden i dialog med omgivningen. Denna roll kan varken forskarstyrning eller industristyrning fylla på egen hand.
- Vi har också i senare skeden kunnat växla upp områden som visat sig lovande genom aktiv samverkan mellan företag och högskola. Program i konkurrens, med triple helix i planering och genomförande, har varit en viktig profilfaktor.
För att fylla båda dessa roller behövs en kombination av ”bottom up”-projekt, för att fånga upp potentiellt intressanta nya områden, och programsatsningar för att skala upp sånt som verkar lovande.
Effektstudierna visar att vi ständigt underskattar hur lång tid det tar innan ny kunskap ger synbara ekonomiska effekter. Det är inte ovanligt med ledtider på 10 – 20 år innan effekter kan spåras på samhällsekonomisk nivå. De mest centrala påvisade resultaten av våra insatser har varit kompetensutveckling och organisatoriskt lärande inom nya områden. Effekterna av dessa insatser har varit att utveckla innovationssystemets förmåga – inte bara enskilda innovationer.
För engelsk version se "Impacts of Innovation Policy" (Vinnova Report/Analysis VA 2012:01)