Studien behandlar forskningspolitiken i Sverige och hur den är utformad för att nå samhällsviktiga mål. Hur kan vi finna en god och hållbar arbetsfördelning mellan politik, finansiering, samhällsintressenter och utförare – utan att olika former av styrning tar ut varandra? Hur kan vi vässa de svenska kunskapsinstitutionerna och hur kan vi få ut mer av dem i en alltmer kunskapsberoende värld? Hur kan vi sätta gemensamma mål som skapar motiv och ambition att samverka?
Denna rapport har tagits fram av en oberoende expertgrupp tillsammans med Vinnova i syfte att behandla och analysera ett antal kritiska punkter i och för det svenska kunskapssystemet. Hur fungerar satsningar på nyttiggörande och effekter utanför akademin? Hur bygger vi starka forsknings- och innovationsmiljöer. Hur drar vi nytta av forskningens infrastruktur och de stora anläggningarna? Profilering inom det svenska högskolesystemet har varit ett politiskt ledmotiv de senaste decennierna, för att skapa arbetsdelning och bättre hushålla med resurserna – men har dessa ambitioner infriats? Anknytning till arbetsmarknaden och att lära ut ett livslångt perspektiv, och bidraget till hanteringen av stora och komplexa samhällsfrågor har under senare år lyfts fram särskilt inom forskningspolitiken, under ledord som samverkan och kompetensförsörjning. Vi belyser hur dessa förväntningar utvecklats och hur lärosätena svarat på dem.