Framgångsrika satsningar på tjänsteinnovationer är fokuserade. Fokuserade och preciserade satsningar baseras på preciserade begrepp. För närvarande används inom akademin och näringslivet ett flertal begrepp som åsyftar tjänster i någon form. Denna situation försvårar för innovationssatsningar. Rapporten beskriver de mest förekommande tjänsterelaterade begreppen, relaterar dem till varandra och finner generella mönster som sammanfattas som tjänstesynsätt. Slutsatser dras och implikationer för policys görs.
Tjänsterelaterade begrepp hänförs till ett av tre tjänstesynsätt. Ett tjänstesynsätt är en samling ställningstaganden för hur tjänster väljs att uppfattas, det vill säga vad tjänster är, och hur tjänster är uppbyggda. En flertal begrepp kan hänföras som kategorier för nationella räkenskaper. Dessa begrepp har sektorsindelningen som grund. Det andra tjänstesynsättet vilar på antagandet att tjänster är vad fysiska produkter inte är. Tjänster har därmed ett antal unika egenskaper som summeras i tjänstelogiken, eller IHIP. Det tredje tjänstesynsättet framhåller att värdeskapande tjänster samproduceras i interaktion, och att fysiska produkter är förutsättningar för tjänster.
Resultatet av begreppsbeskrivningen sammanfattas till tre implikationer för policys för innovation. Den första handlar om att precisionen i forskningssatsningar blir bättre om dessa baserar på näringslivets syn på och arbetssätt av tjänster. Kunskap saknas dock hur näringslivets aktörer uppfattar sina tjänster och erbjudanden. Den andra implikationen för policy inom tjänsteområdet handlar om vidare kategorisering av tjänster. För att ytterligare precisera kartan över tjänsterelaterade begrepp bör en översyn göras över tidigare forskning om kategorisering av tjänster baserat på tjänstelogiken och värdeskapande i tjänster. Den tredje och sista implikationen är en satsning på Service Science. Det saknas en svensk aktörer som har ett upparbetat gränssnitt till näringslivet och som verkar för Service Science. Vinnova föreslås bli denna aktör.