Den svenska life science-industrin utvecklas positivt ekonomiskt. Tillväxttakten är hög och produktionen har ökat stadigt under de senaste tio åren. Samtidigt har dock antalet anställda inom life science stagnerat. Branschen består av cirka 820 företag med ungefär 42 000 anställda. Det visar den ena av två nya VINNOVA-studier kring life science som presenterades idag.
Life science – bioteknik, läkemedel och medicinteknik – är en av Sveriges viktigaste exportnäringar. Men hur klarar företagen i Sverige egentligen konkurrensen? VINNOVA visar i två nya rapporter hur life science industrin utvecklats i Sverige och hur den står sig mot sina främsta konkurrentländer.
I den första studien har VINNOVA, i samarbete med svenska bioregioner, kartlagt life science-företagen i Sverige. Studien visar bland annat utvecklingen av bioteknikindustrin 1997-2006 samt läkemedel och medicinteknikbranscherna under 2003-2006.
Svensk life science-industri består av 617 företag med nästan 35 000 anställda. Dessutom finns det drygt 200 företag med över 7 000 anställda som marknadsför och säljer life science-produkter. Industrin är klart dominerad av AstraZeneca, som står för drygt en fjärdedel av de anställda. Life science-industrin består i övrigt av några få stora och medelstora företag samt många småföretag. Pfizer har sedan uppköpet av Pharmacia sålt eller monterat ned stora delar av verksamheten i Sverige. Den biotekniska produktionen av läkemedel i Strängnäs är den enda Pfizerverksamheten som har expanderat.
Antalet anställda inom life science i Sverige har knappt förändrats under 2000-talet. De anställda inom de FoU-intensiva bolagen har dock ökat samtidigt som de anställda i övriga delar av industrin minskat. Den ekonomiska utvecklingen i life science-företagen har varit positiv. Produktionen har ökat stadigt under hela den senaste tioårsperioden. Utvecklingen har varit särskilt god i de FoU-intensiva företagen. Tillväxttakten inom life science-industrin har varit högre än den genomsnittliga tillväxten för övrig industri.
I den andra studien har VINNOVA, i samarbete med aktörer inom branschen, branschorganisationer och fackföreningar, analyserat hur life science-industrins förutsättningar ser ut i jämförelse med ett antal av Sveriges främsta konkurrentländer. Detta har gjorts genom att studera forskning, industri och offentliga initiativ som ska stimulera life science-industrins tillväxt i dessa länder.
Många länder genomför kraftfulla åtgärder inom life science för att stärka sin forskningsbas, främja kommersialisering och innovationer samt attrahera industriinvesteringar. Nyare länder inom området, som Singapore, Irland och Skottland, har gjort kraftfulla politiska insatser, till exempel investeringar i forskning och innovation. Danmark investerar redan idag mer offentliga medel i civil FoU i relation till BNP än Sverige. De ska ytterligare öka sin FoU-budget de närmaste åren och biovetenskap väntas stå för en betydande del av investeringarna. I Storbritannien får särskilt den medicinska forskningen en stor andel av de ökande FoU-investeringarna. I Japan ses idag offentliga investeringar i biovetenskap som en grundläggande del i den långsiktiga tillväxten och det är ett av fyra prioriterade områden.
- Vi har hittills inte sett motsvarande kraftfulla, välkoordinerade och proaktiva satsningar i Sverige. Liknande insatser behövs om vi ska ha möjlighet att hänga med, säger Anna Sandström, analytiker och projektledare på VINNOVA.
Exemplen från framgångsrika länder visar att framgången hjälpts av kraftfulla koordinerade satsningar med många kompletterande initiativ. Dessutom så behövs en kontinuerlig översyn av till exempel lagar, regler, skattefrågor och finansieringsmöjligheter.
- Life science är en framtidsbransch och som rapporten visar bidrar den mycket till svensk ekonomi och samhälle och har potential att göra det även i framtiden. Det finns goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling om strategiska satsningar görs i Sverige, säger professor Mathias Uhlén, KTH.
- Det behövs ökade satsningar på forskning och innovation och på samverkan mellan akademi, hälso- och sjukvården och industrin, säger professor Maria Anvret, ansvarig för FoU-frågor vid Svenskt Näringsliv.
Läs kartläggningen av life science-företagen i Sverige.
(Preliminär version. Slutversion kommer inom kort)
Läs jämförelsen med ett antal av Sveriges främsta konkurrentländer
.
Mer information om studien (på engelska)
