BRT-en studie med utvärdering av fyra svenska demoprojekt
Diarienummer | |
Koordinator | Statens Väg- & Transportforskningsinstitut - VTI Transportekonomi, Stockholm |
Bidrag från Vinnova | 4 840 896 kronor |
Projektets löptid | oktober 2014 - februari 2021 |
Status | Avslutat |
Syfte och mål
Projektets utvärderar nya bussystem för att förbättra beslutsunderlag. Nyckelaspekter är kostnadseffektivitet, attityder, planeringsprocessen och den urbana miljön. Slutsatsen är att ett bussystems attraktivitet kräver långsiktigt och systematiskt arbete med fokus på kundorienterad design och marknadsföring. Det ser ut att vara mer effektivt att fokusera på hela bussystemet (tidtabeller, rutter, byten, biljettpriser) än på nya fordon och infrastruktur. De senare ser ut att ha en begränsad påverkan. Man kan inte se att bilresandet minskade även om bussresande ökade.
Resultat och förväntade effekter
Vi har haft samverkan mellan forskningsinstitut och högskola, branschen, medborgare (via media) och beslutsfattare för att säkerställa resultatspridning. Detta leder till bättre beslutsunderlag om kostnadseffektivitet. Ett nyckelproblem har varit att i stora kostsamma satsningar på kollektivtrafiken ser huvudmännen sällan till att samla in data som möjliggör en ordentlig utvärdering de effekter man vill uppnå samt kostnadsdrivare. På lång sikt gör detta det svårt att förbättra servicekvaliteten och kostnadseffektiviteten i kollektivtrafiken, om det inte åtgärdas.
Upplägg och genomförande
Vi har samlat in och analyserat in en mängd dataunderlag. Till exempel använder vi två reseundersökningar som genomfördes i Karlstad 2004 och 2014, samt kundnöjdhetsundersökningarna som genomfördes i Karlstad 2004-2014. I Malmö finns ingen reseundersökning som kan användas för att utvärdera efterfrågeeffekterna av Malmöexpressen, utan vi analyserar istället trafikräkningarna. Vi genomförde en undersökning med frågor om nöjdhet och SP-frågor, bland resenärer på busslinjen, före och efter att Malmöexpressen lanserades.