Uppdaterad: 29 april 2013
Världen står inför ett antal globala samhällsutmaningar för en hållbar samhällsutveckling. Utmärkande för dessa utmaningar är att de är tydligt internationella till sin karaktär, att de skär genom många sektoriella och disciplinära gränser samt att de har flyttat sig högst upp på politiska agendor världen över. Medan några utmaningar växer inkrementellt kommer andra att möta världens befolkning genom kriser och chocker – det enda som är säkert är att de kräver lösningar.
Utmaningarna kan inte lösas av ett enskilt företag, universitet eller enskilda nationer utan kräver en effektiv samverkan mellan politik, näringsliv och forskning. Offentliga aktörer bör ta ett tydligt ansvar genom att ställa utmanande krav på lösningar som inte finns idag samt genom att skapa förutsättningar för gränsöverskridande samverkan som krävs för nya innovativa lösningar.
Lund-deklarationen
Flera internationella initiativ har tagits för att identifiera vilka de stora utmaningarna är, tydliggöra hur de kan komma att utvecklas i framtiden och söka vägar för lösningar på dessa utmaningar. Den s.k. Lund-deklarationen, som togs fram i samband med konferensen New World – New Solutions, som arrangerades under Sveriges ordförandeskap i EU 2009, lyfte fram global uppvärmning och tillgång till energi, mat och vatten, åldrande befolkning, hälsa, pandemier och säkerhet och betydelsen av att fokusera europeisk forskning på dessa områden. Lund-deklarationen har fått ett stort genomslag i diskussionen och utformningen av nästa ramprogram för FoI inom EU – Horizon 2020.
En framträdande samhällsutmaning är den ökade pressen på naturresurser och miljö, inklusive klimateffekter. De måste kunna mötas genom en kombination av nya livsstilar och innovation, som innebär mindre belastning på naturresurser och miljö. Även om utmaningarna är globala, så finns det nationella och regionala särarter. I länder som Kina, Indien och Brasilien finns en rad utmaningar av politisk, social, ekonomisk och teknisk-vetenskaplig karaktär för att en fortsatt tillväxt ska kunna realiseras. Grundläggande behov av hälso- och sjukvård, mat, vatten och utbildning måste tillgodoses och mycket stora investeringar göras i infrastruktur för bl.a. energiförsörjning och transporter. I de etablerade industrinationerna kommer snabb omställning av produktion och konsumtion i mer hållbar riktning att krävas.
Människors hälsa och vård är andra områden där stora förändringar kommer att krävas, där de utvecklade industriländerna kraftigt påverkas av sin demografi med en snabbt åldrande befolkning. Att uppnå en hållbar samhällsutveckling, baserad på såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbar utveckling, ställer stora krav på ny kunskap inom en rad områden.
Den underliggande globala efterfrågan på konkurrenskraftiga och hållbara lösningar av de olika utmaningarna är stark. Konsumentkrav på och producentansvar för till exempel miljö- och uthållighetsaspekter innebär att efterfrågan på nya lösningar, nya kompetenser och teknologier växer. Samhällsutmaningarna kan därför i förlängningen komma att utgöra grunden för framtidens tillväxtmarknader och nya affärsmöjligheter. Samtidigt motsvaras inte alltid utmaningarna i utvecklingsländerna av köpkraftig efterfrågan, och det kommer att vara avgörande i vilken utsträckning länderna kommer locka till sig utländskt kapital.