Allting handlar om en tjänst. Även när det verkar gälla varor så är det ändå en tjänst.
Med förslaget om en tjänstedominant logik avses att värde uppstår i användandet av en tjänst. Det följer av detta att användaren är en medskapare av värde. Således uppstår inte värde vid produktion. Genom detta tankesätt blir allting tjänster – oavsett om det är varor eller (klassiska) tjänster som utväxlas så blir värdet i slutändan en tjänst i och med att användaren realiserar det förmedlade erbjudandet.
Den tjänstedominanta logiken vilar på tio fundamentala utgångspunkter vilka utgör en kritik och alternativ mot det synsätt som idag kallas den varudominanta logiken. Kritiken inriktar sig framför allt mot att den varudominanta logiken ser värde som något som uppstår vid produktion och att användaren har en passiv roll ofta endast som betalare eller mottagare. Den tjänstedominanta logiken är ett nytt synsätt som ersätter den klassiska uppdelningen av erbjudanden i varor och tjänster. Istället för att erbjudanden är antingen eller så blir allt förutsättningar till en tjänst. Användare köper varor för de tjänster varorna skapar, inte för varornas egenskaper.
Implikationerna av den tjänstedominanta logiken för innovation är att fokus förflyttas från vad som sker i ett företag till vad som händer för en användare. Innovation utifrån den tjänstedominanta logiken innebär att användarens situation förändras men det behöver inte nödvändigtvis innebära att någon produktutveckling skett. Den tjänstedominanta logiken fokuserar inte på vad som förändras hos en viss produkt utan snarare på hur mycket effektivare en användare blir.