Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att i samverkan med stålindustrins branschorganisation, Jernkontoret, genomföra ett strategiskt stålforskningsprogram 2007-2012. Stålforskningsprogrammet finansieras dels genom statliga medel om 120 miljoner kronor och dels genom 120 miljoner kronor från stålföretagen.
– Jernkontoret leder den gemensamma nordiska stålforskningen och har skapat ett omfattande nätverk där även viktiga leverantörer och kunder till stålindustrin medverkar. Tillsammans med staten så tar vi ett långsiktigt ansvar för att förutsättningarna för Sveriges ledande position på världsmarknaden kan bibehållas och utvecklas, framhåller Elisabeth Nilsson, vd för Jernkontoret.
– Stålforskningsprogrammet byggs upp av projekt av god vetenskaplig kvalitet inom strategiskt utvalda områden där industrins behov är stort. Dessutom kommer en väsentlig del att satsas på radikalt innovativa högriskprojekt. Detta bedöms sammantaget ge långsiktigt industrirelevant forskning som bidrar till tillväxt, arbetstillfällen och produkter med högt förädlingsvärde, säger VINNOVAs generaldirektör, Per Eriksson.
Stålforskningsprogrammet består av fyra forskningsområden: Utveckling för hållbar tillväxt - från minskade utsläpp till högpresterande stål med minskad materialåtgång, Morgondagens material och tillverkningsmetoder - från utveckling av lättare och starkare stål till hur materialet formas och sammansätts, Avancerad modellering - från studier av atomstrukturernas egenskaper till hur stålet beter sig i olika applikationer, och, Förbättrad processteknik - från förbättrade egenskaper till renare, effektivare och smartare bearbetning.
– Förutom att säkra svenska företags ledande position inom stålområdet så främjas den vetenskapliga utvecklingen vid universitet och högskolor genom ett fördjupat forskningssamarbete med industrin och forskningsinstituten, påpekar Per Eriksson.
– Det svenska stålets framgångar bygger på starka forsknings- och utvecklingsinsatser, som stärker den internationella konkurrenskraften hos svensk stålindustri. Stålet har därför blivit en av den svenska moderna kunskapsekonomins allra främsta kännetecken, avslutar Elisabeth Nilsson.
