Uppdaterad: 7 november 2011
Ofta handlar trafiksäkerhetsforskning om bilens tekniska system eller hur man bygger säkra vägar. En grupp forskare i Lund har en annan inriktning. De studerar begreppet hållbar och attraktiv stad utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv där bland annat fotgängare i trafiken och andra oskyddade trafikanter, som cyklister, har en central roll.
- Vad händer till exempel om det blir fler personer som reser kollektivt? Jo, då ökar antalet gående kring vägarna och det innebär större risker. Blir det däremot en väldigt stor ökning av antalet kollektivresenärer kommer risken för gående i stället att minska, eftersom bilisterna då blir mer uppmärksamma och försiktiga, säger Andras Varhelyi, professor och ansvarig för projektet HASTA, Hållbar och Attraktiv Stad, som studerar stadens trafiksystem med utgångspunkt i ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Det är alltså ett intrikat samspel som handlar mycket om psykologi och sociologi. Bilisters beteende och hastighet är något som är beroende av hur omgivningen och vägen ser ut, liksom bilens karaktär och tekniska system. Det är lätt att invaggas i en falsk säkerhet när både vägar och bilar blir allt bättre.
Forskare har till exempel sett att bilar med ABS-bromsar är inblandade i 5% fler dödsolyckor än andra bilar. Ett annat exempel är från Finland. När vägarna förbättrades med vita kantstolpar med reflexer ökade hastighetsnivån nattetid och det blev fler olyckor och inte färre. Orsaken var helt enkelt att bilisterna körde fortare eftersom de kände sig säkrare. Bilförare som hade tränats i att hantera halka blev inblandade i fler olyckor än de som inte hade tränats. Man blev helt enkelt säker på att man skulle klara av situationer och gav sig in i sådana som det inte går att klara av. Ytterligare ett exempel är att det farligaste stället att korsa vägen på är på övergångsstället. Där slappnar den gående av och tror att inget kan hända, men råkar illa ut om en bilist gör ett misstag.
HASTA-projektet studerar både vilka indikatorer som ska användas för att mäta en hållbar och säker stad, hastighetsanpassning i tätorter och vad som påverkar att man väljer att cykla eller gå.
- De flesta kommuner upplever att utvecklingen går åt fel håll med en ökande bilism. Det krävs en hel del nytänkande för att bryta denna trend och finna nya lösningar. Jag tror att HASTA-projektet kan visa på ett nytt synsätt. De kommuner som satsar på hållbara och attraktiva trafiksystem kommer att få en ökad säkerhet på köpet, säger Joakim Tiséus, expert på trafiksäkerhet på VINNOVA.
Ett intressant projekt handlar om att studera ”nästan-olyckor”. Ett antal videokameror ska sättas upp i korsningar och de känner av när en kollision är nära. Kameran reagerar om två ”trafikobjekt” är på kollisionskurs baserat på hastighet och riktning. Filmsekvensen med incidenten registreras och analyseras sedan av forskare.
Ytterligare ett projekt handlar om sambandet mellan hastighet vid olyckor och graden av skada för oskyddade trafikanter. 149 olyckstillfällen där oskyddade trafikanter har skadats studeras. Analysen är inte klar men en slutsats som forskarna redan har dragit är att ålder har en stor betydelse - äldre skadas generellt sett mycket värre än yngre.
Hastighetsanpassning i staden är en viktig del av HASTA. Fokus ligger på konsekvenser av ett system som har starkare hastighetsanpassning än idag. Till exempel ska ett antal tjänstebilar i Göteborg utrustas med hastighetsdämpande utrustning som ingriper i 30-zoner och skolområden och effekterna mätas.
VINNOVA är huvudfinansiär till HASTA som har en budget på 12 miljoner kr under fyra år.
Publicerad 2010-03-31
